För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria  en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.

För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.

Lyssna på P2 Musikhistoria!

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:Ulf Peder OlrogSven G Svensson, vänMargareta Kjellberg, vissångare och kollegaGeorg Eliasson, förläggare och radiomanBo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, son Lars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges Radio Johanna Broman Åkesson, musikvetare Karin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkiv Peter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet: Ulf Peder Olrog Sven G Svensson, vän Margareta Kjellberg, vissångare och kollega Georg Eliasson, förläggare och radioman Bo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.

Ulf Peder Olrog – tjo och tjim och något annat

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa”  fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa”  fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.

Gals and Pals – vårt öde att doa

I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv  släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”.Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande.I den här dokumentären får du möta:Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.Anna Öst, folk- och popsångerska och Jon-Eriks dotter.Inger Öst och hennes syskon i Family Four, Annas barn.Simon och Mauno Öst, Calles söner.Thore Härdelin, Jon-Eriks spelmanskollega.En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.

I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”.Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande.I den här dokumentären får du möta:<ul><li>Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.</li><li>Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.</li><li>Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.</li><li>Anna Öst, folk- och popsångerska och Jon-Eriks dotter.</li><li>Inger Öst och hennes syskon i Family Four, Annas barn.</li><li>Simon och Mauno Öst, Calles söner.</li><li>Thore Härdelin, Jon-Eriks spelmanskollega.</li></ul>En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.

I familjen Öst föds man och dör på turné

I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet – och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag – nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 – ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien.Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.– Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.

I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet – och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag – nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 – ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien. Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.– Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.

Ungerns oliktänkande möts i Judit Rajks salong

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde  tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

När den finska tangon kom till Göteborg

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.

Skaramissalet – Sveriges äldsta bok

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin.  Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En dokumentär från 2023 av Anton Karis.

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En dokumentär från 2023 av Anton Karis.

Minnen av Rachmaninovs andra pianokonsert

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från våren 2021.

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier Presentation: Staffan SchöierEn dokumentär från våren 2021.

Sven-Bertil Taube – den siste estradören

Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.

Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.

Körrebellen Gunnar Eriksson

Starka berättelser om musik.Ansvarig utgivare: Anna-Karin Larsson

Starka berättelser om musik. Ansvarig utgivare: Anna-Karin Larsson

P2 Dokumentär

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.  En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1280368" rel="nofollow" target="_blank">P2 Live</a>.  En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

Hi tech-orgeln och gravöppningen

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Beppe Wolgers värld del 2 

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.

Beppe Wolgers värld, del 1 

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster. Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova. 1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister. Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster. Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova. 1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister. Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Bossa novans historia del 4

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2

Matteuspassionens dolda rum

Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna. Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier". Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig. I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera. En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.

Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna. Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier". Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig. I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera. En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.

Venedigs udda fågel

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta? Var det något i relationen till mamman som spökade? Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937. I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.  Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta? Var det något i relationen till mamman som spökade? Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937. I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.  Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Den gåtfulle Maurice Ravel

Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Malin Byström bakom kulisserna

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten. "Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan. Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva. Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano. I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.  En P2 Dokumentär av Negar Josephi.

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten. "Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan. Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva. Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano. I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.  En P2 Dokumentär av Negar Josephi.

Livet enligt Clara Schumann

Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin. Ola Anderstedt reser till Berlin för att besöka platser där allt hände för snart 100 år sedan och för att lyssna på hur den tidens frigörelse lät. Berlin var kanske den enda platsen i världen där någonting sådant kunde hända på den tiden. Tyskland hade förlorat kriget 1918 och det gamla kejsardömet hade krossats. Man började experimentera med det nya begreppet demokrati och 1919 föddes Weimarrepubliken som sedan kom att stappla sig fram i 14 år innan Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Weimarrepubliken var ett politiskt experiment som hade ett mycket tillåtande socialt och politiskt klimat vilket gjorde en sexuell frigörelseprocess möjlig, och Berlin var en stad där allt detta kunde hända. I programmet medverkar musikhistorikern Kevin Clarke, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet Tiina Rosenberg, dragartisten och skådespelaren Robert Fux och samlaren av tysk 20-talsmusik Krister Niklasson. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin. Ola Anderstedt reser till Berlin för att besöka platser där allt hände för snart 100 år sedan och för att lyssna på hur den tidens frigörelse lät. Berlin var kanske den enda platsen i världen där någonting sådant kunde hända på den tiden. Tyskland hade förlorat kriget 1918 och det gamla kejsardömet hade krossats. Man började experimentera med det nya begreppet demokrati och 1919 föddes Weimarrepubliken som sedan kom att stappla sig fram i 14 år innan Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Weimarrepubliken var ett politiskt experiment som hade ett mycket tillåtande socialt och politiskt klimat vilket gjorde en sexuell frigörelseprocess möjlig, och Berlin var en stad där allt detta kunde hända. I programmet medverkar musikhistorikern Kevin Clarke, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet Tiina Rosenberg, dragartisten och skådespelaren Robert Fux och samlaren av tysk 20-talsmusik Krister Niklasson. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.

Queerkamp i 20-talets Berlin

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme.  Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.

Musikskolan

Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den  urhippien och naturbarnet Eden Ahbez. Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom. ”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt. Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963. Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.

Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den urhippien och naturbarnet Eden Ahbez. Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom. ”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt. Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963. Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.

Urhippien som fick en världshit

Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator. När Pinochets militärjunta torterade och dödade Victor Jara 1973 bidrog de, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev musikrörelserna Nueva canción i Chile och Nuevo cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Snart 50 år senare riktas världens uppmärksamhet återigen mot Chile och Victor Jaras musik. I landets huvudstad Santiago pågår sedan några veckor stora protester med hundratusentals deltagare, som kräver reformer för att minska landets ekonomiska ojämlikhet – och när orden inte räcker till tar musiken vid. Bilder och videoklipp från protesterna visar sjungande demonstranter, många med gitarrer, som framför Victor Jaras ”El derecho de vivir en paz”, ”Rätten till ett eget liv”. Med anledning av händelserna i Chile repriserar vi denna P2 Dokumentär, där vi träffar flera latinamerikanska folkmusiker som talar om betydelsen av musikrörelsen Nueva canción. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Regissören Pablo Mensi berättar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den. En dokumentär från 2017 av Lars Lovén och Daniel Jadama.

Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator. När Pinochets militärjunta torterade och dödade Victor Jara 1973 bidrog de, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev musikrörelserna Nueva canción i Chile och Nuevo cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Snart 50 år senare riktas världens uppmärksamhet återigen mot Chile och Victor Jaras musik. I landets huvudstad Santiago pågår sedan några veckor stora protester med hundratusentals deltagare, som kräver reformer för att minska landets ekonomiska ojämlikhet – och när orden inte räcker till tar musiken vid. Bilder och videoklipp från protesterna visar sjungande demonstranter, många med gitarrer, som framför Victor Jaras ”El derecho de vivir en paz”, ”Rätten till ett eget liv”. Med anledning av händelserna i Chile repriserar vi denna P2 Dokumentär, där vi träffar flera latinamerikanska folkmusiker som talar om betydelsen av musikrörelsen Nueva canción. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Regissören Pablo Mensi berättar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den. En dokumentär från 2017 av Lars Lovén och Daniel Jadama.

Victor Jara och protestsångerna

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Operan om Hilma af Klint

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig.  Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström.  I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018.  En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

De omusikaliska  

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det.  I det här programmet medverkar rapparen Nils-Rune Utsi aka SlinCraze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som också medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det. I det här programmet medverkar rapparen Nils-Rune Utsi aka SlinCraze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som också medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.

Vad händer med den samiska musiken? Del 2

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni  ett av vår tids mest älskade stycken. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.En dokumentär från 2019 av Anton Karis.

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni ett av vår tids mest älskade stycken. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.En dokumentär från 2019 av Anton Karis.

Minnen av Allan Petterssons sjua

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner  men i dag har hans musik återupptäckts. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.

Radikalen vid pianot

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i <a href="http://www.berwaldhallen.se/konsert/clara-mara/" rel="nofollow" target="_blank">Clara Schumanns musikvärld</a> på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i <a href="https://sverigesradio.se/p2live" rel="nofollow" target="_blank">P2 Live</a>. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Pianovirtuosen Clara Schumann

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element. Bengt Ernryd berättar hur han tänkte vad gäller exempelvis ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M. Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier – däribland också ”Raskens”. I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som den jazzmusiker och trumpetare han är och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare. Programmet är en omgjord repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016. En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element. Bengt Ernryd berättar hur han tänkte vad gäller exempelvis ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M. Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier – däribland också ”Raskens”. I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som den jazzmusiker och trumpetare han är och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare. Programmet är en omgjord repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016. En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.

Fem myror och Bengt Ernryd

The best podcast episodes on global issues affecting everyone. Covering topics such as the #metoo movement, climate change, the impact of technology and some of the biggest global issues facing us right now. For anyone interested in learning more about the world, and some of the issues we're facing, pick an episode below and start listening! Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes on Global Issues

The best podcast episodes about true crime. For any thrill seeking podcast listeners who just can't get enough of the captivating stories of murderers and criminals. This topic has all the best episodes from many different true crime podcasts.  Add episodes you're interested into your queue below!