Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

Nedsupen björn i hängmattan?

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen. Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen. Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

Vi firar 1000 program!

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag. Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag. Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

Gustav Vasas kungaval 1523

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats. 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats. 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Ska vi fira Sveriges 500-årsdag?

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson. Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.Programledare är Tobias Svanelid.

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson. Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.Programledare är Tobias Svanelid.

Så formar Sverigedemokraterna historien

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia. Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.Programledare är Tobias Svanelid.

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia. Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.Programledare är Tobias Svanelid.

Dresserade kanariefåglar roade 1800-talet

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari. Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari. Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Liseberg gjorde Göteborg roligare

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna! Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna! Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.Programledare är Tobias Svanelid.

De var Sveriges sämsta kungar

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus. År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus. År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

Norges korståg mot Småland

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet. Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet. Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.Programledare är Tobias Svanelid.

Sveriges Biggles

Vi är där historien är.Ansvarig utgivare: Nina Glans

Alltid lika bra och informativt! Gillar särskilt programmen runt juletid!

Bra!

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Vetenskapsradion Historia

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras. - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering. Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika. Programledare är Tobias Svanelid.

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras. - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering. Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika. Programledare är Tobias Svanelid.

Barnens korståg – den förföriska mytens makt

Vi svenskar har alltid varit köptokiga, det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. - Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Murhem och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Och Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 - Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången 6 mars 2014.

Vi svenskar har alltid varit köptokiga, det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. - Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Murhem och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Och Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 - Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången 6 mars 2014.

1700-talets shopaholics handlade på auktion

Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern. För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen. Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga. Programledare är Tobias Svanelid.

Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern. För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen. Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga. Programledare är Tobias Svanelid.

Rockefellers Standard Oil – olja, makt och rikedom

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid. Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt. 3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan. Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan. Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Sanningen om Maria Magdalena

För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig. Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda – sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer – den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna – stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?

För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig. Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda – sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer – den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna – stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?

Säljägarna i Nynäshamn

Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp! En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.

Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp! En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.

Välkommen till medeltidens närmaste stad!

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg. – Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Järnet – medeltidens svenska exportunder

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet. För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet. För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Slaget vid Covadonga

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel:  När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga. Årets böcker och spel: <ul> <li>När allt gick under av Marcus Tullius Cicero</li> <li>Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson</li> <li>Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes</li> <li>Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren</li> <li>Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer</li> <li>Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert</li> <li>Se på mig av Beata Arnborg</li> <li>Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman</li> <li>En annan historia av Lina Thomsgård (red)</li> <li>Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg</li> <li>Historiska hundar av Mats Carlbom</li> <li>Escape from Colditz utgiven av Osprey Games</li> <li>The Fog of War utgiven av Stronghold Games</li></ul>

Dansande marmorstatyer och lägerrymningar – Vetenskapsradion Historia tipsar om sommarens historiska böcker och spel

Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret. Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen – berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.

Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret. Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories – Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen – berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.

Förintelsens sista vittnen

Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid. Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.

Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid. Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.

När det Stora Kriget tog slut

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron.

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron.

Hur vikingen blev kristen

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Nazistiska och stormaktssvenska bokstölder kartläggs

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.

Stenålderskavalkad från Baskien till Stonehenge

När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

Singapore firar 200 år men söker äldre rötter

Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud. På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.

Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud. På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.

Så lät Stockholm 1701

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet.  – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.

Romskt läger grävs ut

Följ med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras. Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige. Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras. Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige. Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder. Programledare är Tobias Svanelid.

Operation Palmen – sälar i svensk krigstjänst

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Lyssnarfrågespecial med Dick Harrison

Urban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media. Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande. Programledare är Tobias Svanelid.

Urban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media. Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande. Programledare är Tobias Svanelid.

Tågkatastrofen i Getå

The best podcast episodes on physical health. Episodes talk about your diet, sleep, exercise and all the things that people do to improve their physical health and live a healthier life. This topic is for everyone, with applications in all of our everyday lives. Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes on Physical Health & Your Body

The best podcasts on investing. For anyone interested in the stories in the investing industry, whether it's an interview with Ray Dalio or Ed Thorp to the writer of The Big Short. This topic includes the most fascinating stories from all the best investors. Add episodes you're interested into your queue below!