Hur kan sjukvården använda AI för att ställa bättre diagnoser? Hur kan vi själva använda AI för att optimera vår hälsa? Var kan artificiell intelligens göra för vår hälsa i dag – och vad kan vi vänta oss av framtiden? I Avsnitt 68 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med professor Anne Håkansson, som forskar på ämnet AI och hälsa. Programledare är Sofia Mellström. Vad är AI, egentligen? Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datorsystem som kan dra slutsatser, lösa problem, planera – och som är självlärande. Man kan säga att ett vanligt datorprogram är programmerat att göra rätt, medan ett AI-program är programmerat att lära sig en uppgift genom övning.  Ett bra exempel‚ som visar skillnaden, är AlexNet.  År 2012 var en tävling där datorprogram tävlade om att klassificera miljontals bilder. Det fanns traditionella datorprogram, specialskrivna för ändamålet. Men tävlingen vanns överlägset av AlexNet, ett datorprogram som helt saknade förkunskap, men som var designat att lära sig. Efter 5 dagars träning var AlexNet bättre på bild-kategorisering än de program som var specialskrivna för uppdraget. Sedan har bland annat forskare vid Danderyds sjukhus laddade ner AlexNet och började träna det i att tolka röntgenbilder. AI, en kort historia När vi studerar AI:s historia hamnar vi på 1950, då Alan Turing uppfann Turing-testet, som bedömer om en maskin är intelligent eller inte. Men själva termen ”artificiell intelligens” användes för första gången 1956. 1967 uppfanns Nearest Neighbors- algoritmen, som är viktig för klassificering av objekt och mönsterigenkänning. 1979 kom Stanford Cart som är föregångaren till självstyrande bilar.  1985 kom AI NETtalk som  använde deep learning för att lära sig att prata. 1997 kunde IBM:s superdator Deep Blue besegra den världsmästaren, Garry Kasparov i schack. 2004 hade NASA självkörande bilar på Mars yta. 2011 vann Watson i Jeopary. Det är samma Watson som vi talade om tidigare, som i dag används för att läsa röntgenbilder. 2012 kom AlexNet, som vi nämnde tidigare, som lärde sig att kategorisera miljontals bilder och vann över alla specialskrivna program.  2016 datorn AlphaGo vann 4 av 5 matcher mot mästaren Lee Sedol i spelet GO, som är mycket mer komplicerat än schack. Det finns en gratis dokumentär på YouTube som heter AlphaGo - The Movie. Den kan jag varmt rekommendera för att som vill veta mer om AI. November 2022 kom Chat GPT från Microsoft som spås bli en utmanare till Google.  Det känns som det händer väldigt mycket inom AI just nu.  Forskning på wearables, hur vi med mätdata kan uppmuntras till bättre hälsa  Anne Håkansson är professor i Computer Science vid universitetet i Tromsö. De studerar hur AI kan hjälpa människor att se över sin livssituation.  Hon berättar att personerna som ingår i studien använder mätenheter (t.ex.  fitbit och Ouroa-ring) som mäter olika kroppsfunktioner.  Deltagarna i studien får en app i vilken de kan skicka meddelande utifrån personens egna önskemål: det kan vara meddelande av typen: “Det är dags för dig att gå ut och gå”. Eller: “Nu har du varit högaktiv i tre timmar, nu kan det vara bra att ta en paus.” Om personen sover dåligt kan vi uppmuntra dem att ta det lugnt på kvällen (inte träna) för att undvika adrenalinpåslaget.  Men vi samlar även in andra data, som väder. Om det är regn eller storm ute så ska vi inte skicka en uppmuntran om att personen ska ut och gå. De ska ju vara en positiv återkoppling.  Vi vet också vilka fritidsintressen personerna har. Gillar de att cykla eller åka skidor. Då kan vi anpassa uppmuntran utifrån intresse, mål, behov och även såna saker som väder. Det blir relativt komplex. Vi behöver också veta deltagarnas schema för att se om de överhuvudtaget har tid att göra åtgärder.  Vi bygger upp en databas för varje person för att hitta mönster och se hur hen mår. Om de har vänner eller kollegor som också deltar kan vi hjälpa till med gruppaktiviteter. Hittar de personer i studien som har liknande behov så kan de koppla samman och uppmuntra varandra. 

Hur kan sjukvården använda AI för att ställa bättre diagnoser? Hur kan vi själva använda AI för att optimera vår hälsa? Var kan artificiell intelligens göra för vår hälsa i dag – och vad kan vi vänta oss av framtiden? I Avsnitt 68 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med professor Anne Håkansson, som forskar på ämnet AI och hälsa. Programledare är Sofia Mellström. Vad är AI, egentligen? Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datorsystem som kan dra slutsatser, lösa problem, planera – och som är självlärande. Man kan säga att ett vanligt datorprogram är programmerat att göra rätt, medan ett AI-program är programmerat att lära sig en uppgift genom övning.  Ett bra exempel‚ som visar skillnaden, är AlexNet.  År 2012 var en tävling där datorprogram tävlade om att klassificera miljontals bilder. Det fanns traditionella datorprogram, specialskrivna för ändamålet. Men tävlingen vanns överlägset av AlexNet, ett datorprogram som helt saknade förkunskap, men som var designat att lära sig. Efter 5 dagars träning var AlexNet bättre på bild-kategorisering än de program som var specialskrivna för uppdraget. Sedan har bland annat forskare vid Danderyds sjukhus laddade ner AlexNet och började träna det i att tolka röntgenbilder. AI, en kort historia När vi studerar AI:s historia hamnar vi på 1950, då Alan Turing uppfann Turing-testet, som bedömer om en maskin är intelligent eller inte. Men själva termen ”artificiell intelligens” användes för första gången 1956. 1967 uppfanns Nearest Neighbors- algoritmen, som är viktig för klassificering av objekt och mönsterigenkänning. 1979 kom Stanford Cart som är föregångaren till självstyrande bilar.  1985 kom AI NETtalk som  använde deep learning för att lära sig att prata. 1997 kunde IBM:s superdator Deep Blue besegra den världsmästaren, Garry Kasparov i schack. 2004 hade NASA självkörande bilar på Mars yta. 2011 vann Watson i Jeopary. Det är samma Watson som vi talade om tidigare, som i dag används för att läsa röntgenbilder. 2012 kom AlexNet, som vi nämnde tidigare, som lärde sig att kategorisera miljontals bilder och vann över alla specialskrivna program.  2016 datorn AlphaGo vann 4 av 5 matcher mot mästaren Lee Sedol i spelet GO, som är mycket mer komplicerat än schack. Det finns en gratis dokumentär på YouTube som heter <a href="https://www.youtube.com/watch?v=WXuK6gekU1Y&amp;t=21s" rel="nofollow" target="_blank">AlphaGo - The Movie</a>. Den kan jag varmt rekommendera för att som vill veta mer om AI. November 2022 kom Chat GPT från Microsoft som spås bli en utmanare till Google.  Det känns som det händer väldigt mycket inom AI just nu.  Forskning på wearables, hur vi med mätdata kan uppmuntras till bättre hälsa  Anne Håkansson är professor i Computer Science vid universitetet i Tromsö. De studerar hur AI kan hjälpa människor att se över sin livssituation.  Hon berättar att personerna som ingår i studien använder mätenheter (t.ex.  fitbit och Ouroa-ring) som mäter olika kroppsfunktioner.  Deltagarna i studien får en app i vilken de kan skicka meddelande utifrån personens egna önskemål: det kan vara meddelande av typen: “Det är dags för dig att gå ut och gå”. Eller: “Nu har du varit högaktiv i tre timmar, nu kan det vara bra att ta en paus.” Om personen sover dåligt kan vi uppmuntra dem att ta det lugnt på kvällen (inte träna) för att undvika adrenalinpåslaget.  Men vi samlar även in andra data, som väder. Om det är regn eller storm ute så ska vi inte skicka en uppmuntran om att personen ska ut och gå. De ska ju vara en positiv återkoppling.  Vi vet också vilka fritidsintressen personerna har. Gillar de att cykla eller åka skidor. Då kan vi anpassa uppmuntran utifrån intresse, mål, behov och även såna saker som väder. Det blir relativt komplex. Vi behöver också veta deltagarnas schema för att se om de överhuvudtaget har tid att göra åtgärder.  Vi bygger upp en databas för varje person för att hitta mönster och se hur hen mår. Om de har vänner eller kollegor som också deltar kan vi hjälpa till med gruppaktiviteter. Hittar de personer i studien som har liknande behov så kan de koppla samman och uppmuntra varandra.

Avsnitt 68. Hur kan AI förbättra din hälsa?

I avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om klimakteriet. Vad är det? Hur påverkar det oss? Och hur blir denna övergång så enkel som möjligt? Programledaren Sofia Mellström grillar näringsterapeut Ellinor Ladenberg, som har svar på alla frågor.  Varför pratas det så mycket om klimakteriet idag? Är det något nytt som drabbat oss människor? Det undrar programledare Sofie Mellström i detta poddavsnitt. Svaret från Ellinor Ladenberg är att klimakteriet är något som kvinnor i alla tider gått igenom. Skillnaden är att vi lyft på locket och talar om det nu.  Förr var det lite tabu att tala om klimakteriet, men ju mer vi lär oss om hälsa och kvinnokroppen, desto enklare blir det att tala om det. Klimakteriet kallas även för övergångsåldern och det kan sträcka sig över ganska lång tidsperiod, upp mot tio år.  Det delas in i tre faser: förklimakteriet, klimakteriet och menopaus som är ett år efter sista mensen.  Medelåldern för klimakteriet är 51 år. Men kan variera mellan 40 och 57 års ålder. Det som händer är att äggstockarna går i pension. Det börjar ofta med att menstruationerna blir oregelbundna för att så småningom försvinna helt.  Hormoner och signalsubstanser som påverkas av klimakteriet är progesteron, östrogen, serotonin, noradrenalin, dopamin och GABA.  Framförallt ser vi att nivåerna av östrogen sjunker. Det påverkar flera organ i kroppen, t ex livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.  Typiska symtom på låga nivåer av östrogen är:   Värmevallningar Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning Sömnproblem Humöresvängningar Nedstämdhet Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen Urinvägsbesvär, du känner dig ofta kissnödig, det svider när du kissar. Torr hy, glåmighet Minskad sexlust Ledvärk, mer inflammation Förstoppning  Bra näringsämnen vid klimakteriet är omega-3, GLA (finns i jättenattljusolja), B-vitaminer (särskilt B6) magnesium, zink, D-vitamin, kalcium, bor, K2, C-vitamin och probiotika.   Det finns även örter som stöttar vid klimakteriet, särskilt ashwaganda, johannesört, amerikansk frossört, citronmeliss, dong quai, munkpeppar, hjärtstilla, läkesilverax. Det finns även bra behandlingar att få. Diskutera med din gynekolog vad som är rätt för just dig, till exempel bioidentiska hormoner, alltså hormoner som är lika kroppens egna hormoner. Det finns även Homeopatiska medel som påverkar hypofysen. Och vi ska inte glömma att många har näringsbrister och detta behöver också utredas. Måste jag sluta med kaffe? undrar Sofia Mellström. Ellinor Ladenberg har svaret.  Dessutom får vi många livsstilsråd för att må bra i klimakteriet. Mycket matnyttig information och bra tips utlovas i avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån”.

I avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om klimakteriet. Vad är det? Hur påverkar det oss? Och hur blir denna övergång så enkel som möjligt? Programledaren Sofia Mellström grillar näringsterapeut Ellinor Ladenberg, som har svar på alla frågor.  Varför pratas det så mycket om klimakteriet idag? Är det något nytt som drabbat oss människor? Det undrar programledare Sofie Mellström i detta poddavsnitt. Svaret från Ellinor Ladenberg är att klimakteriet är något som kvinnor i alla tider gått igenom. Skillnaden är att vi lyft på locket och talar om det nu.  Förr var det lite tabu att tala om klimakteriet, men ju mer vi lär oss om hälsa och kvinnokroppen, desto enklare blir det att tala om det. Klimakteriet kallas även för övergångsåldern och det kan sträcka sig över ganska lång tidsperiod, upp mot tio år.  Det delas in i tre faser: förklimakteriet, klimakteriet och menopaus som är ett år efter sista mensen.  Medelåldern för klimakteriet är 51 år. Men kan variera mellan 40 och 57 års ålder. Det som händer är att äggstockarna går i pension. Det börjar ofta med att menstruationerna blir oregelbundna för att så småningom försvinna helt.  Hormoner och signalsubstanser som påverkas av klimakteriet är progesteron, östrogen, serotonin, noradrenalin, dopamin och GABA.  Framförallt ser vi att nivåerna av östrogen sjunker. Det påverkar flera organ i kroppen, t ex livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.  Typiska symtom på låga nivåer av östrogen är:  <ul> <li>Värmevallningar</li> <li>Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning</li> <li>Sömnproblem</li> <li>Humöresvängningar</li> <li>Nedstämdhet</li> <li>Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen</li> <li>Urinvägsbesvär, du känner dig ofta kissnödig, det svider när du kissar.</li> <li>Torr hy, glåmighet</li> <li>Minskad sexlust</li> <li>Ledvärk, mer inflammation</li> <li>Förstoppning</li> </ul> Bra näringsämnen vid klimakteriet är omega-3, GLA (finns i jättenattljusolja), B-vitaminer (särskilt B6) magnesium, zink, D-vitamin, kalcium, bor, K2, C-vitamin och probiotika.   Det finns även örter som stöttar vid klimakteriet, särskilt ashwaganda, johannesört, amerikansk frossört, citronmeliss, dong quai, munkpeppar, hjärtstilla, läkesilverax. Det finns även bra behandlingar att få. Diskutera med din gynekolog vad som är rätt för just dig, till exempel bioidentiska hormoner, alltså hormoner som är lika kroppens egna hormoner. Det finns även Homeopatiska medel som påverkar hypofysen. Och vi ska inte glömma att många har näringsbrister och detta behöver också utredas. Måste jag sluta med kaffe? undrar Sofia Mellström. Ellinor Ladenberg har svaret.  Dessutom får vi många livsstilsråd för att må bra i klimakteriet. Mycket matnyttig information och bra tips utlovas i avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån”.

Konsten att leva i klimakteriet

I avsnitt 66 av podden Hälsa kommer inifrån ringer programledare Sofia Mellström upp näringsterapeuten Leif Östberg i Hudiksvall. Vad gör en terapeut? Var hittar man en bra terapeut? Vad händer vid ett besök? Det är några av frågorna som detta avsnitt svarar på.  Vad gör en näringsterapeut? Inom sjukvården jobbar man med symtombehandling, som är bra i vissa situationer, men näringsterapeuter och funktionsmedicinska terapeuter vill gå djupare och ta reda på orsaken till varför en människa blir sjuk. – Vi vill gå till roten med det onda, inte bara bota symtomet, säger Leif Östberg. Vilka söker sig till en terapeut – och vad söker man för? De flesta som söker sig till en terapeut är högutbildade. Det kan hänga ihop med att  en terapeut är inte subventionerad, så det kostar pengar att söka hjälp. Många som söker hjälp hos Leif Östberg jobbar själva inom vården, berättar han. De flest som söker hjälp hos en terapeut har redan gått många rundor inom traditionella vårdapparaten, men har inte fått den hjälp de behöver. – Mycket av problem de söker för är kopplat till stress, utmattning och sömnsvårigheter, säger Leif Östberg.  Vad händer när jag kontaktar en terapeut? De som säker hjälp hos Leif Östberg får börja med att tala med klinikens sköterska. Det hjälper dem att avgöra hur de ska gå vidare och vilka tester som är aktuella att göra. – Många ringer för att de vill göra ett specifikt test som de hört talas om, men vi vill inte att folk lägger pengar på fel saker, säger Leif Östberg. De vanligaste testerna är hårmineralanalys, blodprov, blodsocker, sköldkörtelvärden, CRP (snabbsänkan), mäta cancermarkörer som CEA och PSA. Det är också vanligt med arteriografi som mäter elasticiteten i kärlen i syfte att förebygga hjärt- kärlsjukdomar. Hur många blir hjälpta när de uppsöker en terapeut? Leif Östberg uppskattar att de kan hjälpa 80–85 procent av alla som söker hjälp. Och då ska man komma ihåg att många, kanske de flesta, redan sökt hjälp i den traditionella vården, utan att de har fått den hjälp de behöver. – Vi gör mycket som den traditionella sjukvården inte klarar av. Hur snabbt kan folk komma tillbaka från utmattning? Ett grundläggande problem hos utmattade är nedsatt funktion hos binjurarna, som gör att de inte producerar tillräckligt med kortisol. Även finns det bra tester att göra och åtgärder att sätta in. Hos medelutmattade brukar Leif Östberg se väldigt bra resultat inom loppet av tre månader. För andra kan det ta längre tid. – Jag har hast många patienter med nyckelpositioner inom större företag som varit sjukskrivna, kommit tillbaka och sedan blivit sjukskrivna igen. För dem kan det ta 6–12 månader att bli återställda. Vad är framtiden för yrket? För den som vill arbeta som terapeut finns många olika kurser och utbildningar. Leif rekommendera att börja med läsa basmedicin. Att vara terapeut är ett framtidsyrke som ger dig en unik möjlighet att hjälpa andra människor. Tyvärr ligger Sverige efter många andra länder när det gäller att tänka på förebyggande hälsovård. Men allt fler inom den traditionella sjukvården får upp ögonen för det arbete som terapeuter gör. Leif hoppas på utökat samarbete. Själv har han bra kontakt med den lokala vården i Hudiksvall. – Vi måste jobba i samförstånd istället för att hamna skyttgravskrig. Jag märker att allt fler läkare utbildar sig inom funktionsmedicin, så vi närmar oss varandra. Det är bra, säger Leif Östberg.

I avsnitt 66 av podden Hälsa kommer inifrån ringer programledare Sofia Mellström upp näringsterapeuten Leif Östberg i Hudiksvall. Vad gör en terapeut? Var hittar man en bra terapeut? Vad händer vid ett besök? Det är några av frågorna som detta avsnitt svarar på.  Vad gör en näringsterapeut? Inom sjukvården jobbar man med symtombehandling, som är bra i vissa situationer, men näringsterapeuter och funktionsmedicinska terapeuter vill gå djupare och ta reda på orsaken till varför en människa blir sjuk. – Vi vill gå till roten med det onda, inte bara bota symtomet, säger Leif Östberg. Vilka söker sig till en terapeut – och vad söker man för? De flesta som söker sig till en terapeut är högutbildade. Det kan hänga ihop med att  en terapeut är inte subventionerad, så det kostar pengar att söka hjälp. Många som söker hjälp hos Leif Östberg jobbar själva inom vården, berättar han. De flest som söker hjälp hos en terapeut har redan gått många rundor inom traditionella vårdapparaten, men har inte fått den hjälp de behöver. – Mycket av problem de söker för är kopplat till stress, utmattning och sömnsvårigheter, säger Leif Östberg.  Vad händer när jag kontaktar en terapeut? De som säker hjälp hos Leif Östberg får börja med att tala med klinikens sköterska. Det hjälper dem att avgöra hur de ska gå vidare och vilka tester som är aktuella att göra. – Många ringer för att de vill göra ett specifikt test som de hört talas om, men vi vill inte att folk lägger pengar på fel saker, säger Leif Östberg. De vanligaste testerna är hårmineralanalys, blodprov, blodsocker, sköldkörtelvärden, CRP (snabbsänkan), mäta cancermarkörer som CEA och PSA. Det är också vanligt med arteriografi som mäter elasticiteten i kärlen i syfte att förebygga hjärt- kärlsjukdomar. Hur många blir hjälpta när de uppsöker en terapeut? Leif Östberg uppskattar att de kan hjälpa 80–85 procent av alla som söker hjälp. Och då ska man komma ihåg att många, kanske de flesta, redan sökt hjälp i den traditionella vården, utan att de har fått den hjälp de behöver. – Vi gör mycket som den traditionella sjukvården inte klarar av. Hur snabbt kan folk komma tillbaka från utmattning? Ett grundläggande problem hos utmattade är nedsatt funktion hos binjurarna, som gör att de inte producerar tillräckligt med kortisol. Även finns det bra tester att göra och åtgärder att sätta in. Hos medelutmattade brukar Leif Östberg se väldigt bra resultat inom loppet av tre månader. För andra kan det ta längre tid. – Jag har hast många patienter med nyckelpositioner inom större företag som varit sjukskrivna, kommit tillbaka och sedan blivit sjukskrivna igen. För dem kan det ta 6–12 månader att bli återställda. Vad är framtiden för yrket? För den som vill arbeta som terapeut finns många olika kurser och utbildningar. Leif rekommendera att börja med läsa basmedicin. Att vara terapeut är ett framtidsyrke som ger dig en unik möjlighet att hjälpa andra människor. Tyvärr ligger Sverige efter många andra länder när det gäller att tänka på förebyggande hälsovård. Men allt fler inom den traditionella sjukvården får upp ögonen för det arbete som terapeuter gör. Leif hoppas på utökat samarbete. Själv har han bra kontakt med den lokala vården i Hudiksvall. – Vi måste jobba i samförstånd istället för att hamna skyttgravskrig. Jag märker att allt fler läkare utbildar sig inom funktionsmedicin, så vi närmar oss varandra. Det är bra, säger Leif Östberg.

Hur arbetar en näringsterapeut?

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om jod, detta livsviktiga ämne som 72 procent av jordens befolkning lider brist på. Vad händer om vi har för lite jod? Vilka ämnen behövs för maximalt upptag av jod – och fungerar det verkligen mot radioaktiv strålning? Detta är några av frågorna vi tar upp i detta självlysande avsnitt. Dagens gäst är Maja Stål, nutritionist, produktspecialist och föreläsare på Holistic. Programledare är Sofia Mellström.

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om jod, detta livsviktiga ämne som 72 procent av jordens befolkning lider brist på. Vad händer om vi har för lite jod? Vilka ämnen behövs för maximalt upptag av jod – och fungerar det verkligen mot radioaktiv strålning? Detta är några av frågorna vi tar upp i detta självlysande avsnitt. Dagens gäst är Maja Stål, nutritionist, produktspecialist och föreläsare på Holistic. Programledare är Sofia Mellström.

Avsnitt 65. Det livsviktiga bristämnet jod

I denna favorit får du goda tips för en lättare jul. Vad är snällt mot magen, vad är inte det? Vilka små förändringar kan göra stor skillnad? Ett vanligt misstag är att skippa en eller flera måltider, för att ”spara sig”. Varför är det en dålig idé? Inger-Erland Tångring guidar oss till en riktigt fröjdefull jul.

I denna favorit får du goda tips för en lättare jul. Vad är snällt mot magen, vad är inte det? Vilka små förändringar kan göra stor skillnad? Ett vanligt misstag är att skippa en eller flera måltider, för att ”spara sig”. Varför är det en dålig idé? Inger-Erland Tångring guidar oss till en riktigt fröjdefull jul.

Avsnitt 64. Favorit i repris: Julbordsakuten

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om PMS, symtomen som kommer före mens. Vad beror det på? Hur påverkar det oss? Och vad kan vi göra för att minska symtomen? Ganska mycket, visar det sig. Om du nån gång upplevt besvär med PMS får du inte missa detta avsnitt, det kan förändra allt! Dagens gäst är Maja Stål, nutrionist, produktspecialist och föreläsare. Programledare är Sofia Mellström. 

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om PMS, symtomen som kommer före mens. Vad beror det på? Hur påverkar det oss? Och vad kan vi göra för att minska symtomen? Ganska mycket, visar det sig. Om du nån gång upplevt besvär med PMS får du inte missa detta avsnitt, det kan förändra allt! Dagens gäst är Maja Stål, nutrionist, produktspecialist och föreläsare. Programledare är Sofia Mellström.

Lättare liv med PMS

Sällan har intresset för vårt immunsystem varit så stort som nu. Därför bjöd vi in Ellinor Ladenberg till det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Ellinor skriver och håller föreläsningar i ämnet. Hur är immunsystemet uppbyggt vilken inverkan har stress, träning och på dess funktion? Och inte minst vad vi själva kan göra för att stötta immunsystemet på bästa sätt?

Sällan har intresset för vårt immunsystem varit så stort som nu. Därför bjöd vi in Ellinor Ladenberg till det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Ellinor skriver och håller föreläsningar i ämnet. Hur är immunsystemet uppbyggt vilken inverkan har stress, träning och på dess funktion? Och inte minst vad vi själva kan göra för att stötta immunsystemet på bästa sätt?

 Avsnitt 62. Favorit i repris: Immunsystemet – så fungerar det

Varför är det så svårt att hålla barnen undan från sötat yoghurt, juice och flingor? Vi vet ju att socker inte fyller någon som helst funktion för kroppen. Hur bryter man invanda mönster? Och vad är det som gör sockret så farligt? Gäst i det här avsnittet är Ann Fernholm, som bland annat skrivit boken ”Ett sötare blod”.

Varför är det så svårt att hålla barnen undan från sötat yoghurt, juice och flingor? Vi vet ju att socker inte fyller någon som helst funktion för kroppen. Hur bryter man invanda mönster? Och vad är det som gör sockret så farligt? Gäst i det här avsnittet är Ann Fernholm, som bland annat skrivit boken ”Ett sötare blod”.

Avsnitt 61. Favorit i repris: Barn och socker, hur gör man?

Dags att börja boosta med D-vitamin! Visste du att din kropp inte kan bilda D-vitamin alls på våra breddgrader under vinterhalvåret? I det här fullmatade avsnittet får du veta allt om vitamin D och varför det är viktigt att ha tillräckliga nivåer i kroppen. Vi går också in på forskning som visar hur alltför låga nivåer av vitaminet kan påverka kroppen vid till exempel virusinfektioner.

Dags att börja boosta med D-vitamin! Visste du att din kropp inte kan bilda D-vitamin alls på våra breddgrader under vinterhalvåret? I det här fullmatade avsnittet får du veta allt om vitamin D och varför det är viktigt att ha tillräckliga nivåer i kroppen. Vi går också in på forskning som visar hur alltför låga nivåer av vitaminet kan påverka kroppen vid till exempel virusinfektioner.

Avsnitt 60. Favorit i repris: D-vitamin med Leif Östberg

Ellinor Ladenberg

Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnar i när de är mitt i sin prestation. Men flow finns inom räckhåll för oss alla och studier visar att flow ökar vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent. Det här är ett älskat favoritavsnitt från 2020 som passar perfekt som uppstart på hösten.

Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnar i när de är mitt i sin prestation. Men flow finns inom räckhåll för oss alla och studier visar att flow ökar vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent. Det här är ett älskat favoritavsnitt från 2020 som passar perfekt som uppstart på hösten.

Avsnitt 59. Favorit i repris: Flow med Ellinor Ladenberg

Inspiration och hälsosamma tips från hälsonördarna på Holistic.

Hälsa kommer inifrån

"Även små förändringar i kosten kan göra stor skillnad". Det säger näringsterapeut Ellinor Ladenberg i tredje avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån, som handlar om mat och näring. Vi får bland annat veta vad vi bör äta för att få mer energi, hur vi kan veta vilken kost som är bäst för oss, och om ekologiskt verkligen är nyttigare.

"Även små förändringar i kosten kan göra stor skillnad". Det säger näringsterapeut Ellinor Ladenberg i tredje avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån, som handlar om mat och näring. Vi får bland annat veta vad vi bör äta för att få mer energi, hur vi kan veta vilken kost som är bäst för oss, och om ekologiskt verkligen är nyttigare.

03. Mat som medicin 

Mångfald på tallriken ger mångfald i tarmen. Tarmen är i fokus i det här avsnittet. Den har enorm betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Här berättar biovetaren Anna Widell varför och vad som får goda bakterier att frodas. Du får också veta hur avföringsdonatorer håller sin bakterieflora i form.

Mångfald på tallriken ger mångfald i tarmen. Tarmen är i fokus i det här avsnittet. Den har enorm betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Här berättar biovetaren Anna Widell varför och vad som får goda bakterier att frodas. Du får också veta hur avföringsdonatorer håller sin bakterieflora i form.

07. Magstark

I avsnitt 4 av podden Hälsa kommer inifrån handlar det om att sova gott. Du får veta hemligheten bakom varför vissa behöver mindre sömn, hur sömnproblem och ökad vikt hänger ihop, och hur lång den perfekta tuppluren är. Du får också KBT-terapeuten Inger Erland Tångrings bästa tips för en riktigt god natt. 

I avsnitt 4 av podden Hälsa kommer inifrån handlar det om att sova gott. Du får veta hemligheten bakom varför vissa behöver mindre sömn, hur sömnproblem och ökad vikt hänger ihop, och hur lång den perfekta tuppluren är. Du får också KBT-terapeuten Inger Erland Tångrings bästa tips för en riktigt god natt.

04. Sova, sova, sova

Avsnitt 6 handlar det om träning. Hör terapeuten och yogaläraren Inger Erland Tångring berätta om den bästa träningen för att förlänga livet, hur du hittar träningsmotivation – och hur det kommer sig att träning bromsar åldrandet.

Avsnitt 6 handlar det om träning. Hör terapeuten och yogaläraren Inger Erland Tångring berätta om den bästa träningen för att förlänga livet, hur du hittar träningsmotivation – och hur det kommer sig att träning bromsar åldrandet.

06. Träna för livet

Matsmältningen is the shit”. Vad är egentligen matsmältning och varför är den så betydelsefull? Och visste du att sura uppstötningar egentligen beror på för lite saltsyra? I femte avsnittet av Hälsa kommer inifrån ger Ellinor Ladenberg sina bästa tips på hur du kan optimera din matsmältning och få en lugnare mage.

Matsmältningen is the shit”. Vad är egentligen matsmältning och varför är den så betydelsefull? Och visste du att sura uppstötningar egentligen beror på för lite saltsyra? I femte avsnittet av Hälsa kommer inifrån ger Ellinor Ladenberg sina bästa tips på hur du kan optimera din matsmältning och få en lugnare mage.

05. Vägen till en lugnare mage

"Det finns personer som märker en dag att de inte kommer ur sängen, man ligger där platt och kan inte göra mycket, då kan man vara säker på att både sköldkörtel och binjurar har gått ner sig ordentligt”. Det berättar näringsmedicinska experten Leif Östberg i avsnitt 19 av vår podd "Hälsa kommer inifrån". Leif Östberg är tillbaka i ett andra avsnitt om sköldkörteln, men denna gång fördjupar han sig i frågor som: Vad ger sköldkörtelrubbningar för symtom? Hur hänger allergi ihop med sköldkörteln? Vilka örter kan stötta binjurarna? Hur kan man testa om man har en nedsatt funktion i sköldkörteln? Och vilket är egentligen det mest pålitliga sköldkörteltestet? Det och mycket mer väntar i poddavsnittet Hur mår din sköldkörtel?

"Det finns personer som märker en dag att de inte kommer ur sängen, man ligger där platt och kan inte göra mycket, då kan man vara säker på att både sköldkörtel och binjurar har gått ner sig ordentligt”. Det berättar näringsmedicinska experten Leif Östberg i avsnitt 19 av vår podd "Hälsa kommer inifrån". Leif Östberg är tillbaka i ett andra avsnitt om sköldkörteln, men denna gång fördjupar han sig i frågor som: Vad ger sköldkörtelrubbningar för symtom? Hur hänger allergi ihop med sköldkörteln? Vilka örter kan stötta binjurarna? Hur kan man testa om man har en nedsatt funktion i sköldkörteln? Och vilket är egentligen det mest pålitliga sköldkörteltestet? Det och mycket mer väntar i poddavsnittet Hur mår din sköldkörtel?

Avsnitt 19. Hur mår din sköldkörtel?

10 symtom på problem med sköldkörteln Nära en halv miljon svenskar är diagnosticerade med sköldkörtelrubbningar - men mörkertalet är enormt. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du lära dig 10 vanliga symptom - och hur du själv kan lindra besvären. Gäst är Leif Östberg, näringsmedicinsk expert. Trots att så många som 450 000 svenskar, mestadels kvinnor, är diagnosticerade med sköldkörtelproblematik talar Leif Östberg om att det antagligen bara är toppen av ett isberg. Många, säger han, har obalans utan att veta om det, ofta med resultatet att de felbehandlas. Sköldkörteln är en hormonkörtel som sitter mitt fram på halsen. Sköldkörteln är involverad i en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat reglerar och balanserar den vår ämnesomsättning. Det vanligaste är att vi drabbas av en underfunktion i sköldkörteln, där ämnesomsättningen är alltför låg. Missa inte Leifs förklaring till varför det har blivit så. Bland annat finns det en teori om att det har att göra med den explosion av kemikalier som skett i vår värld de senaste 50 år, med cirka 100 000 nya kemikalier, varav många direkt hormonstörande.    Hormonsystemet är ett komplicerat system och obalanser i sköldkörteln kan ge en mängd olika symptom. Det kan vara svårt att diagnosticera problem med sköldkörteln, dels för att många av symtomen är diffusa, men också för att sköldkörtelaktiviteten går upp och ner, till exempel i samband med menstruationscykeln och klimakteriet. I det här avsnittet berättar Leif om 10 vanliga symtom. Ett vanligt blodprov på vårdcentralen kan ge ett korrekt svar om hur sköldkörteln mår, men det kan också vara missvisande. Här får du veta varför det kan vara en bra idé att ta andra slags prover för att få rättvisande svar. Det vanligaste läkemedlet för underfunktion i sköldkörteln är Levaxin, men det går också att lindra med hjälp tillskott av olika näringsämnen. Jod är ett ämne som kopplas ihop med sköldkörteln, hör Leif berätta mer om jod och ge tips om fler mineraler och vitaminer som lindrar.   Stress påverkar hela det endokrina systemet (hormonsystemet) och är också en vanlig orsak till att sköldkörteln sätts ur spel. En livsstilsförändring kan alltså både vara nödvändig för att komma tillrätta med sköldkörtelrubbningar, och förstås också förhindra att problem uppstår. Missa inte nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån som även det kommer att handla om sköldkörteln!

10 symtom på problem med sköldkörteln Nära en halv miljon svenskar är diagnosticerade med sköldkörtelrubbningar - men mörkertalet är enormt. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du lära dig 10 vanliga symptom - och hur du själv kan lindra besvären. Gäst är Leif Östberg, näringsmedicinsk expert. Trots att så många som 450 000 svenskar, mestadels kvinnor, är diagnosticerade med sköldkörtelproblematik talar Leif Östberg om att det antagligen bara är toppen av ett isberg. Många, säger han, har obalans utan att veta om det, ofta med resultatet att de felbehandlas. Sköldkörteln är en hormonkörtel som sitter mitt fram på halsen. Sköldkörteln är involverad i en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat reglerar och balanserar den vår ämnesomsättning. Det vanligaste är att vi drabbas av en underfunktion i sköldkörteln, där ämnesomsättningen är alltför låg. Missa inte Leifs förklaring till varför det har blivit så. Bland annat finns det en teori om att det har att göra med den explosion av kemikalier som skett i vår värld de senaste 50 år, med cirka 100 000 nya kemikalier, varav många direkt hormonstörande.    Hormonsystemet är ett komplicerat system och obalanser i sköldkörteln kan ge en mängd olika symptom. Det kan vara svårt att diagnosticera problem med sköldkörteln, dels för att många av symtomen är diffusa, men också för att sköldkörtelaktiviteten går upp och ner, till exempel i samband med menstruationscykeln och klimakteriet. I det här avsnittet berättar Leif om 10 vanliga symtom. Ett vanligt blodprov på vårdcentralen kan ge ett korrekt svar om hur sköldkörteln mår, men det kan också vara missvisande. Här får du veta varför det kan vara en bra idé att ta andra slags prover för att få rättvisande svar. Det vanligaste läkemedlet för underfunktion i sköldkörteln är Levaxin, men det går också att lindra med hjälp tillskott av olika näringsämnen. Jod är ett ämne som kopplas ihop med sköldkörteln, hör Leif berätta mer om jod och ge tips om fler mineraler och vitaminer som lindrar.   Stress påverkar hela det endokrina systemet (hormonsystemet) och är också en vanlig orsak till att sköldkörteln sätts ur spel. En livsstilsförändring kan alltså både vara nödvändig för att komma tillrätta med sköldkörtelrubbningar, och förstås också förhindra att problem uppstår. Missa inte nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån som även det kommer att handla om sköldkörteln!

Avsnitt 17. Koll på sköldkörteln?

Närmare två miljoner svenskar drabbas varje år av hjärt-kärlsjukdom. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du lära att upptäcka hjärtsjukdom, de fyra viktigaste sakerna för en god hjärthälsa och vilka två livsmedel du absolut bör undvika. Gäst är sjuksköterskan och psykoterapeut Inger Erland Tångring.  Hjärt- kärlsjukdomar är i dag den vanligaste dödsorsaken i Sverige och västvärlden. Antalet som drabbas blir allt fler och går allt lägre ner i åldrarna. Det finns all anledning att lära oss hur vi tar som bäst hand om vårt hjärta. Inger Erland Tångring har varit med i flera tidigare avsnitt av vår podd Hälsa kommer inifrån. Hon jobbar bland annat med utbildning och är själv utbildad psykoterapeut och sjuksköterska med erfarenhet av intensivvård.  Goda relationer = en hjärtefråga Just kopplingen mellan psykologi och vårt hjärta är en av de första saker som hon lyfter fram som en viktig faktor för ett friskt hjärta. Att vi har kärleksfulla liv och goda relationer både med oss själva och andra, visar sig nämligen i nyare studier ha stort inflytande över hur hjärtat mår.  Inger berättar hur vi redan på Antiken föreställde oss att känslor och tankar kommer från hjärtat. Och programledare Petra bidrar med en betraktelse från en avlägsen by på Sardinien. Byn är en av världens så kallade blå zoner, där människor har längst livslängd i världen, och betydligt färre hjärt- kärlsjukdomar än här. Missa inte denna intressanta diskussion, en bit in i avsnittet. Hjärt- kärlsjukdomar är en folksjukdom intimt förknippad med vår livsstil. Vissa av oss har hjärtproblem i släkten, men vi har stor möjlighet att själva påverka om vi drabbas eller inte, via vår livsstil, berättar Inger.  Bästa kosthållningen för hjärtat De vanligaste hjärtsjukdomarna är hjärtinfarkt, hjärtsvikt och kärlkramp. Ett relativt nyupptäckt tillstånd är det som kallas för brustet hjärta, som oftare drabbar kvinnor som upplevt svåra trauman. Traumat ger stresspåslag som skapar inflammation i kroppen, som i sin tur ger en hjärtinfarkt som inte liknar den vanliga. Denna hjärtinfarkt beror nämligen inte på att kranskärlen är igentäppta.  Kvinnors symptom på hjärtinfarkt är också ofta annorlunda än de klassiska symptomen med bland annat smärta ut i vänster arm, som stämmer mer in på män. I avsnittet går Inger och Petra igenom hur symptomen kan ta sig i uttryck när det gäller kvinnor. Du får också lära dig vilka fler signaler du kan vara observant på hos dig själv och andra för att upptäcka om hjärtat inte mår bra.  Vad är gott för hjärtat? Förutom att se till att vi lever goda liv i kärleksfulla relationer så kan vi förstås stärka vår hjärthälsa genom gynnsam kost och motion. Här får du veta vilken kosthållning som är bäst för hjärtat, vilken olja, vilka sötsaker och råvaror.   Inger och Petra pratar också om sju specifika mineraler och vitaminer som främjar hjärthälsan, och tar upp huruvida vi bör boosta med mineraler och vitaminer eller om det räcker med att äta bra mat.  Inger berättar vad som är viktigast att tänka på när det gäller motion för hjärtat, och går också igenom den livsviktiga sömnen. Och förstås en annan av hörnstenarna för god hjärthälsa: att stressa lite lagom och tillåta sig återhämtning.  Hjärtat slår 4800 slag per timme Inger berättar om hjärtats anatomi, att det är en muskel som sitter mitt i bröstkorgen, lätt lutad åt vänster. Att det syresätter två kärl som i sin tur, tillsammans med lungorna, syresätter hela kroppen. Att det finns två förmak och två kamrar som ska jobba ihop i takt. Att människans hjärta slår 4800 slag per timme. Timme efter timme, året runt, hela livet.  Inger berättar att 10 000 människor per år drabbas av hjärtstopp och att bara 600 överlever. Hon uppmanar alla lyssnare att agera när något händer en medmänniska. Det går inte att göra fel, säger hon, och ju snabbare insats desto större möjlighet att rädda ett liv!  Så här gör du en hjärt- lungräddning:  Larma först 112.  Påbörja hjärt- lungräddning. Pumpa mitt på bröstkorgen i takt med låten ”Stayin Alive” och blås sedan in luft i munnen. 30 pumpningar – 2 blås.  Läs mer om hur du gör  här.

Närmare två miljoner svenskar drabbas varje år av hjärt-kärlsjukdom. I det här avsnittet av <a href="https://www.holistic.se/podd" rel="nofollow" target="_blank">Hälsa kommer inifrån</a> får du lära att upptäcka hjärtsjukdom, de fyra viktigaste sakerna för en god hjärthälsa och vilka två livsmedel du absolut bör undvika. Gäst är sjuksköterskan och psykoterapeut Inger Erland Tångring.  Hjärt- kärlsjukdomar är i dag den vanligaste dödsorsaken i Sverige och västvärlden. Antalet som drabbas blir allt fler och går allt lägre ner i åldrarna. Det finns all anledning att lära oss hur vi tar som bäst hand om vårt hjärta. Inger Erland Tångring har varit med i flera tidigare avsnitt av vår podd Hälsa kommer inifrån. Hon jobbar bland annat med utbildning och är själv utbildad psykoterapeut och sjuksköterska med erfarenhet av intensivvård.  Goda relationer = en hjärtefråga Just kopplingen mellan psykologi och vårt hjärta är en av de första saker som hon lyfter fram som en viktig faktor för ett friskt hjärta. Att vi har kärleksfulla liv och goda relationer både med oss själva och andra, visar sig nämligen i nyare studier ha stort inflytande över hur hjärtat mår.  Inger berättar hur vi redan på Antiken föreställde oss att känslor och tankar kommer från hjärtat. Och programledare Petra bidrar med en betraktelse från en avlägsen by på Sardinien. Byn är en av världens så kallade blå zoner, där människor har längst livslängd i världen, och betydligt färre hjärt- kärlsjukdomar än här. Missa inte denna intressanta diskussion, en bit in i avsnittet. Hjärt- kärlsjukdomar är en folksjukdom intimt förknippad med vår livsstil. Vissa av oss har hjärtproblem i släkten, men vi har stor möjlighet att själva påverka om vi drabbas eller inte, via vår livsstil, berättar Inger.  Bästa kosthållningen för hjärtat De vanligaste hjärtsjukdomarna är hjärtinfarkt, hjärtsvikt och kärlkramp. Ett relativt nyupptäckt tillstånd är det som kallas för brustet hjärta, som oftare drabbar kvinnor som upplevt svåra trauman. Traumat ger stresspåslag som skapar inflammation i kroppen, som i sin tur ger en hjärtinfarkt som inte liknar den vanliga. Denna hjärtinfarkt beror nämligen inte på att kranskärlen är igentäppta.  Kvinnors symptom på hjärtinfarkt är också ofta annorlunda än de klassiska symptomen med bland annat smärta ut i vänster arm, som stämmer mer in på män. I avsnittet går Inger och Petra igenom hur symptomen kan ta sig i uttryck när det gäller kvinnor. Du får också lära dig vilka fler signaler du kan vara observant på hos dig själv och andra för att upptäcka om hjärtat inte mår bra.  Vad är gott för hjärtat? Förutom att se till att vi lever goda liv i kärleksfulla relationer så kan vi förstås stärka vår hjärthälsa genom gynnsam kost och motion. Här får du veta vilken kosthållning som är bäst för hjärtat, vilken olja, vilka sötsaker och råvaror.   Inger och Petra pratar också om sju specifika mineraler och vitaminer som främjar hjärthälsan, och tar upp huruvida vi bör boosta med mineraler och vitaminer eller om det räcker med att äta bra mat.  Inger berättar vad som är viktigast att tänka på när det gäller motion för hjärtat, och går också igenom den livsviktiga sömnen. Och förstås en annan av hörnstenarna för god hjärthälsa: att stressa lite lagom och tillåta sig återhämtning.  Hjärtat slår 4800 slag per timme Inger berättar om hjärtats anatomi, att det är en muskel som sitter mitt i bröstkorgen, lätt lutad åt vänster. Att det syresätter två kärl som i sin tur, tillsammans med lungorna, syresätter hela kroppen. Att det finns två förmak och två kamrar som ska jobba ihop i takt. Att människans hjärta slår 4800 slag per timme. Timme efter timme, året runt, hela livet.  Inger berättar att 10 000 människor per år drabbas av hjärtstopp och att bara 600 överlever. Hon uppmanar alla lyssnare att agera när något händer en medmänniska. Det går inte att göra fel, säger hon, och ju snabbare insats desto större möjlighet att rädda ett liv!  Så här gör du en hjärt- lungräddning: <ul> <li>Larma först 112. </li> <li>Påbörja hjärt- lungräddning. Pumpa mitt på bröstkorgen i takt med låten ”Stayin Alive” och blås sedan in luft i munnen. 30 pumpningar – 2 blås.</li> </ul> Läs mer om hur du gör <a href="https://www.hjart-lung.se/vart-arbete/hjart-lungraddning-hlr/sa-har-gor-du/" rel="nofollow" target="_blank"> här</a>.

Avsnitt 16. Med hjärtat i centrum

Så uppnår du flow på jobbet Att jobba hjärnsmart och hur vi tar oss till flow - det är ämnena för den här veckans avsnitt av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Gäst är Ellinor Ladenberg, som berättar hur vi blir bättre på att fokusera. Du får också veta de 4 stegen som leder till flow! Öka din prestationsförmåga med 500 procent Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnat i när de varit mitt i sin prestation. Men flow är ett tillstånd som finns inom räckhåll för oss alla. Och det kan vara värt att sträva efter. Förutom att våra må gott-hormoner peakar så ökar flow också enligt studier vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent. Jobba smartare, inte hårdare Ellinor Ladenberg är konsult och utbildare som bland annat föreläser och producerar utbildningar för Holistic. Hon har ofta haft högpresterande tjänster på högpresterande företag och noterade hur mycket sämre hon fungerade när det blev vanligt med laptops och mobiler. Hon blev konstant tillgänglig och jobbade mer – men blev allt tröttare och mindre skarp. Detta fick henne att fundera över hur vi kan jobba smartare och inte hårdare, mer i samklang med hur hjärnan fungerar. En maximal och stressfri arbetsdag Att jobba hjärnsmart innebär att stressa mindre och fokusera mer. Att prestera i sig är inte dåligt, men vi behöver tillåta oss regelbunden återhämtning för att kunna prestera på topp igen. Du har säkert hört uttrycket att det är i vilan det händer. En bit in i avsnittet förklarar Ellinor Ladenberg hur det kommer sig att vi presterar ännu bättre om vi vilar mellan arbetsuppgifterna. Missa inte hennes smarta tankar om hur vi kan lägga upp vår arbetsdag för att få maximalt gjort på ett smart och stressfritt sätt. Sluta multitaska Glöm det där med multitasking. Att vara i djup koncentration är en förutsättning för att kunna hamna i flow. Och flow är som sagt ett effektivt men också skönt och välgörande tillstånd. Vi hamnar i flow när koncentrationen är så djup att tid och rum tycks upphöra. Det beskrivs som ett extatiskt tillstånd där vi är utanför oss själva. Vi mår bra när vi är i flow, det är nämligen en cocktail av sköna signalsubstanser som samverkar för att vi ska hamna i tillståndet. Flow minskar också vår stress och ökar glädjen i att prestera. Ellinor själv strävar efter att vara i flow någon gång varje vecka och här berättar hon om de fyra steg som leder till flow. Missa inte heller hennes två viktigaste tips på hur vi gör för att hamna i det åtråvärda tillståndet! Metod för att träna ditt fokus För att kunna hamna i det åtråvärda tillståndet av flow behöver vi först kunna fokusera. Bara det är utmaning. Aldrig tidigare i historien har vi haft så mycket störande yttre stimuli. Enligt en studie som Ellinor refererar till blir vi störda cirka 90 gånger per arbetsdag, och de flesta av gångerna stör vi oss själva. Lägg till detta att vi är ”programmerade” att lätt upptäcka distraktioner för att kunna skydda oss från anfallande djur så förstår vi att det är en utmaning för oss att vara djupt koncentrerade! Det är alltså inte så konstigt att vi hela tiden får impulser att ge efter för mobilens dragningskraft eller de blinkande mobilnotiserna. Men det går att träna upp sin förmåga till fokus. Ellinor Ladenberg delar med sig av en metod där du stegvis ökar tiden då du koncentrerar dig, och ger också tips på hur du klarar att hålla fokus på arbetsplatser med öppna landskap.

Så uppnår du flow på jobbet Att jobba hjärnsmart och hur vi tar oss till flow - det är ämnena för den här veckans avsnitt av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Gäst är Ellinor Ladenberg, som berättar hur vi blir bättre på att fokusera. Du får också veta de 4 stegen som leder till flow! Öka din prestationsförmåga med 500 procent Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnat i när de varit mitt i sin prestation. Men flow är ett tillstånd som finns inom räckhåll för oss alla. Och det kan vara värt att sträva efter. Förutom att våra må gott-hormoner peakar så ökar flow också enligt studier vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent. Jobba smartare, inte hårdare Ellinor Ladenberg är konsult och utbildare som bland annat föreläser och producerar utbildningar för Holistic. Hon har ofta haft högpresterande tjänster på högpresterande företag och noterade hur mycket sämre hon fungerade när det blev vanligt med laptops och mobiler. Hon blev konstant tillgänglig och jobbade mer – men blev allt tröttare och mindre skarp. Detta fick henne att fundera över hur vi kan jobba smartare och inte hårdare, mer i samklang med hur hjärnan fungerar. En maximal och stressfri arbetsdag Att jobba hjärnsmart innebär att stressa mindre och fokusera mer. Att prestera i sig är inte dåligt, men vi behöver tillåta oss regelbunden återhämtning för att kunna prestera på topp igen. Du har säkert hört uttrycket att det är i vilan det händer. En bit in i avsnittet förklarar Ellinor Ladenberg hur det kommer sig att vi presterar ännu bättre om vi vilar mellan arbetsuppgifterna. Missa inte hennes smarta tankar om hur vi kan lägga upp vår arbetsdag för att få maximalt gjort på ett smart och stressfritt sätt. Sluta multitaska Glöm det där med multitasking. Att vara i djup koncentration är en förutsättning för att kunna hamna i flow. Och flow är som sagt ett effektivt men också skönt och välgörande tillstånd. Vi hamnar i flow när koncentrationen är så djup att tid och rum tycks upphöra. Det beskrivs som ett extatiskt tillstånd där vi är utanför oss själva. Vi mår bra när vi är i flow, det är nämligen en cocktail av sköna signalsubstanser som samverkar för att vi ska hamna i tillståndet. Flow minskar också vår stress och ökar glädjen i att prestera. Ellinor själv strävar efter att vara i flow någon gång varje vecka och här berättar hon om de fyra steg som leder till flow. Missa inte heller hennes två viktigaste tips på hur vi gör för att hamna i det åtråvärda tillståndet! Metod för att träna ditt fokus För att kunna hamna i det åtråvärda tillståndet av flow behöver vi först kunna fokusera. Bara det är utmaning. Aldrig tidigare i historien har vi haft så mycket störande yttre stimuli. Enligt en studie som Ellinor refererar till blir vi störda cirka 90 gånger per arbetsdag, och de flesta av gångerna stör vi oss själva. Lägg till detta att vi är ”programmerade” att lätt upptäcka distraktioner för att kunna skydda oss från anfallande djur så förstår vi att det är en utmaning för oss att vara djupt koncentrerade! Det är alltså inte så konstigt att vi hela tiden får impulser att ge efter för mobilens dragningskraft eller de blinkande mobilnotiserna. Men det går att träna upp sin förmåga till fokus. Ellinor Ladenberg delar med sig av en metod där du stegvis ökar tiden då du koncentrerar dig, och ger också tips på hur du klarar att hålla fokus på arbetsplatser med öppna landskap.

14. Fokus och flow

Avsnitt 13 av podden Hälsa kommer inifrån handlar om lymfan – kroppens livsviktiga men bortglömda system. Lymfsystemet bekämpar infektioner, är viktigt för immunförsvaret och tar näring till cellerna. Gäst i avsnittet är lymfexpert Anders Lönedal som tipsar om 4 enkla sätt att hålla igång systemet.  Redan den moderna medicinens fader Hippokrates kände till lymfvätskan och kallade den ”det vita blodet”. I andra delar av Europa anses lymfsystemet vara viktigt att ha koll på, men i Sverige är det märkligt tyst om lymfan. Det här är något som Anders Lönedal gärna ändrar på, eftersom ett väl fungerande lymfsystem är viktig för vår hälsa.   Lymfsystemets funktion  Anders är specialist i tillämpad psykofysiologi och jobbar med människors välmående ur ett helhetsperspektiv. Han börjar ofta åtgärda just lymfsystemet, eftersom många av hans klienter har ett stagnerat flöde.  Lymfvätska är överskottsvätska från blodet, och dess uppgift är att föra bort döda celler och andra slaggprodukter, att larma immunförsvaret och att transportera näring till cellerna.  Aktivera lymfsystemet  Lymfsystemet cirkulerar i hela kroppen i lymfkärl som till stora delar löper sida vid sida med blodkärlen. Så kallade noder, avlastningsstationer, finns i ljumskarna, armhålorna och buken. Där har vi delar av vårt immunförsvar, och där ska virus, bakterier och tumörceller avlivas för att sedan föras ut i blodbanan och vidare ut ur kroppen.  Men till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen pump som pumpar runt vätskan. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. I avsnittet ger Anders flera bra tips på hur vi kan hålla igång lymfans cirkulation. Bland annat är andningen en viktig del. Enligt Anders andas de allra flesta av av oss felaktigt och berättar hur du bör andas för att stimulera lymfflödet.  Anders tipsar också om vilka typer av kläder som hämmar respektive gynnar flödet av lymfvätska.  Lymfödem Det är av största vikt att vi håller igång vår lymfvätska, för att reningen av kroppen och cellernas näringstillförsel ska fungera optimalt. Med ett stagnerat lymfsystem kommer orenad lymfvätska tillbaka in i blodbanan, och det kan skapa obalanser i kroppen, bland annat candida, svamp. Det är dock vanligt att lymfan inte cirkulerar som den ska, och det tillstånd som skapas när systemet blockeras kallas för lymfödem.  Lymfödem är särskilt vanligt bland kvinnor. Anders berättar bland annat varför det inte är bra med alltför hård träning vid lymfödem. Det gäller istället att träna smartare. Missa inte Anders tips på hur du kan träna på ett bättre sätt!   En av de största hoten mot ett välmående lymfsystem är stress, som stryper både blodflödet och lymfvätskan. En utmaning med stress som vi sällan tänker på är att även roliga saker kan ha stressande effekt på kroppen. Anders har några intressanta reflektioner kring de okända stressfaktorerna.   Men hur ska vi då veta om vi har ett dåligt flöde i lymfan? Det finns ett antal sätt att kolla, och en bit in i avsnittet berättar Anders hur. Missa inte det här intressanta avsnittet om vårt bortglömda reningssystem! 

Avsnitt 13 av podden Hälsa kommer inifrån handlar om lymfan – kroppens livsviktiga men bortglömda system. Lymfsystemet bekämpar infektioner, är viktigt för immunförsvaret och tar näring till cellerna. Gäst i avsnittet är lymfexpert Anders Lönedal som tipsar om 4 enkla sätt att hålla igång systemet.  Redan den moderna medicinens fader Hippokrates kände till lymfvätskan och kallade den ”det vita blodet”. I andra delar av Europa anses lymfsystemet vara viktigt att ha koll på, men i Sverige är det märkligt tyst om lymfan. Det här är något som Anders Lönedal gärna ändrar på, eftersom ett väl fungerande lymfsystem är viktig för vår hälsa.   Lymfsystemets funktion  Anders är specialist i tillämpad psykofysiologi och jobbar med människors välmående ur ett helhetsperspektiv. Han börjar ofta åtgärda just lymfsystemet, eftersom många av hans klienter har ett stagnerat flöde.  Lymfvätska är överskottsvätska från blodet, och dess uppgift är att föra bort döda celler och andra slaggprodukter, att larma immunförsvaret och att transportera näring till cellerna.  Aktivera lymfsystemet  Lymfsystemet cirkulerar i hela kroppen i lymfkärl som till stora delar löper sida vid sida med blodkärlen. Så kallade noder, avlastningsstationer, finns i ljumskarna, armhålorna och buken. Där har vi delar av vårt immunförsvar, och där ska virus, bakterier och tumörceller avlivas för att sedan föras ut i blodbanan och vidare ut ur kroppen.  Men till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen pump som pumpar runt vätskan. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. I avsnittet ger Anders flera bra tips på hur vi kan hålla igång lymfans cirkulation. Bland annat är andningen en viktig del. Enligt Anders andas de allra flesta av av oss felaktigt och berättar hur du bör andas för att stimulera lymfflödet.  Anders tipsar också om vilka typer av kläder som hämmar respektive gynnar flödet av lymfvätska.  Lymfödem Det är av största vikt att vi håller igång vår lymfvätska, för att reningen av kroppen och cellernas näringstillförsel ska fungera optimalt. Med ett stagnerat lymfsystem kommer orenad lymfvätska tillbaka in i blodbanan, och det kan skapa obalanser i kroppen, bland annat candida, svamp. Det är dock vanligt att lymfan inte cirkulerar som den ska, och det tillstånd som skapas när systemet blockeras kallas för lymfödem.  Lymfödem är särskilt vanligt bland kvinnor. Anders berättar bland annat varför det inte är bra med alltför hård träning vid lymfödem. Det gäller istället att träna smartare. Missa inte Anders tips på hur du kan träna på ett bättre sätt!   En av de största hoten mot ett välmående lymfsystem är stress, som stryper både blodflödet och lymfvätskan. En utmaning med stress som vi sällan tänker på är att även roliga saker kan ha stressande effekt på kroppen. Anders har några intressanta reflektioner kring de okända stressfaktorerna.   Men hur ska vi då veta om vi har ett dåligt flöde i lymfan? Det finns ett antal sätt att kolla, och en bit in i avsnittet berättar Anders hur. Missa inte det här intressanta avsnittet om vårt bortglömda reningssystem!

13. Lymfan, det bortglömda systemet

Sex kännetecken på att du är sockerberoende Var tredje person är beroende av socker. Det säger Kicki Keller, sockerterapeut och tidigare beroende. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån berättar hon om sex kännetecken på att någon är sockerberoende och ger tips om hur man kan ta sig ur det.”Jag var som en grönsak, inte riktigt mentalt närvarande”, beskriver Kicki Käller sig själv. Kicki Käller träffade vi redan i förra avsnittet av Hälsa kommer inifrån, då hon bland annat berättade om vad socker egentligen är, och om det dolda sockret. Det här avsnittet handlar om det beroende som socker kan trigga igång.  Kicki Käller är ”nykter” sockerberoende sedan 9 år och jobbar nu som sockerberoendeterapeut där hon hjälper människor att komma tillrätta med sitt missbruk. En behandling börjar med att klienten får göra det gratis screeningtest som ger en indikation om hur dennes situation ser ut. Efter testet får klienten råd av Kicki utifrån resultatet.     Det är lättare att bli beroende av socker i dag än någonsin tidigare. Det billiga och potentiellt hälsofarliga maltodextrinet, modifierad majsstärkelse, tillsätts i de flesta livsmedel som är färdiglagade, och just tillgängligheten är en av de tre kriterierna för att kunna bli beroende. De andra två kriterierna är att du har en känslighet för att bli beroende och att det är socialt accepterat i de kretsar där du rör dig. Tips för fikastunder och bufféer Det finns fällor överallt för en socker- och matberoende, fikastunder på jobbet, bufféer och all inclusive på semestern är bara några exempel. I avsnittet tipsar Kicki om hur man kan undvika att trilla dit igen när kollegorna trugar med bullar eller det finns metervis med uppdukad mat.  Men hur vet man då att man har ett sockerberoende? Det främsta kännetecknet är att man tappar kontrollen över sitt sockerätande, säger Kicki och nämner 6 kännetecken på beroende. Programledare Petra Månström och Kicki pratar också om andra beroenden kopplade till mat och ätande, bland annat så kallat volymberoende, att beroendet handlar om att vilja äta för mycket. När magsäcken spänns ut får man nämligen ett påslag av hormonet oxytocin, som gör att man känner sig lugn, trygg och glad. I avsnittet tipsar Kicki om en rad andra saker som också gör att det härliga oxytocinet flödar i oss. Missa inte det!    Sockerfri kan alla bli, säger Kicki – men aldrig så kvitt sitt beroende så att det går att äta sötsaker igen. Det är som att en alkoholist bara skulle ta en liten snaps på Julafton, det är helt enkelt inte möjligt.  Sockerberoende är nämligen att likställa med allt annat beroende, enligt Kicki, men till skillnad från exempelvis spelberoende har det inte blir godkänt som ett beroende av svenska staten. Det skulle antagligen bli för dyrt att behandla alla, funderar Kicki i avsnittet. Hon hänvisar till brittisk forskning som visar att 1/3 av alla människor är sockerberoende, 1/3 har ett skadligt bruk och 1/3 har ett socialt bruk av socker.       Hur tufft det är att sluta beror förstås på hur djupt inne i missbruket man är, och hur länge det har pågått. Allra tuffast är den första tiden när man har bestämt sig för att sluta, säger Kicki, men frestelserna finns kvar överallt omkring oss, och återfall är inte ovanliga. Här delar Kicki med sig av hur det gick till när hon fick sitt senaste återfall, för 9 år sedan, och hur hon gradvis med sin livsstil byggde upp till det.  Kicki rekommenderar alla hon hjälper till sockerfrihet att även vara helt fri från alkohol. Risken för ett nytt beroende är nämligen stort. Hon tar exemplet gastric bypassopererationer. Där avlägsnas en bit av magsäcken för att göra det svårt att överäta. Men många som är så kraftigt överviktiga har ett beroende, och själva beroendet sitter i hjärnan och finns alltså kvar även efter ingreppet. Hela 35% av alla som har genomgått en gastric bypass blir också alkoholberoende, berättar Kicki!  Det bästa är alltså att göra sig fri från beroendet, då kommer hälsoeffekterna samtidigt. Det är Kicki själv ett exempel på. Efter att ha lagt om till sockerfri kost har hon kommit tillbaka till normal vikt efter att ha varit kraftigt överviktig och dessutom blivit av med sin diabetes! 

Sex kännetecken på att du är sockerberoende Var tredje person är beroende av socker. Det säger Kicki Keller, sockerterapeut och tidigare beroende. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån berättar hon om sex kännetecken på att någon är sockerberoende och ger tips om hur man kan ta sig ur det.”Jag var som en grönsak, inte riktigt mentalt närvarande”, beskriver Kicki Käller sig själv. Kicki Käller träffade vi redan i förra avsnittet av Hälsa kommer inifrån, då hon bland annat berättade om vad socker egentligen är, och om det dolda sockret. Det här avsnittet handlar om det beroende som socker kan trigga igång.  Kicki Käller är ”nykter” sockerberoende sedan 9 år och jobbar nu som sockerberoendeterapeut där hon hjälper människor att komma tillrätta med sitt missbruk. En behandling börjar med att klienten får göra det gratis screeningtest som ger en indikation om hur dennes situation ser ut. Efter testet får klienten råd av Kicki utifrån resultatet.     Det är lättare att bli beroende av socker i dag än någonsin tidigare. Det billiga och potentiellt hälsofarliga maltodextrinet, modifierad majsstärkelse, tillsätts i de flesta livsmedel som är färdiglagade, och just tillgängligheten är en av de tre kriterierna för att kunna bli beroende. De andra två kriterierna är att du har en känslighet för att bli beroende och att det är socialt accepterat i de kretsar där du rör dig. Tips för fikastunder och bufféer Det finns fällor överallt för en socker- och matberoende, fikastunder på jobbet, bufféer och all inclusive på semestern är bara några exempel. I avsnittet tipsar Kicki om hur man kan undvika att trilla dit igen när kollegorna trugar med bullar eller det finns metervis med uppdukad mat.  Men hur vet man då att man har ett sockerberoende? Det främsta kännetecknet är att man tappar kontrollen över sitt sockerätande, säger Kicki och nämner 6 kännetecken på beroende. Programledare Petra Månström och Kicki pratar också om andra beroenden kopplade till mat och ätande, bland annat så kallat volymberoende, att beroendet handlar om att vilja äta för mycket. När magsäcken spänns ut får man nämligen ett påslag av hormonet oxytocin, som gör att man känner sig lugn, trygg och glad. I avsnittet tipsar Kicki om en rad andra saker som också gör att det härliga oxytocinet flödar i oss. Missa inte det!    Sockerfri kan alla bli, säger Kicki – men aldrig så kvitt sitt beroende så att det går att äta sötsaker igen. Det är som att en alkoholist bara skulle ta en liten snaps på Julafton, det är helt enkelt inte möjligt.  Sockerberoende är nämligen att likställa med allt annat beroende, enligt Kicki, men till skillnad från exempelvis spelberoende har det inte blir godkänt som ett beroende av svenska staten. Det skulle antagligen bli för dyrt att behandla alla, funderar Kicki i avsnittet. Hon hänvisar till brittisk forskning som visar att 1/3 av alla människor är sockerberoende, 1/3 har ett skadligt bruk och 1/3 har ett socialt bruk av socker.       Hur tufft det är att sluta beror förstås på hur djupt inne i missbruket man är, och hur länge det har pågått. Allra tuffast är den första tiden när man har bestämt sig för att sluta, säger Kicki, men frestelserna finns kvar överallt omkring oss, och återfall är inte ovanliga. Här delar Kicki med sig av hur det gick till när hon fick sitt senaste återfall, för 9 år sedan, och hur hon gradvis med sin livsstil byggde upp till det.  Kicki rekommenderar alla hon hjälper till sockerfrihet att även vara helt fri från alkohol. Risken för ett nytt beroende är nämligen stort. Hon tar exemplet gastric bypassopererationer. Där avlägsnas en bit av magsäcken för att göra det svårt att överäta. Men många som är så kraftigt överviktiga har ett beroende, och själva beroendet sitter i hjärnan och finns alltså kvar även efter ingreppet. Hela 35% av alla som har genomgått en gastric bypass blir också alkoholberoende, berättar Kicki!  Det bästa är alltså att göra sig fri från beroendet, då kommer hälsoeffekterna samtidigt. Det är Kicki själv ett exempel på. Efter att ha lagt om till sockerfri kost har hon kommit tillbaka till normal vikt efter att ha varit kraftigt överviktig och dessutom blivit av med sin diabetes!

12. Sockerberoende, del 2

Att dricka en halvliter juice varje dag ger liknande skador på levern som att dricka alkohol varje dag. Det säger Kicki Käller, sockerberoendeterapeut och gäst i avsnitt 11 av vår podd Hälsa kommer inifrån. I avsnittet berättar hon om sitt sockerberoende och tipsar om hur du undviker det dolda sockret. Socker har gått från att vara en lyxvara som bara de rikaste i samhället kunde unna sig till att i dag vara en ingrediens i de flesta av våra färdiga livsmedel och något som räknas som en av de största hälsobovarna. Socker kan orsaka livsfarliga sjukdomstillstånd som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det vita raffinerade sockret är också en beroendeframkallande substans i klass med alkohol och tobak.  Hon bröt sockermissbruket Som sockerberondeterapeut hjälper Kicki Käller människor att komma tillrätta med sitt missbruk. Kicki har själv en bakgrund som sockerberoende, men i dag är det över nio år sedan hon åt socker. – Jag hade extrem fetma, total kontrollförlust, diabetes typ 2 och svår utmattningsdepression. Att jag fick hjälp att bli av med mitt sockerberoende räddade mitt liv, säger hon. Kicki hade en missbrukares alla symptom: hon ljög, smög och dolde sitt ätande för sina nära och kära. Och behövde allt mer socker för att få samma effekt. Missbruket styrde allt mer i hennes liv och fick allt mer fysiska och psykiska konsekvenser. I avsnittet berättar hon om sitt beroende och hur hon kom ur det. Det vita sockret, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet, är framställt från sockerrör eller sockerbetor, men socker i någon form finns i så gott som alla växter. Beroende på hur vi äter sockret påverkar det oss olika kraftfullt. Ju mer koncentrerat – desto snabbare höjs blodsockret När du äter en grönsak eller frukt med skal finns det fibrer kvar i grödan, och sockret går långsammare ut i blodet. Ju mer koncentrerad och raffinerad grödan är, desto snabbare höjs blodsockret, berättar Kicki.  I avsnittet reder Kicki ut vilka olika sockerarter det finns, och vilken som egentligen innebär störst risk för oss att äta. En av de hälsorisker som finns med att äta för mycket socker är fettlever, en sjukdom som tidigare drabbade mest storkonsumenter av alkohol, men som nu även små barn drabbas av. Detta eftersom de äter och dricker alltför mycket socker. Missa inte Kickis tips till alla föräldrar om vilka råvaror du kan se upp med, hur du fixar fredagsmys utan sötsaker och hur du sakta men säkert minskar ditt barns sötsug. Det dolda sockret I avsnittet får du också mängder av tips på hur du undviker det dolda sockret, alltså sockerarter som är tillsatta i olika livsmedel. Det allra mest vattentäta tipset kanske är att laga all mat själv från grunden, men om du inte hinner det så finns det olika saker att hålla koll på i matens innehållslistor. Det finns nämligen socker tillsatt i det mesta – även i kyckling och riskakor! I avsnittet får du också tips på sockerfria mellanmål – och dit räknas inte rawfoodbollar och bars med ”naturligt” socker såsom agavesirap, kokossocker, dadlar eller fikon som blivit så vanliga senaste tiden. Det är heller ingen bra idé att byta ut de naturliga sockerarterna mot sötningsmedel, som enligt Kicki, lurar kroppen och ofta skapar kraftigt växlande blodsockernivåer. Det bästa är alltså att begränsa sitt intag av socker och att äta det i så naturlig form som möjligt. Hör mer om detta i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Att dricka en halvliter juice varje dag ger liknande skador på levern som att dricka alkohol varje dag. Det säger Kicki Käller, sockerberoendeterapeut och gäst i avsnitt 11 av vår podd Hälsa kommer inifrån. I avsnittet berättar hon om sitt sockerberoende och tipsar om hur du undviker det dolda sockret. Socker har gått från att vara en lyxvara som bara de rikaste i samhället kunde unna sig till att i dag vara en ingrediens i de flesta av våra färdiga livsmedel och något som räknas som en av de största hälsobovarna. Socker kan orsaka livsfarliga sjukdomstillstånd som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det vita raffinerade sockret är också en beroendeframkallande substans i klass med alkohol och tobak.  Hon bröt sockermissbruket Som sockerberondeterapeut hjälper Kicki Käller människor att komma tillrätta med sitt missbruk. Kicki har själv en bakgrund som sockerberoende, men i dag är det över nio år sedan hon åt socker. – Jag hade extrem fetma, total kontrollförlust, diabetes typ 2 och svår utmattningsdepression. Att jag fick hjälp att bli av med mitt sockerberoende räddade mitt liv, säger hon. Kicki hade en missbrukares alla symptom: hon ljög, smög och dolde sitt ätande för sina nära och kära. Och behövde allt mer socker för att få samma effekt. Missbruket styrde allt mer i hennes liv och fick allt mer fysiska och psykiska konsekvenser. I avsnittet berättar hon om sitt beroende och hur hon kom ur det. Det vita sockret, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet, är framställt från sockerrör eller sockerbetor, men socker i någon form finns i så gott som alla växter. Beroende på hur vi äter sockret påverkar det oss olika kraftfullt. Ju mer koncentrerat – desto snabbare höjs blodsockret När du äter en grönsak eller frukt med skal finns det fibrer kvar i grödan, och sockret går långsammare ut i blodet. Ju mer koncentrerad och raffinerad grödan är, desto snabbare höjs blodsockret, berättar Kicki.  I avsnittet reder Kicki ut vilka olika sockerarter det finns, och vilken som egentligen innebär störst risk för oss att äta. En av de hälsorisker som finns med att äta för mycket socker är fettlever, en sjukdom som tidigare drabbade mest storkonsumenter av alkohol, men som nu även små barn drabbas av. Detta eftersom de äter och dricker alltför mycket socker. Missa inte Kickis tips till alla föräldrar om vilka råvaror du kan se upp med, hur du fixar fredagsmys utan sötsaker och hur du sakta men säkert minskar ditt barns sötsug. Det dolda sockret I avsnittet får du också mängder av tips på hur du undviker det dolda sockret, alltså sockerarter som är tillsatta i olika livsmedel. Det allra mest vattentäta tipset kanske är att laga all mat själv från grunden, men om du inte hinner det så finns det olika saker att hålla koll på i matens innehållslistor. Det finns nämligen socker tillsatt i det mesta – även i kyckling och riskakor! I avsnittet får du också tips på sockerfria mellanmål – och dit räknas inte rawfoodbollar och bars med ”naturligt” socker såsom agavesirap, kokossocker, dadlar eller fikon som blivit så vanliga senaste tiden. Det är heller ingen bra idé att byta ut de naturliga sockerarterna mot sötningsmedel, som enligt Kicki, lurar kroppen och ofta skapar kraftigt växlande blodsockernivåer. Det bästa är alltså att begränsa sitt intag av socker och att äta det i så naturlig form som möjligt. Hör mer om detta i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

11. Sockerberoendet, del 1

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa! Det hävdar Gustav Pettersson, näringsterapeut, funktionsmedicinsk livsstilscoach och gäst i det tionde avsnittet av podden Hälsa kommer inifrån. Här ger han sina bästa tips från tio års djupdykning i hur man lever som mest hälsosamt.    Efter flera år med skador beslutade sig den prestationsinriktade elitidrottaren Gustav Petersson som 19-åring för att djupdyka i allt ifrån genetik till hur man optimerar sin sömn och morgonrutin. Efter att ha varit bäst på olika sporter ville han nu bli bäst i att förstå hur vi människor fungerar och hur vi kan optimera vår hälsa. I dag jobbar Gustav som näringsterapeut och funktionsmedicinsk livsstilscoach och hjälper andra människor att hjälpa sig själva tillbaka till ett friskt liv. Åren med studier inom allt från den indiska hälsoläran ayurveda till näringsmedicin och funktionsmedicin lärde Gustav mycket. Framför allt har denna drivna person med stora mängder energi lärt sig att bromsa och att lyssna på vad kroppen behöver för att kunna vara i balans.  En traumatisk händelse i familjen för ett par år sedan fick Gustav att verkligen inse vikten av att lyssna på kroppens signaler. I avsnittet berättar han vad som hände och vilken vändpunkt det innebar i hans liv.  Ett av de ämnen som Gustav har djupdykt i under de senaste tio åren är det här med sömn. Att sova gott är det bästa vi kan göra för att orka mer och prestera bättre, säger han i podden. Att vi sover tillräckligt mycket är förstås viktigt, men också när vi sover är av vikt. Gustav berättar om vår cirkadiska rytm, vars upptäckt två forskare fick Nobelpriset för 2017.  Varenda cell i kroppen har en klocka i sig, och det finns en tidpunkt när det är som mest effektivt för kroppen att utföra vissa saker, berättar Gustav. För att ge optimal effekt ska till exempel sömnen helst inträffa mellan solnedgång och soluppgång. Gustav berättar om sin egen sömnrutin som börjar redan på morgonen när han vaknar. En bit in i avsnittet får du veta mer om den och varför det är så viktigt för sömnen med balans mellan hormonerna kortisol och melatonin. Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa. Det är ju både bra och dåligt att ha den makten själv, konstaterar programledare Petra Månström och Gustav. Missa inte Petras utläggning om varför hon tror att vissa av oss har så svårt att ta hand om oss!     Gustav jobbar ofta med människor som har sjukdomar som IBS, utbrändhet och sköldkörtelproblem. Det bästa han vet är när klienten kommer till insikt om att det är hon själv som bär ansvaret att läka sig.  – Jag är den som tillfrisknar från hälsa, det är inte kuren som gör mig frisk. Det är den största insikten jag själv har kommit till i mitt liv, säger han.  Gustav berättar också om forskning om vilken tid på dygnet som är den bästa för träning, hur vi kan organisera kylskåpet för att inspireras att äta hälsosamt och slippa få i oss onödiga kemikalier, och rekommenderar ett par olika fetter. Han tipsar också om hur vi alla kan få till ett Instagramflöde som inspirerar i stället för att ge dåligt samvete.   På frågan om vilka råd Gustav i dag skulle ge sitt yngre och betydligt mer prestationsinriktade jag, betonar han att det är ok att inte vara bäst på allt, att det är viktigt att lyssna på sig själv och det man behöver. Han skulle också uppmana sitt yngre jag att tagga ner lite. Du hör alla hans råd till sitt yngre jag i det tionde avsnittet av Hälsa kommer inifrån. 

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa! Det hävdar Gustav Pettersson, näringsterapeut, funktionsmedicinsk livsstilscoach och gäst i det tionde avsnittet av podden Hälsa kommer inifrån. Här ger han sina bästa tips från tio års djupdykning i hur man lever som mest hälsosamt.    Efter flera år med skador beslutade sig den prestationsinriktade elitidrottaren Gustav Petersson som 19-åring för att djupdyka i allt ifrån genetik till hur man optimerar sin sömn och morgonrutin. Efter att ha varit bäst på olika sporter ville han nu bli bäst i att förstå hur vi människor fungerar och hur vi kan optimera vår hälsa. I dag jobbar Gustav som näringsterapeut och funktionsmedicinsk livsstilscoach och hjälper andra människor att hjälpa sig själva tillbaka till ett friskt liv. Åren med studier inom allt från den indiska hälsoläran ayurveda till näringsmedicin och funktionsmedicin lärde Gustav mycket. Framför allt har denna drivna person med stora mängder energi lärt sig att bromsa och att lyssna på vad kroppen behöver för att kunna vara i balans.  En traumatisk händelse i familjen för ett par år sedan fick Gustav att verkligen inse vikten av att lyssna på kroppens signaler. I avsnittet berättar han vad som hände och vilken vändpunkt det innebar i hans liv.  Ett av de ämnen som Gustav har djupdykt i under de senaste tio åren är det här med sömn. Att sova gott är det bästa vi kan göra för att orka mer och prestera bättre, säger han i podden. Att vi sover tillräckligt mycket är förstås viktigt, men också när vi sover är av vikt. Gustav berättar om vår cirkadiska rytm, vars upptäckt två forskare fick Nobelpriset för 2017.  Varenda cell i kroppen har en klocka i sig, och det finns en tidpunkt när det är som mest effektivt för kroppen att utföra vissa saker, berättar Gustav. För att ge optimal effekt ska till exempel sömnen helst inträffa mellan solnedgång och soluppgång. Gustav berättar om sin egen sömnrutin som börjar redan på morgonen när han vaknar. En bit in i avsnittet får du veta mer om den och varför det är så viktigt för sömnen med balans mellan hormonerna kortisol och melatonin. Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa. Det är ju både bra och dåligt att ha den makten själv, konstaterar programledare Petra Månström och Gustav. Missa inte Petras utläggning om varför hon tror att vissa av oss har så svårt att ta hand om oss!     Gustav jobbar ofta med människor som har sjukdomar som IBS, utbrändhet och sköldkörtelproblem. Det bästa han vet är när klienten kommer till insikt om att det är hon själv som bär ansvaret att läka sig.  – Jag är den som tillfrisknar från hälsa, det är inte kuren som gör mig frisk. Det är den största insikten jag själv har kommit till i mitt liv, säger han.  Gustav berättar också om forskning om vilken tid på dygnet som är den bästa för träning, hur vi kan organisera kylskåpet för att inspireras att äta hälsosamt och slippa få i oss onödiga kemikalier, och rekommenderar ett par olika fetter. Han tipsar också om hur vi alla kan få till ett Instagramflöde som inspirerar i stället för att ge dåligt samvete.   På frågan om vilka råd Gustav i dag skulle ge sitt yngre och betydligt mer prestationsinriktade jag, betonar han att det är ok att inte vara bäst på allt, att det är viktigt att lyssna på sig själv och det man behöver. Han skulle också uppmana sitt yngre jag att tagga ner lite. Du hör alla hans råd till sitt yngre jag i det tionde avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

10. Hitta din väg

När är det dags att göra ett hälsotest? Och hur ska du tolka resultatet av det? I det här avsnittet berättar Leif Östberg allt du behöver veta om hälsotester. Vem som bör göra dem och varför de är bra komplement till den traditionella sjukvården. --- Marknaden svämmar över av hälsotester av olika slag, både sådana som du kan göra själv hemma, och sådana du gör i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut. Leif Östberg har jobbat med näringsmedicin i 24 år, han utbildar och håller föredrag i ämnet, och tar emot klienter. Han är också utbildningsansvarig på Holistic och gäst i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Enligt honom är det bra för alla att testa sin hälsostatus någon gång per år. Det bästa enligt honom är att göra testet hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut. Näringsmedicin handlar om att komma åt de näringsmässiga obalanser och näringsbrister som många av oss har, varav vissa också kan vara svåra att upptäcka i vanliga prov hos Vårdcentralen. Det är vanligt med brist på bland annat magnesium, B-vitamin och järn, och Leif Östberg berättar i avsnittet att bristerna bland annat beror på utarmade jordar som ger minskad näring i den kost vi äter. Många av oss stressar också, vilket förbrukar mycket näringsämnen, och äter inte heller tillräckligt bra för att bygga upp vår näringsstatus optimalt. När det gäller D-vitamin har bristen med höstens och vinterns solbrist att göra. I avsnittet berättar Leif varför nordbor klarade sig bättre utan tillskott av D-vitamin förr i tiden, missa inte den intressanta teorin! Enligt Leif finns det en enorm efterfrågan på hjälp från de komplementärmedicinska metoderna. Många av de som söker sig dit är sådana som inte fått den hjälp de behöver i den traditionella sjukvården. De har blivit behandlade för sina symptom men får ingen förklaring på varför de mår dåligt. Leif berättar i avsnittet en intressant historia om en man som hade fått medicin mot högt blodtryck. Han fick ingen förklaring av läkaren till varför han hade fått högt blodtryck, eller råd om hur kan skulle göra för att undvika det, så han besökte en näringsmedicinsk terapeut. Ett test hos terapeuten visade vad det handlade om och med hjälp av ett par mycket enkla livsstilsförändringar kunde han bota sig själv från sitt höga blodtryck. Om du upplever att du inte får den hjälp du vill ha av din behandlande läkare - be om utlåtande från en annan, tipsar Leif, som också tycker att det ofta är bra att komplementära med ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut. Leif berättar i avsnittet också hur ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut går till, och ungefär vad ett test kostar. Han säger att besöket i sin helhet handlar om att lägga ett pussel med hjälp av både tester, frågeformulär och samtal. Personens liv kartläggs, livsstilen är grunden till både hälsa och sjukdom. Kanske är det inte så konstigt att läkare i den traditionella sjukvården kan ha svårt att hinna med att lägga detta omfattande pussel på den korta stund som hon eller han ofta har till förfogande med varje patient. Leif rekommenderar alltså framför allt att göra testerna i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut, och han tipsar om Näringsmedicinska terapeutförbundets hemsida nmtf.se. Där är certifierade och försäkrade terapeuter över hela landet listade. Att själv läsa på om hälsa och lära känna sin egen kropp är andra sätt att ta hand om sig, säger Leif och tipsar om kunskapsbanken på holistic.se och de föreläsningar som Holistic har för allmänheten. Ju mer du vet om din egen kropp och hur den reagerar på olika förhållanden desto bättre!

När är det dags att göra ett hälsotest? Och hur ska du tolka resultatet av det? I det här avsnittet berättar Leif Östberg allt du behöver veta om hälsotester. Vem som bör göra dem och varför de är bra komplement till den traditionella sjukvården. --- Marknaden svämmar över av hälsotester av olika slag, både sådana som du kan göra själv hemma, och sådana du gör i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut. Leif Östberg har jobbat med näringsmedicin i 24 år, han utbildar och håller föredrag i ämnet, och tar emot klienter. Han är också utbildningsansvarig på Holistic och gäst i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Enligt honom är det bra för alla att testa sin hälsostatus någon gång per år. Det bästa enligt honom är att göra testet hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut. Näringsmedicin handlar om att komma åt de näringsmässiga obalanser och näringsbrister som många av oss har, varav vissa också kan vara svåra att upptäcka i vanliga prov hos Vårdcentralen. Det är vanligt med brist på bland annat magnesium, B-vitamin och järn, och Leif Östberg berättar i avsnittet att bristerna bland annat beror på utarmade jordar som ger minskad näring i den kost vi äter. Många av oss stressar också, vilket förbrukar mycket näringsämnen, och äter inte heller tillräckligt bra för att bygga upp vår näringsstatus optimalt. När det gäller D-vitamin har bristen med höstens och vinterns solbrist att göra. I avsnittet berättar Leif varför nordbor klarade sig bättre utan tillskott av D-vitamin förr i tiden, missa inte den intressanta teorin! Enligt Leif finns det en enorm efterfrågan på hjälp från de komplementärmedicinska metoderna. Många av de som söker sig dit är sådana som inte fått den hjälp de behöver i den traditionella sjukvården. De har blivit behandlade för sina symptom men får ingen förklaring på varför de mår dåligt. Leif berättar i avsnittet en intressant historia om en man som hade fått medicin mot högt blodtryck. Han fick ingen förklaring av läkaren till varför han hade fått högt blodtryck, eller råd om hur kan skulle göra för att undvika det, så han besökte en näringsmedicinsk terapeut. Ett test hos terapeuten visade vad det handlade om och med hjälp av ett par mycket enkla livsstilsförändringar kunde han bota sig själv från sitt höga blodtryck. Om du upplever att du inte får den hjälp du vill ha av din behandlande läkare - be om utlåtande från en annan, tipsar Leif, som också tycker att det ofta är bra att komplementära med ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut. Leif berättar i avsnittet också hur ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut går till, och ungefär vad ett test kostar. Han säger att besöket i sin helhet handlar om att lägga ett pussel med hjälp av både tester, frågeformulär och samtal. Personens liv kartläggs, livsstilen är grunden till både hälsa och sjukdom. Kanske är det inte så konstigt att läkare i den traditionella sjukvården kan ha svårt att hinna med att lägga detta omfattande pussel på den korta stund som hon eller han ofta har till förfogande med varje patient. Leif rekommenderar alltså framför allt att göra testerna i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut, och han tipsar om Näringsmedicinska terapeutförbundets hemsida <a href="http://nmtf.se" rel="nofollow" target="_blank">nmtf.se</a>. Där är certifierade och försäkrade terapeuter över hela landet listade. Att själv läsa på om hälsa och lära känna sin egen kropp är andra sätt att ta hand om sig, säger Leif och tipsar om kunskapsbanken på <a href="http://holistic.se" rel="nofollow" target="_blank">holistic.se</a> och de föreläsningar som Holistic har för allmänheten. Ju mer du vet om din egen kropp och hur den reagerar på olika förhållanden desto bättre!

09. Testa din hälsa

Tro inte på allt du tänker, men tro på tankens kraft! Vi tänker 70 000 tankar per dygn, och bara 3 500 av dem är nya. För det mesta mal vi samma tankar om och om igen i vår hjärna. Ofta är självkritiska och dömande tankar oss själva. En process som pågår utan att vi egentligen är medvetna om det. I detta avsnitt får du lära dig hur du blir mindre känslomänniska. Men också tvärtom. Hur du gör om du inte riktigt har kontakt med dina känslor...

Tro inte på allt du tänker, men tro på tankens kraft! Vi tänker 70 000 tankar per dygn, och bara 3 500 av dem är nya. För det mesta mal vi samma tankar om och om igen i vår hjärna. Ofta är självkritiska och dömande tankar oss själva. En process som pågår utan att vi egentligen är medvetna om det. I detta avsnitt får du lära dig hur du blir mindre känslomänniska. Men också tvärtom. Hur du gör om du inte riktigt har kontakt med dina känslor...

08. Tankens kraft

The best podcast episodes on global issues affecting everyone. Covering topics such as the #metoo movement, climate change, the impact of technology and some of the biggest global issues facing us right now. For anyone interested in learning more about the world, and some of the issues we're facing, pick an episode below and start listening! Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes on Global Issues

The best podcast episodes on romantic relationships. Episodes talk about the 5 love languages, intimacy, and the taboo topics of sexual desires and infidelity. This topic is a deep dive into the science and complexities that face us in our relationships with others. Add episodes you're interested into your queue below!