Det är sommaren 1964 och radions Kerstin M Lundberg har kastat sig ut till Arlanda för att intervjua den celebra sångerskan. Även Carl Gustaf Lindstedt i nöjesronden ”Kabaré Sommar” är på fötterna.

Det är sommaren 1964 och radions Kerstin M Lundberg har kastat sig ut till Arlanda för att intervjua den celebra sångerskan. Även Carl Gustaf Lindstedt i nöjesronden ”Kabaré Sommar” är på fötterna.

Celebert sommarbesök: Juliette Gréco 1964

Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet. Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.

Svenska turistföreningens kontor i Stockholm tar under semesterveckorna i juli 1946 emot tusen frågvisa besökare om dagen. Radions reporter Lars Madsén följer frågandet. Lars Madsén verkar också ha smugit in några av sina egna frågor för att presentera reportagen i programmet Månadens magasin, och ur detta får vi höra Britta Brunius intervjua en känd modeexpert om sommarens trender på badstranden.

Trender: Hemestertips och strandmode 1946

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor. Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.

Kan man lära sig simma via radion? Radiotjänst gör i alla fall ett försök att göra folket mera simkunnigt med hjälp av kaptenen Erik Thor. Placera er med fritt svängrum med armarna. Sträck armarna framåt. Pekfingrarna ihop. Ett-två-tre-fyr.

Simskola: Torrsim med Radiotjänst och kapten Thor 1949

Radiofynd faller baklänges ner i en svunnen tid, då danske resekungen Simon Spies sa sig vilja göra människor lyckligare. Det var förövrigt han som uppfann restresan. Författaren Monika Fagerholm filosoferar över hedonismen och vi hör också Anita Björk läsa ett litet stycke ur en novell av Herta Müller.Detta är några klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Radiofynd faller baklänges ner i en svunnen tid, då danske resekungen Simon Spies sa sig vilja göra människor lyckligare. Det var förövrigt han som uppfann restresan. Författaren Monika Fagerholm filosoferar över hedonismen och vi hör också Anita Björk läsa ett litet stycke ur en novell av Herta Müller.Detta är några klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Restresan: Simon Spies, hedonismen och Herta Müller

På 1920-talet tillbringade den tyske satirtecknaren Georg Grosz somrarna på den tyska ön Rügen med vänner och sitt ritblock. Serietecknaren Max Andersson berättar mer. Konstnären George Grosz förknippas med stilriktningen Den nya sakligheten i 1920-talets Tyskland. Han målade storstadens nattliv, de som skott sig på kriget och borgarklassens självbelåtenhet. 1933 lämnade han Tyskland och hans verk brändes samma år på nazisternas bokbål.Detta är et klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

På 1920-talet tillbringade den tyske satirtecknaren Georg Grosz somrarna på den tyska ön Rügen med vänner och sitt ritblock. Serietecknaren Max Andersson berättar mer. Konstnären George Grosz förknippas med stilriktningen Den nya sakligheten i 1920-talets Tyskland. Han målade storstadens nattliv, de som skott sig på kriget och borgarklassens självbelåtenhet. 1933 lämnade han Tyskland och hans verk brändes samma år på nazisternas bokbål.Detta är et klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Strandliv: Satirtecknaren George Grosz på Rügen

Två favoriter från förr dyker upp på midsommaraftonen. Elvis Presley beger sig till Eskilstuna för att se nässlorna blomma och Poeten Sonja Åkesson läser sin katalogdikt "Sommarräkning". Vi hör ett utdrag ur "Elvis Presley och årets svenska högtider", en fiktiv resa av Karsten Thurfjell från 1998 och Sonja Åkesson ur "Poesikapellet" - lyriska musikaliska improvisationer från 1972. 

Två favoriter från förr dyker upp på midsommaraftonen. Elvis Presley beger sig till Eskilstuna för att se nässlorna blomma och Poeten Sonja Åkesson läser sin katalogdikt "Sommarräkning". Vi hör ett utdrag ur "Elvis Presley och årets svenska högtider", en fiktiv resa av Karsten Thurfjell från 1998 och Sonja Åkesson ur "Poesikapellet" - lyriska musikaliska improvisationer från 1972.

Midsommarfirande: Elvis letar blommande nässlor i Eskilstuna

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Efter andra världskriget öppnade sig världen och den unga Birgitta Stenberg gav sig ut och hamnade så småningom på Rivieran. Mer än trettio år senare skrev hon "Kärlek i Europa" - som blev en frigörelsens bibel för en hel generation.Här berättar hon om att sova på stranden, om att skriva sig ut ur jobbiga minnen, och om att använda hotellgardinen som klänning på casinot i Cannes.Detta är klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Efter andra världskriget öppnade sig världen och den unga Birgitta Stenberg gav sig ut och hamnade så småningom på Rivieran. Mer än trettio år senare skrev hon "Kärlek i Europa" - som blev en frigörelsens bibel för en hel generation.Här berättar hon om att sova på stranden, om att skriva sig ut ur jobbiga minnen, och om att använda hotellgardinen som klänning på casinot i Cannes.Detta är klipp ur "Under solen" 2006, en sommarserie om solbrännans idéhistoria av Cecilia Blomberg och Katarina Wikars.

Tågluff: Birgitta Stenberg på Rivieran på femtiotalet

Det är lätt att falla ner i Beppe Wolgers genreöverskridande serie "Du-plattor!" från sent 60-tal. I denna del åker Beppe båt efter att ha vunnit pengar på Täby galopp och träffar en man som heter Sten på däck och lyssnar på hans livshistoria. De andra avsnitten i serien har varit möten med kulturpersoner men är detta istället ett radiodrama?Den som medverkar förutom Beppe är skådespelaren Lars Ekborg.

Det är lätt att falla ner i Beppe Wolgers genreöverskridande serie "Du-plattor!" från sent 60-tal. I denna del åker Beppe båt efter att ha vunnit pengar på Täby galopp och träffar en man som heter Sten på däck och lyssnar på hans livshistoria. De andra avsnitten i serien har varit möten med kulturpersoner men är detta istället ett radiodrama?Den som medverkar förutom Beppe är skådespelaren Lars Ekborg.

Beppe åker båt och träffar Sten på däck 2

I den allra lika överraskande serien "Du-plattor" åker har Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten. Det är på Queen Elisabeth, Beppe  har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40? Och vem Beppe egentligen träffar får man veta nästa vecka.

I den allra lika överraskande serien "Du-plattor" åker har Beppe Wolgers båt och träffar en orakad man på däck, Sten. Det är på Queen Elisabeth, Beppe har vunnit 78 000 på Täby och ska äntligen åka jorden runt. Något måste väl ändå hända en före 40? Och vem Beppe egentligen träffar får man veta nästa vecka.

Beppe åker båt och träffar Sten på däck

I radioprogrammet Du-plattor! träffar Beppe Wolgers här konstprofessorn Ulf Linde, för att spisa jazzplattor och tala om livet och lyckan i att spela vibrafon. Hur kan man vara lycklig när man spelar? Man gör vad man vill, svarar Ulf Linde, man möter omvärlden som man har den inom sig själv.  Världen är inte en stor gnällig moster, man står ut med den när man skapar. 

I radioprogrammet Du-plattor! träffar Beppe Wolgers här konstprofessorn Ulf Linde, för att spisa jazzplattor och tala om livet och lyckan i att spela vibrafon. Hur kan man vara lycklig när man spelar? Man gör vad man vill, svarar Ulf Linde, man möter omvärlden som man har den inom sig själv. Världen är inte en stor gnällig moster, man står ut med den när man skapar.

Beppe pratar med Ulf Linde om lycka och jazz som gör nytta 1970

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas.Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

Mer än nio decennier av fantastisk radio att återupptäcka och minnas. Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

Radiofynd

Året är 1942 och på stora Bosarp i Småland är rävjakten i full gång. Ett femtiotal personer, beväpnade med bössor och garn har samlats för att ta kål på tamhönsens värsta fiende.

Året är 1942 och på stora Bosarp i Småland är rävjakten i full gång. Ett femtiotal personer, beväpnade med bössor och garn har samlats för att ta kål på tamhönsens värsta fiende.

Rävjakten 1942

Television - vad ska det vara bra för, undrade många i TV:s barndom på 1950-talet. Men det fanns också tidiga TV-entusiaster. En av de första var paraplyfabrikören Herbert Mårtensson i Malmö.

Television - vad ska det vara bra för, undrade många i TV:s barndom på 1950-talet. Men det fanns också tidiga TV-entusiaster. En av de första var paraplyfabrikören Herbert Mårtensson i Malmö.

Ett modernt tittskåp 1952  

 Året är 1934 när Sven Jerring besöker Stockholms golfklubb för att utforska golfspelets hemligheter och eventuella charm. 

Året är 1934 när Sven Jerring besöker Stockholms golfklubb för att utforska golfspelets hemligheter och eventuella charm.

Sven Jerring lär sig spela golf 1934

Gurli Hertzman-Ericson har inga fritidsproblem. Hon virkar spetsar. 1946 får radions Karl Axel Arvidsson botanisera i hennes linneskåp.

Gurli Hertzman-Ericson har inga fritidsproblem. Hon virkar spetsar. 1946 får radions Karl Axel Arvidsson botanisera i hennes linneskåp.

Spetsvirkerskan 1946

Det är ett späckat schema för pojkarna på KFUM:s sommarläger år 1942. Klockan 7:43 inleds dagen med uppställning, givakt och parad för fanan.

Det är ett späckat schema för pojkarna på KFUM:s sommarläger år 1942. Klockan 7:43 inleds dagen med uppställning, givakt och parad för fanan.

Parad för fanan på sommarlägret 1942 

1891 rymmer stjärnan på Dramatiska teatern, den gifta skådespelerskan Ellen Hartman med en ung kavallerilöjtnant. Många år senare berättar Anders de Wahl hur teaterstockholm skakas av skandalen.

1891 rymmer stjärnan på Dramatiska teatern, den gifta skådespelerskan Ellen Hartman med en ung kavallerilöjtnant. Många år senare berättar Anders de Wahl hur teaterstockholm skakas av skandalen.

Teaterskandalen 1891

Den 6 maj 1937 gör luftskeppet Hindenburg sin sista resa. Vid landningen slår det plötsligt upp eldsflammor från den bakre flygkroppen. På mindre än en minut är Hindenburg helt övertänd. 

Den 6 maj 1937 gör luftskeppet Hindenburg sin sista resa. Vid landningen slår det plötsligt upp eldsflammor från den bakre flygkroppen. På mindre än en minut är Hindenburg helt övertänd.

Ombord på luftskeppet  Hindenburg

1947 ligger Tyskland i ruiner. Människor saknar mat, kläder och bostäder. Handfast hjälp är vad som behövs och handfast hjälp är vad skomakare Olsson och andra svenska rödakorsarbetare erbjuder.

1947 ligger Tyskland i ruiner. Människor saknar mat, kläder och bostäder. Handfast hjälp är vad som behövs och handfast hjälp är vad skomakare Olsson och andra svenska rödakorsarbetare erbjuder.

Svenska rödakorsarbetare i Tyskland 1947

Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar.

Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar.

Dygnet runt under samma tak 1953

Länge teg, med några undantag, de som överlevt förintelsen om sina upplevelser. Det skulle ta drygt fyrtio år innan tystnaden bröts. Men varför teg de så länge och vad fick dem att börja berätta?    De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid.Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren?I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser.Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Länge teg, med några undantag, de som överlevt förintelsen om sina upplevelser. Det skulle ta drygt fyrtio år innan tystnaden bröts. Men varför teg de så länge och vad fick dem att börja berätta? De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Förintelsen Del 3/3: Att bryta tystnaden

Året är 1940 och generalskan Margareta Cederschiöld har engagerat sig i kronprinsessan Louises gåvokommitté. Många är de kvinnor som vill stötta svenska soldater med stickade gåvor. 

Året är 1940 och generalskan Margareta Cederschiöld har engagerat sig i kronprinsessan Louises gåvokommitté. Många är de kvinnor som vill stötta svenska soldater med stickade gåvor.

Vi sticka för vår neutralitetsvakt 1940

Överlevare från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. Men hur var det att försöka anpassa sig till ett normalt liv? De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget?  Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Överlevare från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. Men hur var det att försöka anpassa sig till ett normalt liv? De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Förintelsen Del 2/3: Från lägren till Sverige

 Sten Bergman, biolog och forskningsresande, återvände flera gånger till Nya Guinea. 1959 berättade han om hur det gick till när han och hans hustru blev adopterade av en kannibalhövding.

Sten Bergman, biolog och forskningsresande, återvände flera gånger till Nya Guinea. 1959 berättade han om hur det gick till när han och hans hustru blev adopterade av en kannibalhövding.

Adopterad av kannibaler

1908 invigs Dramatens nya lokaler i det vita marmorpalatset vid Nybroplan i Stockholm. Skådespelaren August Lindberg ska inleda med en prolog. Hans barn är nervösa. Ska han klara anspänningen?

1908 invigs Dramatens nya lokaler i det vita marmorpalatset vid Nybroplan i Stockholm. Skådespelaren August Lindberg ska inleda med en prolog. Hans barn är nervösa. Ska han klara anspänningen?

Nervös invigning av Dramatens nya lokaler 1908

Redan på 60-talet var det trådsmala kvinnokroppar som gällde. Lena Nyman drabbades av det rådande idealet och hånades av elaka kritiker. Men tröst för tjocka flickor fanns i konstens värld. 

Redan på 60-talet var det trådsmala kvinnokroppar som gällde. Lena Nyman drabbades av det rådande idealet och hånades av elaka kritiker. Men tröst för tjocka flickor fanns i konstens värld.

Tröst för tjocka flickor

1935 berättade skådespelaren Åke Söderbloms sagan om Rödluvan på genuin Stockholmsslang. 14 år senare var det Julia Caesars tur att mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.

1935 berättade skådespelaren Åke Söderbloms sagan om Rödluvan på genuin Stockholmsslang. 14 år senare var det Julia Caesars tur att mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.

De e Rödluvan, sa jycken – hajar´u inte pucken?

När radions Bertil Perrolf 1981 besöker den firade skådespelaren Georg Rydeberg i hans hem på Östermalm i Stockholm är det en mycket ensam man han möter. En man som längtar till ett dockhus i Laholm.

När radions Bertil Perrolf 1981 besöker den firade skådespelaren Georg Rydeberg i hans hem på Östermalm i Stockholm är det en mycket ensam man han möter. En man som längtar till ett dockhus i Laholm.

Georg Rydeberg längtar till Laholm 1981

Det är april 1944 när Sven Jerring besöker tullen i Helsingborg. Färjorna till Helsingör far som vanligt över sundet även under kriget. Men tullkontrollen är betydligt strängare än i fredstid. 

Det är april 1944 när Sven Jerring besöker tullen i Helsingborg. Färjorna till Helsingör far som vanligt över sundet även under kriget. Men tullkontrollen är betydligt strängare än i fredstid.

Tullkontroll i Helsingborg 1944

Marknads- och opinionsundersökningar var inget Tage Danielsson uppskattade. Släng skräpet i papperskorgen uppmanade han i sitt sommarprogram 1982.

Marknads- och opinionsundersökningar var inget Tage Danielsson uppskattade. Släng skräpet i papperskorgen uppmanade han i sitt sommarprogram 1982.

Släng skräpet tycker Tage Danielsson 1982

The best podcasts about ourselves as well as the world through the lense of Science. Specific topics include things about our brain, emotions to biology, physics and more!

Best Episodes on Science, Humans & The World

The best podcast episodes on Startups. For anyone working in a startup, or anyone interested in the incredible stories behind how people built companies like Instagram, and Facebook. Offering both practical advice and insights, as well as the stories for how many of the biggest startups got to where they are today. Add episodes you're interested into your queue below!