1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000. Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den. I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell själv när det begav sig om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om."Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då. Programmet är gjort av Sandra Stiskalo som läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.

1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000. Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den. I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell själv när det begav sig om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om. "Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då. Programmet är gjort av Sandra Stiskalo som läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.

"Jack" – Ulf Lundells debutroman i backspegeln

Ragnar Östbergs mästerverk står sig som attraktion med sin säregna nationalromantik, där venetiansk renässans och nordisk gotik fått bysantinska och islamiska inslag. Fasadens åtta miljoner mörkröda tegelstenar, varav en miljon handslagna, ger byggnaden helhet och enhetlighet, samtidigt som det kryllar av konstnärers stora och små utsmyckningar av torn, tinnar, terrasser, nischer, innerväggar och fasader, många konstverk restaurerade och ibland nyförgyllda till 100-årsjubileet.Så det finns mycket att titta på och begapa, och det gör troget mängder av turister, som väller in från bussarna som trängs på Norr Mälarstrands parkering. I porten där guidningarna börjar surrar världens alla språk.Och ju mer man begrundar byggnadens väldiga komplexitet kommer frågorna: hur gick det till egentligen, från det politiska beslutet 1908, med byggstart 1911 och invigning 1923?Vi hör några av de som arbetade med stadshusbygget, intervjuade av Stadsmuseet i mitten av 1970-talet. Deras röster hörs också i utställningen "Vi som byggde stadshuset" som visas på Stockholms Stadsmuseum under 2023.En Klassiker av Karsten Thurfjell.

Ragnar Östbergs mästerverk står sig som attraktion med sin säregna nationalromantik, där venetiansk renässans och nordisk gotik fått bysantinska och islamiska inslag. Fasadens åtta miljoner mörkröda tegelstenar, varav en miljon handslagna, ger byggnaden helhet och enhetlighet, samtidigt som det kryllar av konstnärers stora och små utsmyckningar av torn, tinnar, terrasser, nischer, innerväggar och fasader, många konstverk restaurerade och ibland nyförgyllda till 100-årsjubileet.Så det finns mycket att titta på och begapa, och det gör troget mängder av turister, som väller in från bussarna som trängs på Norr Mälarstrands parkering. I porten där guidningarna börjar surrar världens alla språk.Och ju mer man begrundar byggnadens väldiga komplexitet kommer frågorna: hur gick det till egentligen, från det politiska beslutet 1908, med byggstart 1911 och invigning 1923?Vi hör några av de som arbetade med stadshusbygget, intervjuade av Stadsmuseet i mitten av 1970-talet. Deras röster hörs också i utställningen "Vi som byggde stadshuset" som visas på Stockholms Stadsmuseum under 2023.En Klassiker av Karsten Thurfjell.

Stockholms stadshus – en högst omodern hundraåring med oförändrad dragningskraft

En av de svenska språkets mest citerade poeter dog för hundra år sedan och ända sedan dess har Edith Södergrans liv och död romantiserats och förenklats. Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden."Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

En av de svenska språkets mest citerade poeter dog för hundra år sedan och ända sedan dess har Edith Södergrans liv och död romantiserats och förenklats. Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden."Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

”Triumf att finnas till” – och Edith Södergrans oemotståndliga övermod

"Odysséen" måste vara alla tiders mest kända reseberättelse. Den skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem. Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid. Odysseus får uppleva äventyr som skulle räcka till en hel serie katastroffilmer: han träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt.  Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han en riktig lurifax. Han överlever genom att vara listig. Fast han behöver förstås  hjälp av en och annan gudinna. Men också den sluge Odysseus glömmer ibland bort att välja sina ord och det händer att han lamslås av tvivel och sorg. Han är alltså mänsklig. Kanske är det just hans mänskliga svaghet som gör att generation efter generation känt igen sig i Odysseus trots att ingen upplevt så märkliga saker.Om författaren Homeros vet vi inget. Han försvinner bakom sin hjälte, men ibland tycks han blinka till läsaren och säga - ”Det är bara en historia - men visst är den bra!”Uppläsare: Max von Sydow

"Odysséen" måste vara alla tiders mest kända reseberättelse. Den skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem. Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid. Odysseus får uppleva äventyr som skulle räcka till en hel serie katastroffilmer: han träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt.  Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han en riktig lurifax. Han överlever genom att vara listig. Fast han behöver förstås  hjälp av en och annan gudinna. Men också den sluge Odysseus glömmer ibland bort att välja sina ord och det händer att han lamslås av tvivel och sorg. Han är alltså mänsklig. Kanske är det just hans mänskliga svaghet som gör att generation efter generation känt igen sig i Odysseus trots att ingen upplevt så märkliga saker.Om författaren Homeros vet vi inget. Han försvinner bakom sin hjälte, men ibland tycks han blinka till läsaren och säga - ”Det är bara en historia - men visst är den bra!”Uppläsare: Max von Sydow

"Odysséen" – tidernas bästa reseberättelse

Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som refuserades flera gånger. Carl Larssons omstridda tavla Midvinterblot, som efter 80 år hamnade på Nationalmuseum i Stockholm. Målningen mäter 6,5 x 13,5 meter och är baserad på legenden om den nakne kungen som ska offras för att det varit missväxt. Som pendang i trapphallen på Nationalmuseum hänger en ljusare målning  av samme konstnär, där den unge Gustav Vasas tågar in i Stockholm midsommaraftonen 1523.Detta är en Klassiker av Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson från 2009. 

Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som refuserades flera gånger. Carl Larssons omstridda tavla Midvinterblot, som efter 80 år hamnade på Nationalmuseum i Stockholm. Målningen mäter 6,5 x 13,5 meter och är baserad på legenden om den nakne kungen som ska offras för att det varit missväxt. Som pendang i trapphallen på Nationalmuseum hänger en ljusare målning av samme konstnär, där den unge Gustav Vasas tågar in i Stockholm midsommaraftonen 1523.Detta är en Klassiker av Kulturredaktionens konstkritiker Mats Arvidsson från 2009.

"Midvinterblot" av Carl Larsson – konstverket som var känt redan innan det hade målats

Marie Wennersten om vad den lilla sjöjungfrun och H. C. Andersen har fått utstå, hur berättelsen fick Alice Munro att börja skriva och vad sagan egentligen kan tänkas handla om. Den japanske animationsmästaren Miyazaki har inspirerats av henne i sin film "Ponyo på klippan vid havet". Och Antonin Dvorak komponerade operan "Rusalka", med en delvis stum sopran i huvudrollen. Det handlar såklart om H. C. Andersens saga "Den lilla sjöjungfrun". Hon som offrade sin röst för kärleken och inget högre önskade än att bli odödlig.

Marie Wennersten om vad den lilla sjöjungfrun och H. C. Andersen har fått utstå, hur berättelsen fick Alice Munro att börja skriva och vad sagan egentligen kan tänkas handla om. Den japanske animationsmästaren Miyazaki har inspirerats av henne i sin film "Ponyo på klippan vid havet". Och Antonin Dvorak komponerade operan "Rusalka", med en delvis stum sopran i huvudrollen. Det handlar såklart om H. C. Andersens saga "Den lilla sjöjungfrun". Hon som offrade sin röst för kärleken och inget högre önskade än att bli odödlig.

"Den lilla sjöjungfrun" och H. C. Andersens längtan

Många har fascinerats Ágota Kristófs sparsmakade författarskap. Mest läst är "Den stora skrivboken" om tvillingarna Claus och Lucas som också blivit film och dramatiserats för teatern av Jon Fosse. Pojkarna växer upp med sin alkoholiserade mormor nära gränsen. Här finns varken mat eller kärlek och när kriget kommer får de bevittna bestialiska grymheter som de genast sakligt och utan känslouttryck skriver ner i den stora skrivbok de lurat till sig i bokhandeln. Det är första delen av Kristofs romantrilogi om kriget och om exilens villkor.Kristóf flydde själv från Ungern 1956 och bodde resten av sitt liv i en liten stad i Schweiz. Hon arbetade fem år på en klockfabrik och lärde sig långsamt skriva på franska. Som prosaförfattare debuterade hon först efter femtio 1985 med "Den stora skrivboken". I sin ytterst tunna självbiografi "Analfabeten" som kom ut 2004 skriver hon om den livslånga kampen att erövra det nya språket.Medverkande: Förläggaren Maria Såthe och översättaren Marianne Tufvesson.Uppläsare: Jonas Karlsson ur ”Den stora skrivboken” utgiven som talbok på Bonnier Media och Cecilia Nilsson ur ”Analfabeten”. En Klassiker av Katarina Wikars (ett kortat reportage från P1 Kultur).

Många har fascinerats Ágota Kristófs sparsmakade författarskap. Mest läst är "Den stora skrivboken" om tvillingarna Claus och Lucas som också blivit film och dramatiserats för teatern av Jon Fosse. Pojkarna växer upp med sin alkoholiserade mormor nära gränsen. Här finns varken mat eller kärlek och när kriget kommer får de bevittna bestialiska grymheter som de genast sakligt och utan känslouttryck skriver ner i den stora skrivbok de lurat till sig i bokhandeln. Det är första delen av Kristofs romantrilogi om kriget och om exilens villkor.Kristóf flydde själv från Ungern 1956 och bodde resten av sitt liv i en liten stad i Schweiz. Hon arbetade fem år på en klockfabrik och lärde sig långsamt skriva på franska. Som prosaförfattare debuterade hon först efter femtio 1985 med "Den stora skrivboken". I sin ytterst tunna självbiografi "Analfabeten" som kom ut 2004 skriver hon om den livslånga kampen att erövra det nya språket.Medverkande: Förläggaren Maria Såthe och översättaren Marianne Tufvesson.Uppläsare: Jonas Karlsson ur ”Den stora skrivboken” utgiven som talbok på Bonnier Media och Cecilia Nilsson ur ”Analfabeten”. En Klassiker av Katarina Wikars (ett kortat reportage från P1 Kultur).

"Den stora skrivboken" – Ágota Kristófs egna avtryck i litteraturen

Andra spåret på Pugh Rogefeldts debutskiva "Ja dä ä dä" var "Här kommer natten". Det blev den första låten med svensk text på Tio i topp 1969. En låt som varken Pugh eller publiken tröttnade på. Under ett par dagar i juni 1969 spelade 22-årige Pugh Rogefeldt från Västerås in sin första skiva "Ja dä ä dä". Ett album som än idag räknas som en av de bästa svenska popskivorna.Producenten Anders Burmans idé att föra ihop de två jazzrockarna Georg "Jojje" Wadenius på bas och gitarr och Janne "Loffe" Carlsson på trummor med nykomlingen Pugh som sjöng och spelade kompgitarr ledde till ett unikt sound.- Jag blev inspirerad, det var kul att jobba med Pugh och det var ett väldigt fint samarbete som grundade sig i hans ursprungsmusik, säger Jojje Wadenius, som här berättar om hur han improviserade mycket, bland annat när de spelade in "Här kommer natten".En klassiker av Helene Alm. 

Andra spåret på Pugh Rogefeldts debutskiva "Ja dä ä dä" var "Här kommer natten". Det blev den första låten med svensk text på Tio i topp 1969. En låt som varken Pugh eller publiken tröttnade på. Under ett par dagar i juni 1969 spelade 22-årige Pugh Rogefeldt från Västerås in sin första skiva "Ja dä ä dä". Ett album som än idag räknas som en av de bästa svenska popskivorna.Producenten Anders Burmans idé att föra ihop de två jazzrockarna Georg "Jojje" Wadenius på bas och gitarr och Janne "Loffe" Carlsson på trummor med nykomlingen Pugh som sjöng och spelade kompgitarr ledde till ett unikt sound.- Jag blev inspirerad, det var kul att jobba med Pugh och det var ett väldigt fint samarbete som grundade sig i hans ursprungsmusik, säger Jojje Wadenius, som här berättar om hur han improviserade mycket, bland annat när de spelade in "Här kommer natten".En klassiker av Helene Alm.

"Här kommer natten" – en av Pughs mest älskade låtar

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin? I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell. Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

Hur kunde en 13 pixlar bred och 16 pixlar hög mustaschprydd rörmokare, klädd i overall och röd keps, bli huvudpersonen för den mest framgångsrika spelfranchisen någonsin? I denna klassiker om Super Mario Bros. berättar Saman Bakhtiari om vad som hände då figuren Mario tog steget ut från arkadspelshallarna och infiltrerade miljoner familjers vardagsrum, hur det har förblivit så och varför Mario är ständigt aktuell. Handlingen i Super Mario Bros är enkel: Den utspelar sig i Marios färgglada värld, kungadömet "The Mushroom kingdom" som invaderats av de sköldpaddsliknande Koopa Troopas. Deras kung, Bowser har kidnappat prinsessan Peach, och det är upp till Mario att rädda henne.Marios skapare Shigeru Miyamoto, som även ligger bakom andra Nintendoklassiker som Zelda och Donkey Kong hade en inbjudande filosofi som bidrog till spelets succé. Han designade spelet tillsammans med designern Takashi Tezuka så att första banan guidar i spelets regler, fysik och mekanik. Något som är självklart idag men som under mitten av 80-talet var nyskapande.

"Super Mario" – från arkadspelshallarna till miljontals vardagsrum

Samuel Taylor Coleridge

En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal dyker ner i den mardrömslika berättelsen. Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer. It is an ancient Mariner,And he stoppeth one of three.'By thy long grey beard and glittering eye,Now wherefore stopp'st thou me?Men lika gärna kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk rekvisita: otäcka, slemmiga odjur och övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden.I Den gamle sjömannens sång är albatrossen en budbärare – "en kristen själ och sänd i Herrens namn" – och där den olycksalige sjömannen är diktaren som dödar detta sändebud. Därför får han bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia.

En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal dyker ner i den mardrömslika berättelsen. Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer. It is an ancient Mariner, And he stoppeth one of three. 'By thy long grey beard and glittering eye, Now wherefore stopp'st thou me?Men lika gärna kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk rekvisita: otäcka, slemmiga odjur och övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden.I Den gamle sjömannens sång är albatrossen en budbärare – "en kristen själ och sänd i Herrens namn" – och där den olycksalige sjömannen är diktaren som dödar detta sändebud. Därför får han bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia.

"Balladen om den gamle sjömannen" – att för alltid tvingas återberätta sin historia

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

Klassikern

1970 hade"En kärlekshistoria" premiär. Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Regissören var 27 år och hade just gått ut Filmskolan. "En kärlekshistoria" handlar också om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Den här ensamma tillsammans-känslan manifesteras i bilderna. Lägenheterna är trånga som tvångströjor, kameran flyttar sig längs klungorna av medelålders som bara staterar i varandras liv, skrattar på fel ställen. Och så har vi tonåringarna, kärlekshistorien, Annika och Pär. Också de har varsin klunga, moppekillarna som planlöst brummar runt, och tjejerna som hänger bakom sina luggar, tuggar, tittar. De där ögonkasten som kommer en sekund för sent för att mötas. Deras kärlek så spröd i den makabra vuxenvärlden.En Klassiker  av Katarina Wikars från 2014. Intervju med Roy Andersson från 1969 av Jan Olof Ullén.

1970 hade"En kärlekshistoria" premiär. Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Regissören var 27 år och hade just gått ut Filmskolan. "En kärlekshistoria" handlar också om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna. Den här ensamma tillsammans-känslan manifesteras i bilderna. Lägenheterna är trånga som tvångströjor, kameran flyttar sig längs klungorna av medelålders som bara staterar i varandras liv, skrattar på fel ställen. Och så har vi tonåringarna, kärlekshistorien, Annika och Pär. Också de har varsin klunga, moppekillarna som planlöst brummar runt, och tjejerna som hänger bakom sina luggar, tuggar, tittar. De där ögonkasten som kommer en sekund för sent för att mötas. Deras kärlek så spröd i den makabra vuxenvärlden.En Klassiker av Katarina Wikars från 2014. Intervju med Roy Andersson från 1969 av Jan Olof Ullén.

"En kärlekshistoria" – Roy Anderssons debutfilm

Kulturredaktionens Anneli Dufva om "en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit". Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad. Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit.   "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader. Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren själv läser Arioso i radioarkivet och funderat kring frågan om en dikt som är SÅ populär också kan vara bra?

Kulturredaktionens Anneli Dufva om "en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit". Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad. Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit.   "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader. Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren själv läser Arioso i radioarkivet och funderat kring frågan om en dikt som är SÅ populär också kan vara bra?

"Arioso" av Erik Lindegren - poesins megahit

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget. Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

"Apocalypse Now" – filmen som Coppola aldrig blir fri från

"Rosas danst Rosas" gjorde koreografen Anne Theresa de Keersmaeker till ett världsnamn redan vid premiären 1983. Cecilia Blomberg återvänder till en modern dansklassiker som fortsätter att turnera. Det finns de verk som bryter ny mark för ett helt konstområde. Dit hör "Rosas danst Rosas", ett av koreografen Anne Theresa de Keersmaekers allra tidigaste verk. Det har också blivit något av hennes signaturverk som koreograf. Den där samtidigt exakta och lite slängiga stilen. Alltid i en nära dialog med musiken. Än idag turnerar Rosas danst Rosas, nu med helt nya dansare som inte ens var födda 1983 då verket hade premiär. I höstas visades det bland annat på Dansens Hus i Stockholm. Cecilia Blombergcecilia.blomberg@sverigesradio.se

"Rosas danst Rosas" gjorde koreografen Anne Theresa de Keersmaeker till ett världsnamn redan vid premiären 1983. Cecilia Blomberg återvänder till en modern dansklassiker som fortsätter att turnera. Det finns de verk som bryter ny mark för ett helt konstområde. Dit hör "Rosas danst Rosas", ett av koreografen Anne Theresa de Keersmaekers allra tidigaste verk. Det har också blivit något av hennes signaturverk som koreograf. Den där samtidigt exakta och lite slängiga stilen. Alltid i en nära dialog med musiken. Än idag turnerar Rosas danst Rosas, nu med helt nya dansare som inte ens var födda 1983 då verket hade premiär. I höstas visades det bland annat på Dansens Hus i Stockholm. Cecilia Blomberg <a href="mailto:cecilia.blomberg@sr.se">cecilia.blomberg@sverigesradio.se</a>

"Rosas danst Rosas" - en koreografs signaturverk

Så ändrade filmen vår syn på vem som egentligen kan vara actionhjälte. Yippi ki-yay! Julfilmernas julfilm! Die Hard hade biopremiär 1988 och inte mycket skulle vara sig likt i actiongenren efter det. Hör om hur Bruce Willis blev utskrattad innan biopremiären, var berättelsen föddes och hur en känd Hollywoodregissör började sin bana med att försöka göra thrillern "Die Hard with a Cat" hemma i sina föräldrars kök. Joakim Silverdal har djupdykt i filmbloggar och DVD-kommentarer för att reda ut några viktiga frågor. Vad tycker till exempel regissören James Cameron om Die Hard? Det får du veta i veckans Klassikern.

Så ändrade filmen vår syn på vem som egentligen kan vara actionhjälte. Yippi ki-yay! Julfilmernas julfilm! Die Hard hade biopremiär 1988 och inte mycket skulle vara sig likt i actiongenren efter det. Hör om hur Bruce Willis blev utskrattad innan biopremiären, var berättelsen föddes och hur en känd Hollywoodregissör började sin bana med att försöka göra thrillern "Die Hard with a Cat" hemma i sina föräldrars kök. Joakim Silverdal har djupdykt i filmbloggar och DVD-kommentarer för att reda ut några viktiga frågor. Vad tycker till exempel regissören James Cameron om Die Hard? Det får du veta i veckans Klassikern.

"Die Hard" – actionfilmen som förändrade genren

Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon. Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka. Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal. Nirvan Richter är arkitekt och formgivare. -Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka.En trampsvarv var allt som behövdes. -Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag  har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats. -Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet. -Den är bondenkel helt enkelt! Ulla Strängbergulla.strangberg@sverigesradio.se

Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon. Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka. Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal. Nirvan Richter är arkitekt och formgivare. -Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka.En trampsvarv var allt som behövdes. -Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag  har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats. -Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet. -Den är bondenkel helt enkelt! Ulla Strängberg <a href="mailto:ulla.strangberg@sverigesradio.se">ulla.strangberg@sverigesradio.se</a>

Historien om en pinnstol - en hållbar designikon

En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes "Fängelsebrev". Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner. Nu är det 100 år sedan hon mördades. När Rosa Luxemburg arresterades 15 januari 1919 stoppade hon Goethes Faust i handväskan. Hon och spartakistkollegan Karl Liebknecht misshandlades, sköts och slängdes i Landwehrkanal i Berlin. Rosa Luxemburg var internationalist. Hon trodde på spontana massstrejker, en långsam resning underifrån. "Arbetarklassens väg till seger är beströdd med nederlag", sa hon i talarstolen. Hon hamnade i fängelse första gången 1904 för ärekränkning av tyske kejsaren. Hon uppmanade tyska arbetare att vägra ta till vapen 1914, att krigsstrejka, vilket inte skedde. Hon satt åter i fängelse 1915-1918, kom ut och var med och grundade Tysklands kommunistiska parti.   Nu är det 100 år sedan hon mördades men fortfarande vallfärdar människor till henens grav i Lichtenberg i östra Berlin. Katarina Wikars läser hennes "Fängelsbrev" i översättning av Ture Nerman och funderar över den film om henne Rainer Werner Fassbinder aldrig hann påbörja.  Ur arkivet: Ingegerd Lundgren, Karin Borgström, Bo Gustafsson, uppläsningar av Claire Wikholm och Alexandra Tolstoy.

En annan bild av revolutionären och den knivskarpa teoretikern Rosa Luxemburg får man i hennes "Fängelsebrev". Hon studerar molnen och uppmuntrar håglösa vänner. Nu är det 100 år sedan hon mördades. När Rosa Luxemburg arresterades 15 januari 1919 stoppade hon Goethes Faust i handväskan. Hon och spartakistkollegan Karl Liebknecht misshandlades, sköts och slängdes i Landwehrkanal i Berlin. Rosa Luxemburg var internationalist. Hon trodde på spontana massstrejker, en långsam resning underifrån. "Arbetarklassens väg till seger är beströdd med nederlag", sa hon i talarstolen. Hon hamnade i fängelse första gången 1904 för ärekränkning av tyske kejsaren. Hon uppmanade tyska arbetare att vägra ta till vapen 1914, att krigsstrejka, vilket inte skedde. Hon satt åter i fängelse 1915-1918, kom ut och var med och grundade Tysklands kommunistiska parti.  Nu är det 100 år sedan hon mördades men fortfarande vallfärdar människor till henens grav i Lichtenberg i östra Berlin. Katarina Wikars läser hennes "Fängelsbrev" i översättning av Ture Nerman och funderar över den film om henne Rainer Werner Fassbinder aldrig hann påbörja.  Ur arkivet: Ingegerd Lundgren, Karin Borgström, Bo Gustafsson, uppläsningar av Claire Wikholm och Alexandra Tolstoy.

Rosa Luxemburgs "Fängelsebrev" - en annan bild av revolutionären

Bakom Rambo hittar vi förutom Sylvester Stallone även Hisingen, ett äpple och en författare som desperat söker ett namn. Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin ”hjälte”, den hemvändande Vietnamsoldaten. Morrell har kört fast. ”I struggled to find that Character´s name”. På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo. Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo. Debutromanen First Blood  - som på svenska heter Tvekampen - blir en succé och så föds actionhjälten, Vietnamveteranen, supersoldaten som har sin egen agenda. Och boken blir till film med Sylvester Stallone, alias John Rambo. Sylvester Stallone har gjort många andra roller under sin karriär, men det är med den våldsamme krigaren Rambo han fick sitt stora internationella genombrott. Och – och här kommer det mest häpnadsväckande - därmed är han för evigt sammanbunden med Hisingen och Göteborg! För det där äpplet som David Morrells fru köpte i Pennsylvania 1971 odlades ursprungligen vid Rambergets fot på Hisingen, i Göteborg. Peter Gunnarsson hette lantbrukaren som mer än 300 år tidigare utvandrade till Amerika.  Det var 1639. Han tog sig namnet Peter Gunnarsson Rambo efter berget därhemma, och Rambo gav namn åt en av hans äppelsorter som bl a användes till cider. Det gick väldigt bra för Gunnarsson Rambo. Släkten Rambo - liksom äpplena med ursprung från Ramberget - spred sig i Delaware och grannstaterna.  Det finns beskrivet i boken The Rambo Family Tree, en släkthistoria som sträcker sig över 350 år, från 1611 till 1986, skriven av Beverly Nelson-Rambo. Det var det goda äpplet som fick David Morrell att ge sin huvudperson namnet Rambo, men han tänkte också på att namnet påminde om engelskans sätt att uttala den franske poeten Arthur Rimbauds namn, alltså Rambou, och det var inte alls fel association, tyckte han.  Tvärtom. Morrell var väl förtrogen med Rimbaud och tyckte att hans mest kända verk, En tid i helvetet, kunde ses som en metafor över den här f d Vietnamsoldatens upplevelser. Att huvudpersonen i en bok eller film har ett namn som stämmer överens med personen man vill skildra och som dessutom fastnar lätt hos publiken, den sortens psykologi har Morrell utvecklat i sin essä What’s in a name. Och det kanske också gäller för äpplen? I Sverige dog äpplet Rambo ut under den hårda vintern 1709 som tog död på de flesta fruktträd i landet. Men när Carl von Linné firades stort 2007, kom äpplet tillbaka genom ympkvistar från USA och det var USA:s ambassadör som fick plantera Rambo på nytt. Det skedde inte vid Ramberget utan i Uppsala. Sylvester Stallone tillfrågades om medverkan vid återplanteringen i Sverige men tackade nej. Mia Gerdinmia.gerdin@sverigesradio.se

Bakom Rambo hittar vi förutom Sylvester Stallone även Hisingen, ett äpple och en författare som desperat söker ett namn. Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin ”hjälte”, den hemvändande Vietnamsoldaten. Morrell har kört fast. ”I struggled to find that Character´s name”. På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo. Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo. Debutromanen First Blood  - som på svenska heter Tvekampen - blir en succé och så föds actionhjälten, Vietnamveteranen, supersoldaten som har sin egen agenda. Och boken blir till film med Sylvester Stallone, alias John Rambo. Sylvester Stallone har gjort många andra roller under sin karriär, men det är med den våldsamme krigaren Rambo han fick sitt stora internationella genombrott. Och – och här kommer det mest häpnadsväckande - därmed är han för evigt sammanbunden med Hisingen och Göteborg! För det där äpplet som David Morrells fru köpte i Pennsylvania 1971 odlades ursprungligen vid Rambergets fot på Hisingen, i Göteborg. Peter Gunnarsson hette lantbrukaren som mer än 300 år tidigare utvandrade till Amerika.  Det var 1639. Han tog sig namnet Peter Gunnarsson Rambo efter berget därhemma, och Rambo gav namn åt en av hans äppelsorter som bl a användes till cider. Det gick väldigt bra för Gunnarsson Rambo. Släkten Rambo - liksom äpplena med ursprung från Ramberget - spred sig i Delaware och grannstaterna.  Det finns beskrivet i boken The Rambo Family Tree, en släkthistoria som sträcker sig över 350 år, från 1611 till 1986, skriven av Beverly Nelson-Rambo. Det var det goda äpplet som fick David Morrell att ge sin huvudperson namnet Rambo, men han tänkte också på att namnet påminde om engelskans sätt att uttala den franske poeten Arthur Rimbauds namn, alltså Rambou, och det var inte alls fel association, tyckte han.  Tvärtom. Morrell var väl förtrogen med Rimbaud och tyckte att hans mest kända verk, En tid i helvetet, kunde ses som en metafor över den här f d Vietnamsoldatens upplevelser. Att huvudpersonen i en bok eller film har ett namn som stämmer överens med personen man vill skildra och som dessutom fastnar lätt hos publiken, den sortens psykologi har Morrell utvecklat i sin essä What’s in a name. Och det kanske också gäller för äpplen? I Sverige dog äpplet Rambo ut under den hårda vintern 1709 som tog död på de flesta fruktträd i landet. Men när Carl von Linné firades stort 2007, kom äpplet tillbaka genom ympkvistar från USA och det var USA:s ambassadör som fick plantera Rambo på nytt. Det skedde inte vid Ramberget utan i Uppsala. Sylvester Stallone tillfrågades om medverkan vid återplanteringen i Sverige men tackade nej. Mia Gerdin <a href="mailto:mia.gerdin@sverigesradio.se">mia.gerdin@sverigesradio.se</a>

Rambo - historien om ett namn

Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933. Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit om Lagerkvist i ”Ögonblicket och marknaden” menar att den i högsta grad är en röst i samtiden. Kanske har tiden hunnit ifatt Lagerkvist, som aldrig fick något större gensvar för romanen om den sorglige figuren som vandrar genom århundradena och bär människornas behov av att döda som ett kors.

Bödeln kan läsas som en antifascistisk kamproman, som belyser massans våldsdyrkan och flockmentaliteten. Men har den något att säga oss idag? Ulla Strängberg har läst om Pär Lagerkvists roman från 1933. Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som skrivit om Lagerkvist i ”Ögonblicket och marknaden” menar att den i högsta grad är en röst i samtiden. Kanske har tiden hunnit ifatt Lagerkvist, som aldrig fick något större gensvar för romanen om den sorglige figuren som vandrar genom århundradena och bär människornas behov av att döda som ett kors.

Bödeln av Pär Lagerkvist - en samtida röst från 1933

Skrämmer "Baskervilles hund" än? Anna Tullberg och Claire Wikholm läser om en barndomsfavorit. 1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden. Vad är det för en best som ylar i natten? Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll? Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag. Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Skrämmer "Baskervilles hund" än? Anna Tullberg och Claire Wikholm läser om en barndomsfavorit. 1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden. Vad är det för en best som ylar i natten? Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll? Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag. Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Arthur Conan Doyles "Baskervilles hund" - skrämmer den än?

Älskad och uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar. Ord har försvunnit, symboler bytts ut och i perioder har texten helt strukits för att ingen veta vad som är lämpligt att sjunga. Om kompositören till den ryska nationalsången, Aleksander Aleksandrov, förblivit relativt okänd så har textförfattaren gått till historien. Han var poet och hette Sergej Michalkov. Fredrik Wadström har letat fram Michalkovs röst och berättar historien om hur han fick skriva om sin text flera gånger under ett drygt halvsekel.

Älskad och uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar. Ord har försvunnit, symboler bytts ut och i perioder har texten helt strukits för att ingen veta vad som är lämpligt att sjunga. Om kompositören till den ryska nationalsången, Aleksander Aleksandrov, förblivit relativt okänd så har textförfattaren gått till historien. Han var poet och hette Sergej Michalkov. Fredrik Wadström har letat fram Michalkovs röst och berättar historien om hur han fick skriva om sin text flera gånger under ett drygt halvsekel.

Den ryska nationalsången - älskad men texten har fått ändras gång på gång

En vecka innan Döderhultarn dör i mars 1925, täljer han sin märkligaste skulptur, Den obarmhärtige fosterfadern. Än idag är denna fulländat skulpterade misshandelsscen lite av en gåta. Klassikern är gjord av Helene Alm.

En vecka innan Döderhultarn dör i mars 1925, täljer han sin märkligaste skulptur, Den obarmhärtige fosterfadern. Än idag är denna fulländat skulpterade misshandelsscen lite av en gåta. Klassikern är gjord av Helene Alm.

Döderhultarns sista verk en gåta

Michael Jacksons

I över 35 års tid har han tagit andras låtar, gjort sig löjlig och sålt miljontals album. Med hjälp av MTV, Michael Jackson och sina flinka dragspelsfingrar slog Alfred Yankovic igenom 1984 och blev Weird Al med en hel värld. Musikparodiernas mästare Weird Al Yankovic fick så sent som för fem år sedan för första gången toppa Billboardlistan. Men allt startade 1984 för Weird Al, när världens största artist, släppte en singel från världens kanske största album. Michael Jacksons Beat it från albumet Thriller – blev parodilåten Eat It. Parodiversionen var mindre intresserad av originalets gängvålds-tematik och mer intresserad av att du minsann inte skulle lämna någon mat på tallriken. Låten slungade iväg Weird Al Yankovic med en sådan kraft att han inte verkar ha landat riktigt än. Det som hände med Eat it skulle visa sig vara ett startskott snarare än en engångsföreteelse. Gång på gång under de 35 år som följde skulle Weird Al Yankovic plocka upp samtidens populäraste musikaliska uttryck, göra sig larvig och totalt sälja över 12 miljoner skivor världen över. Joakim Silverdaljoakim.silverdal@sverigesradio.se

I över 35 års tid har han tagit andras låtar, gjort sig löjlig och sålt miljontals album. Med hjälp av MTV, Michael Jackson och sina flinka dragspelsfingrar slog Alfred Yankovic igenom 1984 och blev Weird Al med en hel värld. Musikparodiernas mästare Weird Al Yankovic fick så sent som för fem år sedan för första gången toppa Billboardlistan. Men allt startade 1984 för Weird Al, när världens största artist, släppte en singel från världens kanske största album. Michael Jacksons Beat it från albumet Thriller – blev parodilåten Eat It. Parodiversionen var mindre intresserad av originalets gängvålds-tematik och mer intresserad av att du minsann inte skulle lämna någon mat på tallriken. Låten slungade iväg Weird Al Yankovic med en sådan kraft att han inte verkar ha landat riktigt än. Det som hände med Eat it skulle visa sig vara ett startskott snarare än en engångsföreteelse. Gång på gång under de 35 år som följde skulle Weird Al Yankovic plocka upp samtidens populäraste musikaliska uttryck, göra sig larvig och totalt sälja över 12 miljoner skivor världen över. Joakim Silverdal <a href="mailto:joakim.silverdal@sverigesradio.se">joakim.silverdal@sverigesradio.se</a>

"Eat it" av Weird Al - parodin på Michael Jacksons "Beat it"

Lars Lönroth om en klassisk film med Elvis Presley. Lars Lönroth har rotat i arkivet och hittat en av Elvis Presleys bättre filmer. För säga vad man vill om 50-talets största idol, filmerna han gjorde går inte till historien som världens bästa. Det hann bli över 30 filmer under åren. Viva Las Vegas hade premiär 1964 och var extravagant, glittrande och rapp. Elvis spelar racerbilföraren Lucky Jackson som kommer till stan för att delta i Las Vegas Grand Prix och som där träffar den vackra simlärarinnan Rusty – spelad av Ann Margret. En skådespelare bördig från Valsjöbyn i Jämtland...

Lars Lönroth om en klassisk film med Elvis Presley. Lars Lönroth har rotat i arkivet och hittat en av Elvis Presleys bättre filmer. För säga vad man vill om 50-talets största idol, filmerna han gjorde går inte till historien som världens bästa. Det hann bli över 30 filmer under åren. Viva Las Vegas hade premiär 1964 och var extravagant, glittrande och rapp. Elvis spelar racerbilföraren Lucky Jackson som kommer till stan för att delta i Las Vegas Grand Prix och som där träffar den vackra simlärarinnan Rusty – spelad av Ann Margret. En skådespelare bördig från Valsjöbyn i Jämtland...

”Viva Las Vegas" med Elvis Presley - Lars Lönroth om Elvis bästa film

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas ”Världens långsammaste expresståg”. Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948

I sportlovstider kanske det kan passa med en färd längs en numera världsarvsklassad järnvägssträcka i schweziska Alperna. Ciceroner är Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin. Glaciärexpressen som förbinder skidorterna Zermatt och St Moritz brukar kallas ”Världens långsammaste expresståg”. Färden tar åtta timmar och passerar 291 broar och 91 tunnlar, varav Furkatunneln är den längsta med 15,4 km och en stigning på 1500 meter, upp till Furkappassets snövita glaciärlandskap. Sedan 2008 finns denna järnvägssträcka på Unescos världsarvslista. Måns Westfelt läser ur Eyvind Johnsons skildring från sin resa på tåget i Dagbok från Schweiz 1948

Glaciärexpressen genom Furkapasset - världens långsammaste expresståg

Wim Wenders

Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för många, många år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i Himmel över Berlin hängde i Wim Wenders film från 1987. Änglarna som vandrar runt i ett sargat Västberlin och avlyssnar människornas innersta tankar. En stad som lämnats märkt av ett krig. På det öde Potsdamer Platz irrar en vilsen man som inte hittar tillbaka till det som var före kriget, och inte känner sig hemma i det som blivit sen. Han sjunker ner i en dumpad fåtölj. Ett förvirrat Europa, där livet ändå gått vidare. Det går att dricka kaffe och känna vad det smakar. Det finns kärlek. Det ska bli bättre imorgon. Producent Anna Tullberg

Vågar man se om en film som gjorde stort intryck på en för många, många år sedan? Anna Tullberg börjar med att ta sig in på Staatsbibliothek zu Berlin, där änglarna i Himmel över Berlin hängde i Wim Wenders film från 1987. Änglarna som vandrar runt i ett sargat Västberlin och avlyssnar människornas innersta tankar. En stad som lämnats märkt av ett krig. På det öde Potsdamer Platz irrar en vilsen man som inte hittar tillbaka till det som var före kriget, och inte känner sig hemma i det som blivit sen. Han sjunker ner i en dumpad fåtölj. Ett förvirrat Europa, där livet ändå gått vidare. Det går att dricka kaffe och känna vad det smakar. Det finns kärlek. Det ska bli bättre imorgon. Producent Anna Tullberg

”Himmel över Berlin” av Wim Wenders - åttiotalsfilm om änglar i förvirrat Europa

Paul Bowles

Paul Bowles skickade ut amerikanerna i Sahara i sin debutroman "The Sheltering Sky" 1949. Som Bertolucci sedan gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med sig sina egna trauman och missbruk ut i hettan och tomheten. Kit vacklar runt i pumps av ödlehud och pimplar champagne. Port drivs av en rastlös längtan bort och vidare och aldrig tillbaka. Öknen skalar av människan, bryter ner försvaren, tunnar ut den skyddande himlen. Paul Bowles som också var kompositör, kom från New York till Marocko på fyrtiotalet och blev kvar där. På åttiotalet blev han kult och unga adepter vallfärdade till hans hem. Han dog 1999. Ett program av Katarina Wikars.

Paul Bowles skickade ut amerikanerna i Sahara i sin debutroman "The Sheltering Sky" 1949. Som Bertolucci sedan gjorde en lite utvattnad filmatisering av med Debra Winger och John Malkovich som det äkta paret Kit och Port. Som förutom hundra resväskor tar med sig sina egna trauman och missbruk ut i hettan och tomheten. Kit vacklar runt i pumps av ödlehud och pimplar champagne. Port drivs av en rastlös längtan bort och vidare och aldrig tillbaka. Öknen skalar av människan, bryter ner försvaren, tunnar ut den skyddande himlen. Paul Bowles som också var kompositör, kom från New York till Marocko på fyrtiotalet och blev kvar där. På åttiotalet blev han kult och unga adepter vallfärdade till hans hem. Han dog 1999. Ett program av Katarina Wikars.

"Den skyddande himlen" av Paul Bowles - kultroman om att färdas allt längre ut i öknen

"Valfrändskap" utkom första gången 1809 och har sedan dess varit föremål för många tolkningsförsök. Den kan läsas på många olika sätt vilket gör den till en mycket modern roman, trots sin ålder. Termen "valfrändskap" har Goethe lånat från den svenske 1700-talskemisten Torbern Bergman och den betecknar den dragning mellan två ämnen som kommer dem att uppgå i varandra.  Goethe har använt begreppet för att beskriva relationer mellan människor. Han låter paret Edvard och Charlotte få besök av kaptenen, en ungdomsvän till Edvard, och av Charlottes unga släkting Ottilie. Edvard och Ottilie blir häftigt förälskade och ett liknande förhållande uppstår mellan Charlotte och kaptenen... Programmet sändes första gången 26/9 2009.

"Valfrändskap" utkom första gången 1809 och har sedan dess varit föremål för många tolkningsförsök. Den kan läsas på många olika sätt vilket gör den till en mycket modern roman, trots sin ålder. Termen "valfrändskap" har Goethe lånat från den svenske 1700-talskemisten Torbern Bergman och den betecknar den dragning mellan två ämnen som kommer dem att uppgå i varandra.  Goethe har använt begreppet för att beskriva relationer mellan människor. Han låter paret Edvard och Charlotte få besök av kaptenen, en ungdomsvän till Edvard, och av Charlottes unga släkting Ottilie. Edvard och Ottilie blir häftigt förälskade och ett liknande förhållande uppstår mellan Charlotte och kaptenen... Programmet sändes första gången 26/9 2009.

Goethes "Valfrändskap" - en modern roman från 1809

Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon. Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka. Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal. Nirvan Richter är arkitekt och formgivare. – Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka. En trampsvarv var allt som behövdes. – Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag  har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats. – Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet. – Den är bondenkel helt enkelt! Ulla Strängbergulla.strangberg@sverigesradio.se

Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon. Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka. Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal. Nirvan Richter är arkitekt och formgivare. – Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka. En trampsvarv var allt som behövdes. – Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag  har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats. – Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet. – Den är bondenkel helt enkelt! Ulla Strängberg <a href="mailto:ulla.strangberg@sverigesradio.se">ulla.strangberg@sverigesradio.se</a>

Bridget Jones

Antihjältinnan Bridget Jones uppstod i en kolumn i den brittiska tidningen "The Independent" 1995. Nyligen valdes "Bridget Jones Dagbok" av BBC Arts till en av de hundra mest betydelsefulla engelskspråkiga romanerna någonsin.  "Bridget Jones Dagbok" är en berättelse av journalisten och författaren Helen Fielding som uppstod i form av krönikor i tidningen "The Independent" 1995. Texterna blev så småningom en bok (1996) som också filmatiserades med Renée Zellweger i huvudrollen som antihjältinnan Bridget Jones. En ung kvinna 30+, bosatt i London och besatt av sin vikt, sitt alkoholintag och drömmen om sann kärlek. Berättelsen är inspirerad av Jane Austens "Stolthet och fördom" och Bridget Jones drömprins heter Mark Darcy och är människorättsadvokat. I Austens bok heter han Mr Darcy (förnamn "Fitzwilliam") och gestaltas i BBC-serien från 1995 - "Pride and Prejudice" (1995) av Colin Firth, som även spelar hans namne i filmatiseringen av "Bridget Jones dagbok". Han är även med i film nummer två och tre. Totalt har Helen Fielding skivit fyra böcker om sitt alter ego. Efter "Bridget Jones dagbok" (1996) kom "På spaning med Bridget Jones" (1999). I boken "Mad about the Boy" (2013) - är Bridget Jones över femtio och har fått två barn, men den har inte blivit film. Än. Den senaste boken "Bridget Jones baby" kom 2016, samma år som filmen med samma namn. Det har sammanlagt gjorts tre långfilmer om Bridget Jones: "Bridget Jones dagbok" (2001), "På spaning med Bridget Jones" (2004) och "Bridget Jones's Baby" (2016). Filmerna går till exempel att se hos Viaplay eller SF Anytime. Nina Asarnojnina.asarnoj@sr.se

Antihjältinnan Bridget Jones uppstod i en kolumn i den brittiska tidningen "The Independent" 1995. Nyligen valdes "Bridget Jones Dagbok" av BBC Arts till en av de hundra mest betydelsefulla engelskspråkiga romanerna någonsin. "Bridget Jones Dagbok" är en berättelse av journalisten och författaren Helen Fielding som uppstod i form av krönikor i tidningen "The Independent" 1995. Texterna blev så småningom en bok (1996) som också filmatiserades med Renée Zellweger i huvudrollen som antihjältinnan Bridget Jones. En ung kvinna 30+, bosatt i London och besatt av sin vikt, sitt alkoholintag och drömmen om sann kärlek. Berättelsen är inspirerad av Jane Austens "Stolthet och fördom" och Bridget Jones drömprins heter Mark Darcy och är människorättsadvokat. I Austens bok heter han Mr Darcy (förnamn "Fitzwilliam") och gestaltas i BBC-serien från 1995 - "Pride and Prejudice" (1995) av Colin Firth, som även spelar hans namne i filmatiseringen av "Bridget Jones dagbok". Han är även med i film nummer två och tre. Totalt har Helen Fielding skivit fyra böcker om sitt alter ego. Efter "Bridget Jones dagbok" (1996) kom "På spaning med Bridget Jones" (1999). I boken "Mad about the Boy" (2013) - är Bridget Jones över femtio och har fått två barn, men den har inte blivit film. Än. Den senaste boken "Bridget Jones baby" kom 2016, samma år som filmen med samma namn. Det har sammanlagt gjorts tre långfilmer om Bridget Jones: "Bridget Jones dagbok" (2001), "På spaning med Bridget Jones" (2004) och "Bridget Jones's Baby" (2016). Filmerna går till exempel att se hos Viaplay eller SF Anytime. Nina Asarnoj <a href="mailto:nina.asarnoj@sr.se">nina.asarnoj@sr.se</a>

"Bridget Jones dagbok" – en modern Jane Austen med viktnoja

The best podcasts on investing. For anyone interested in the stories in the investing industry, whether it's an interview with Ray Dalio or Ed Thorp to the writer of The Big Short. This topic includes the most fascinating stories from all the best investors. Add episodes you're interested into your queue below!

Best Investing Podcasts

The best podcast episodes on global issues affecting everyone. Covering topics such as the #metoo movement, climate change, the impact of technology and some of the biggest global issues facing us right now. For anyone interested in learning more about the world, and some of the issues we're facing, pick an episode below and start listening! Add episodes you're interested into your queue below!