Hur lång är en minut? Tänk efter  känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet. Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. Gäster i programmet: Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet. Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. Gäster i programmet:  Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet.  Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF.  Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Vår känsla för tid

Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa? Kropp &amp; Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?–  Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam.

Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa? Kropp &amp; Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?–  Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam.

Den djupaste sömnen

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren? Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren? Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Vita rockar och starka droppar

J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos. Dagens Kropp &amp; Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författareSimon Kyaga, psykiater och författareProgramledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos. Dagens Kropp &amp; Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.Gäster i programmet:  Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författare Simon Kyaga, psykiater och författareProgramledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Första psykosen

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp &amp; Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp &amp; Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet: Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm. Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet. Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter. Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund. Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:<a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/anna-pa-amiralsgatan-olyckan-som-forandrade-allt" rel="nofollow" target="_blank">Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1</a>Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:<a href="https://afasi.se/" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank">Afasiförbundet</a><a href="https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/afasi/" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank">Hjärnfonden</a><a href="https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/ogon-oron-nasa-och-hals/rost-och-tal/afasi/" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank">1177 - Afasi</a><a href="https://www.vgregion.se/ov/dart/dart/om-dart/" rel="noreferrer noopener nofollow" target="_blank">Dart - kommunikationsstöd</a><a href="https://www.vgregion.se/ov/dart/￼" rel="noopener noreferrer nofollow" target="_blank"> </a>

REPRIS: Rätten att tala

 Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om.  Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp &amp; Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp &amp; Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet: Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet  Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

REPRIS: Trav, spel och den helande hästen

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp &amp; Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande: Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:MIND – Självmordslinjen1177 – SjukvårdsupplysningenAnhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: hjarnkoll.seRSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.seNationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnpSchizofreniförbundet:schizofreniforbundet.seSveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.seLecturing minds: https://lecturingminds.com/

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp &amp; Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande:  Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni. Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni. Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:<a href="https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/" rel="noopener noreferrer nofollow" target="_blank">MIND – Självmordslinjen</a><a href="https://www.1177.se/vastra-gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/sjalvmord-gar-att-forebygga/" rel="noopener noreferrer nofollow" target="_blank">1177 – Sjukvårdsupplysningen</a>Anhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: <a href="hjarnkoll.se" rel="nofollow" target="_blank">hjarnkoll.se</a> RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): <a href="rsmh.se" rel="nofollow" target="_blank">rsmh.se</a> Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: <a href="schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp" rel="nofollow" target="_blank">schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp</a> Schizofreniförbundet:<a href="schizofreniforbundet.se" rel="nofollow" target="_blank">schizofreniforbundet.se</a> Sveriges fontänhus riksförbund: <a href="sverigesfontanhus.se" rel="nofollow" target="_blank">sverigesfontanhus.se</a> Lecturing minds: <a href="https://lecturingminds.com/" rel="noopener noreferrer nofollow" target="_blank">https://lecturingminds.com/</a>

REPRIS: Kära moster Anna-Greta, varför fick du schizofreni?

Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek. Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.Gäster i programmet: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeutBianca Meyer, poddare och komiker Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? Programledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek. Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.Gäster i programmet: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeutBianca Meyer, poddare och komiker Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? Programledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Den lågmälda kärlekens revansch

Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp &amp; Själ i P1. Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. Gäster i programmet: Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapiSiri Helle, psykolog och författareKay Pollak, regissör, författare och föreläsareSinziana Ravini, psykoanalytiker och författareProgramledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp &amp; Själ i P1. Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. Gäster i programmet: Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapi Siri Helle, psykolog och författare Kay Pollak, regissör, författare och föreläsare Sinziana Ravini, psykoanalytiker och författareProgramledare, Ulrika Hjalmarson Neideman Producent, Shang Imam

Måste jag lyssna på mina tankar

Säg testosteron å många tänker aggressivt, virilt å våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? Och varför presenteras hormonet som en mirakelkur som hjälper mot allt möjligt? – Folk tänker att här har vi en quick fix, säger överläkare och hormonspecialisten Mikael Lehtihet. Vi läser tidningar och tror att vi ska vara kåta och ligga hela tiden. I själva verket har vi ganska lite samliv, i snitt mindre än en gång i veckan. Stefan Arver, docent vid Karolinska institutet ser en tilltagande marknad för olika kosttillskott som t.ex. bockhornsklöver, som påstås boosta testosteronnivåerna och bidra till bland annat en ökad sexlust.– Retoriken är förförisk. Folk köper sina grejer och kan uppleva en placeboeffekt bitvis. Sen kommer den tråkiga verkligheten, där vi som arbetar inom vården har ganska bra koll och förståelse för hur testosteron fungerar och när man har symptom på brist. Säg testosteron och många tänker aggressivt, virilt och våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? – Testosteron gör inte dig aggressiv som man. Som människa blir man snarare tvärtom. Låga testosteronnivåer gör dig däremot trött och gnällig, berättar Stefan Arver.– Kommer man över tröskelvärdet som är ganska lågt så händer ingenting. Det som händer är att man tappar hår och blir finnig – man blir inte kåtare. Gäster i programmet:Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet.Mikael Lehtihet, överläkare och docent vid St. Görans sjukhus.Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki gör ett testostoron-test. Vad kan man utröna från hans provresultat och kommer hans flickvän att reagera negativt på resultatet. Sebastian Hedlund tar reda på vilka gränsvärden som gäller för kvinnliga idrottare. Varför finns det ens en gräns, och hur fungerar testosteroner hos kvinnor?Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Säg testosteron å många tänker aggressivt, virilt å våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? Och varför presenteras hormonet som en mirakelkur som hjälper mot allt möjligt? – Folk tänker att här har vi en quick fix, säger överläkare och hormonspecialisten Mikael Lehtihet. Vi läser tidningar och tror att vi ska vara kåta och ligga hela tiden. I själva verket har vi ganska lite samliv, i snitt mindre än en gång i veckan. Stefan Arver, docent vid Karolinska institutet ser en tilltagande marknad för olika kosttillskott som t.ex. bockhornsklöver, som påstås boosta testosteronnivåerna och bidra till bland annat en ökad sexlust.– Retoriken är förförisk. Folk köper sina grejer och kan uppleva en placeboeffekt bitvis. Sen kommer den tråkiga verkligheten, där vi som arbetar inom vården har ganska bra koll och förståelse för hur testosteron fungerar och när man har symptom på brist. Säg testosteron och många tänker aggressivt, virilt och våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? – Testosteron gör inte dig aggressiv som man. Som människa blir man snarare tvärtom. Låga testosteronnivåer gör dig däremot trött och gnällig, berättar Stefan Arver.– Kommer man över tröskelvärdet som är ganska lågt så händer ingenting. Det som händer är att man tappar hår och blir finnig – man blir inte kåtare. Gäster i programmet:Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet. Mikael Lehtihet, överläkare och docent vid St. Görans sjukhus. Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki gör ett testostoron-test. Vad kan man utröna från hans provresultat och kommer hans flickvän att reagera negativt på resultatet. Sebastian Hedlund tar reda på vilka gränsvärden som gäller för kvinnliga idrottare. Varför finns det ens en gräns, och hur fungerar testosteroner hos kvinnor?Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Testosteron – det trendiga hormonet

P1:s hälsojournalistiska program.Ansvarig utgivare: Nina Glans

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Kropp & Själ

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt.  Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp &amp; Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt. Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar. Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln. Kropp &amp; Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel. Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent. Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.

Kampen om din mattallrik 

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka?    Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan.Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.  Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka?  Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan. Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.  Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Klimatångest

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?    Kropp &amp; Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020.Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret? Kropp &amp; Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Upp och hoppa eller vila dig sjuk 

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut?   Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen. - I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera. Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.   Böcker som nämndes i dagens program:  ”Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation” av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur &amp; Kultur förlag) ”Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter” av Billy Larsson (Vulkan förlag) "Wired to Connect" av Amy Banks   Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet: 1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?  2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?  3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?  4.  Vad skulle vara en ”perfekt” dag för dig?  5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?  6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja? 7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?  8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.  9. Vad i livet är du mest tacksam för?  10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?  11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.  12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?  13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?  14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?  15. Vad är din största prestation i livet?  16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation? 17. Vad är ditt bästa minne?  18. Vad är ditt sämsta minne?  19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?  20. Vad betyder vänskap för dig?  21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?  22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.  23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?  24. Hur ser du på din relation till din mamma?  25. Säg tre sanna ”vi”-uttalanden var. Till exempel ”Vi är båda i det här rummet och känner...” 26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med”. 27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.  28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.  29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.  30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?  31. Säg något som du redan gillar med din partner.  32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?  33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?  34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?  35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?  36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut? Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen. - I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera. Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Böcker som nämndes i dagens program:  ”Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation” av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur &amp; Kultur förlag) ”Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter” av Billy Larsson (Vulkan förlag) "Wired to Connect" av Amy Banks   Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet: 1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?  2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?  3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?  4.  Vad skulle vara en ”perfekt” dag för dig?  5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?  6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja? 7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?  8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.  9. Vad i livet är du mest tacksam för?  10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?  11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.  12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?  13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?  14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?  15. Vad är din största prestation i livet?  16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation? 17. Vad är ditt bästa minne?  18. Vad är ditt sämsta minne?  19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?  20. Vad betyder vänskap för dig?  21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?  22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.  23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?  24. Hur ser du på din relation till din mamma?  25. Säg tre sanna ”vi”-uttalanden var. Till exempel ”Vi är båda i det här rummet och känner...” 26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med”. 27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.  28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.  29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.  30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?  31. Säg något som du redan gillar med din partner.  32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?  33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?  34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?  35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?  36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.

Vägen till närhet

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så?   Devisen ”kalorier in - kalorier ut” stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så? Devisen ”kalorier in - kalorier ut” stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte. Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt.  Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Biologin bakom övervikt

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?    Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt. Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?  - Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra. Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression? Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt. Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?  - Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra. Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Nya rön mot depression

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?   Tobias Kollin är tredje generationens elektriker.- Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han.Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget.- Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han.Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan ”vad jobbar du med?” kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös?Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen? Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan ”vad jobbar du med?” kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Är du ditt jobb?

Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska?   Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag? Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska? Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska? Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag?  Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska? Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Får man bli förbannad? 

Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse.  När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk?Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror. Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp &amp; Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat. Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse. När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk? Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror. Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp &amp; Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat. Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Komma ut mitt i livet 

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer. Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen. Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.  Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser. I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen. Vill du ha hjälp? https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer. Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen. Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.  Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser. I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen. Vill du ha hjälp? <a href="https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1" rel="nofollow" target="_blank">https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1</a>

Fentanyl – Ruset som dödar 

En egen stund i badrummet, morgon och kväll. Små burkar och flaskor med serum, oljor och väldoftande krämer för hundratals kronor. Plötsligt talar alla om sin hudvårdsrutin. Hudvård har blivit en del av den identitetsbyggande konsumtionen.- Det är en form av meditation för mig att öppna badrumsskåpet, låsa dörren. Livet är stressigt och oförutsägbart på så många sätt och hudvården är en källa till stillhet för mig. Det är meditativt. Det berättar Carin Hellman, skönhetsredaktör på tidningen Elle. Men handlar smörjandet och sprayandet om något mer än önskan om en slät och rosig hy? Och klarar sig huden lika bra utan? Gäster i studion:Johanna Gillbro, forskare och författare, Petra Kjellman, hudläkare och specialist i dermatologi, Mona Ståhle, professor och överläkare Karolinska institutet.  Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman.

En egen stund i badrummet, morgon och kväll. Små burkar och flaskor med serum, oljor och väldoftande krämer för hundratals kronor. Plötsligt talar alla om sin hudvårdsrutin. Hudvård har blivit en del av den identitetsbyggande konsumtionen. - Det är en form av meditation för mig att öppna badrumsskåpet, låsa dörren. Livet är stressigt och oförutsägbart på så många sätt och hudvården är en källa till stillhet för mig. Det är meditativt. Det berättar Carin Hellman, skönhetsredaktör på tidningen Elle. Men handlar smörjandet och sprayandet om något mer än önskan om en slät och rosig hy? Och klarar sig huden lika bra utan? Gäster i studion: Johanna Gillbro, forskare och författare, Petra Kjellman, hudläkare och specialist i dermatologi, Mona Ståhle, professor och överläkare Karolinska institutet. Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman.

Hudvård - ritual eller måste?

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam.    Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken? Johans son började missbruka som 16-åring.- Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.  Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott. Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam. Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken? Johans son började missbruka som 16-åring. - Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.  Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott. Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Förälder till missbrukare

Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av? Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter. - Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han. Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut. - Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han. Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är ett direktsänt telefonväkteri. Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av? Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter. - Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han. Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut. - Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han. Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är ett direktsänt telefonväkteri. Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

Stå ut

Hur tar dig igenom den här speciella tiden vi befinner oss i? När många vanliga rutiner och sammanhang plötsligt är avskurna: vem blir du i krisen?  Gäster: Tove Whalund, psykolog och forskare på KI, Patrik Lindenfors, forskare och författare till boken "Det kulturella djuret" och Sara Bondesson, lektor försvarshögskolan.

Hur tar dig igenom den här speciella tiden vi befinner oss i? När många vanliga rutiner och sammanhang plötsligt är avskurna: vem blir du i krisen? Gäster: Tove Whalund, psykolog och forskare på KI, Patrik Lindenfors, forskare och författare till boken "Det kulturella djuret" och Sara Bondesson, lektor försvarshögskolan.

Vem blir du i krisen?

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar. Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin. Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?  I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar. Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin. Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?  I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.

I huvudet på en elvaåring

"Hemma är inte där du bor, utan där du är förstådd", skrev en tysk poet för många år sedan. Hör Sirous som med tankekraft återskapat sitt bombade barndomshem och Valentina som återvände hem men fann inte vad hon trodde. Kropp &amp; Själ dyker ner i vad som är känslan av ett hem.  Gäster: Jonna Bornemark, filosof från Södertröns högskola, Mia Farm, psykolog, Svante Lundgren, docent vid religionshistoria från Lunds universitet, Erik Olsson, professor i internationell migration och etniska relationer.

"Hemma är inte där du bor, utan där du är förstådd", skrev en tysk poet för många år sedan. Hör Sirous som med tankekraft återskapat sitt bombade barndomshem och Valentina som återvände hem men fann inte vad hon trodde. Kropp &amp; Själ dyker ner i vad som är känslan av ett hem. Gäster: Jonna Bornemark, filosof från Södertröns högskola, Mia Farm, psykolog, Svante Lundgren, docent vid religionshistoria från Lunds universitet, Erik Olsson, professor i internationell migration och etniska relationer.

Känslan av ett hem 

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.  Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till.- På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon.Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner. - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden. Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop. - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med. Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till. - På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon. Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.  - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.  Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.  - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Bära en hemlighet

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2019. Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat?  Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp &amp; Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2019. Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar. En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp &amp; Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Förändra tankar - hur gör man?

Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?  Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära? Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland ”fake it until you make it” även inför sig själv?

Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig? Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära? Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland ”fake it until you make it” även inför sig själv?

Självbedrägeri – konsten att lura sig själv  

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?   En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé. - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet.Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex.- För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd? En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.  - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Det förbjudna frosseriet

What is this?
1 quote, 3 ideas & 1 question from a carefully curated podcast episode.
Every Monday & Wednesday.

Want a 3rd insight and episode every week? Email me at curation@owltail.com.

OwlTail

OwlTail 1-3-1

The Best Multi-Part Documentaries, with documentaries on Obama, Federer vs Nadal, the making of Star Wars, Netflix vs Blockbuster and more. Add episodes you're interested into your queue below!