Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Förvandlingen". Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström. 

Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Förvandlingen". Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Kafkareskerna 3/3: "Förvandlingen" – och dagens manliga hysteriker

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Slottet". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen.Vi möter också Jaroslav Rudiš, sångaren i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Slottet". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen.Vi möter också Jaroslav Rudiš, sångaren i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš. .I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Kafkareskerna 2/3: "Slottet" – Kafka har blivit en logga!

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser "Processen" och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet.Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser "Processen" och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet.Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.

Kafkareskerna 1/3: "Processen" – Kafka hade ju roligt!

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.<h2>HELA SERIEN:</h2>Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är ju inte rädd å ta i"Rösten – del 4: Seinabo Sey "Min röst är det bästa jag har"

Seinabo Sey: Min röst är det bästa jag har | Rösten – del 4

Lena Willemark: Jag är inte rädd att ta i | Rösten – del 3

Ola Salo: Jag ser mig inte som en bra sångare | Rösten – del 2

Malena Ernman: Jag tänker på min röst som tröst | Rösten – del 1

´Med anledning av skådespelaren Inga Landgrés bortgång återutsänder vi ett reportage från 2009. Frilansjournalisten Ola Anderstedt har träffat skådespelaren Inga Landgré som berättar om sina 70 år på teater- och filmscenen och om livet därute - som hemlig kurir under den grekiska juntan på sextiotalet, det politiska engagemanget och resan till Kina och om rollerna som Sveriges första Anja i ”Körsbärsträdgården”, i Sara Lidmans ”Job Klockmakares dotter” och som Medea i Susanne Ostens ”Medeas Barn”. Hon som till slut revolterade och lämnade både Bergman och Poppe för en egen karriär i den svenska politiska teaterns skugga.

´Med anledning av skådespelaren Inga Landgrés bortgång återutsänder vi ett reportage från 2009. Frilansjournalisten Ola Anderstedt har träffat skådespelaren Inga Landgré som berättar om sina 70 år på teater- och filmscenen och om livet därute - som hemlig kurir under den grekiska juntan på sextiotalet, det politiska engagemanget och resan till Kina och om rollerna som Sveriges första Anja i ”Körsbärsträdgården”, i Sara Lidmans ”Job Klockmakares dotter” och som Medea i Susanne Ostens ”Medeas Barn”. Hon som till slut revolterade och lämnade både Bergman och Poppe för en egen karriär i den svenska politiska teaterns skugga.

Skådespelare och spion: Inga Landgré (1927-2023) om sina år på teater- och filmscenen

Nick Drake

Molly Drake

Molly Drake är den brittiska hemmafrun vars isklara ballader om ambivalent lycka och långa nätter är musik som gömts undan  och återupptäckts. I hennes sånger bor också hennes son. En del menar, rent av, att Molly Drake är den förlorade länken till Nick Drakes tre geniala skivor. Ett reportage av Jenny Teleman.

Molly Drake är den brittiska hemmafrun vars isklara ballader om ambivalent lycka och långa nätter är musik som gömts undan och återupptäckts. I hennes sånger bor också hennes son. En del menar, rent av, att Molly Drake är den förlorade länken till Nick Drakes tre geniala skivor. Ett reportage av Jenny Teleman.

Molly Drake – kvinnan som fostrade vemodsikonen Nick Drake

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör USA-korrespondenten Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i filmhistorien. Få svindel i jakten på Alfred Hitchcocks mästerverk "Vertigo" och andra spår av filmmagi på San Franciscos branta gator. Alfred Hitchcocks film "Vertigo" utspelas i San Francisco, och är en av många filmer som använder staden som kuliss och spelrum. Lisa Bergström och Roger Wilson träffar Aaron Leventhal och JIm Van Buskirk, som bägge skrivit böcker om San Francisco som filmstad. Och så besöker de Vertigos spelplatser – såväl överklassens Nob Hill som den undanskymda platsen under Golden Gate-bron.Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör USA-korrespondenten Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i filmhistorien. Få svindel i jakten på Alfred Hitchcocks mästerverk "Vertigo" och andra spår av filmmagi på San Franciscos branta gator. Alfred Hitchcocks film "Vertigo" utspelas i San Francisco, och är en av många filmer som använder staden som kuliss och spelrum. Lisa Bergström och Roger Wilson träffar Aaron Leventhal och JIm Van Buskirk, som bägge skrivit böcker om San Francisco som filmstad. Och så besöker de Vertigos spelplatser – såväl överklassens Nob Hill som den undanskymda platsen under Golden Gate-bron.Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson Producent: Maria Götselius.

Vykort från Drömfabriken #3: Vertigo i verkligheten

Reportage från kulturredaktionen P1 som introducerar, fördjupar och analyserar. Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick. Följ med på spaning efter den mest ikoniska av de ikoniska skådespelarna, Marilyn Monroe. Striden om minnet av Marilyn Monroe pågår fortfarande. Vare sig det handlar om att Kim Kardashian bär hennes gamla kläder på röda mattan, eller att kritiker gör feministiska analyser av filmer om hennes liv. Medan andra vill äga Marilyns skor, kläder och ägodelar – som till exempel samlaren Scott Fortner. Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson.Producent: Maria Götselius

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick. Följ med på spaning efter den mest ikoniska av de ikoniska skådespelarna, Marilyn Monroe. Striden om minnet av Marilyn Monroe pågår fortfarande. Vare sig det handlar om att Kim Kardashian bär hennes gamla kläder på röda mattan, eller att kritiker gör feministiska analyser av filmer om hennes liv. Medan andra vill äga Marilyns skor, kläder och ägodelar – som till exempel samlaren Scott Fortner. Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson. Producent: Maria Götselius

Vykort från Drömfabriken #2: Arvet efter Marilyn

Följ med när kulturredaktionens Lisa Bergström och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson gör nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick: Hittar en åtta meter hög Marilyn Monroe i Palm Springs, letar upp svenskar som gjort karriär i Hollywood  både förr och nu, och försöker återuppleva Hitchocks "Vertigo" på San Franciscos branta gator. I den första delen av Vykort från drömfabriken handlar det om svenskar som arbetar i Los Angeles och Hollywood.Skådespelaren Bo Svenson förklarar varför det skar sig med Quentin Tarantino.Lotta Losten och regissören David F Sandberg berättar om hur det är att gå från nollbudgetfilm till superhjälterulle.Oscarsbelönade filmfotografen Linus Sandgren förklarar varför riktiga filmarbetare aldrig hänger på Hollywood Boulevard.  Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

Följ med när kulturredaktionens Lisa Bergström och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson gör nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick: Hittar en åtta meter hög Marilyn Monroe i Palm Springs, letar upp svenskar som gjort karriär i Hollywood både förr och nu, och försöker återuppleva Hitchocks "Vertigo" på San Franciscos branta gator. I den första delen av Vykort från drömfabriken handlar det om svenskar som arbetar i Los Angeles och Hollywood.Skådespelaren Bo Svenson förklarar varför det skar sig med Quentin Tarantino.Lotta Losten och regissören David F Sandberg berättar om hur det är att gå från nollbudgetfilm till superhjälterulle.Oscarsbelönade filmfotografen Linus Sandgren förklarar varför riktiga filmarbetare aldrig hänger på Hollywood Boulevard.  Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson Producent: Maria Götselius.

Vykort från Drömfabriken #1: På jakt efter svenskarna i Hollywood

Fredrik Wadström undersöker i fem program hur det ukrainska kulturlivet samlar människor kring frågor som identitet och överlevnad medan kulturen i Ryssland trycks ned av förtryck och censur. Efter att den ryska storskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har kulturlivet i Ukraina hamnat i en helt ny situation: intresset för den egna musiken, konsten, filmen och så vidare har aldrig varit starkare hos ukrainarna. Dessutom håller omvärlden på att upptäcka den ukrainska kulturen, både den som finns idag och den som historiskt har förtryckts av den ryska kolonialmakten.Samtidigt raserar det ryska anfallskriget många möjligheter för ukrainarna att både skapa och att uppleva kultur, och hotar till och med bevarandet av den kultur som finns på museer och i offentliga rum.Under tiden har den ryska kulturen hamnat i en nedåtgående spiral som inte bara handlar om bojkotter och sanktioner. Putinsystemet självt för krig inte bara mot grannländer utan också mot oberoende kreativa krafter i Ryssland. Det som var riskabelt att uttrycka öppet i Ryssland kan nu vara direkt farligt att förmedla.Möt den 20-åriga ukrainska artisten Promsonya (Sofyia Pylypenko) som flytt från Donbas till Lviv i västra Ukraina. Följ med på den sju timmar långa föreställningen "Bomb Shelter Night" i Oslo med ukrainska Teater Dakh. Och hör undergroundbandet Iva Nova från Sankt Petersburg berätta om varför de har tur som är så okända i Ryssland.Programledare: Fredrik WadströmDet här är den första delen av fem i serien "Fokus Ukraina – röster om motstånd".

Fredrik Wadström undersöker i fem program hur det ukrainska kulturlivet samlar människor kring frågor som identitet och överlevnad medan kulturen i Ryssland trycks ned av förtryck och censur. Efter att den ryska storskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har kulturlivet i Ukraina hamnat i en helt ny situation: intresset för den egna musiken, konsten, filmen och så vidare har aldrig varit starkare hos ukrainarna. Dessutom håller omvärlden på att upptäcka den ukrainska kulturen, både den som finns idag och den som historiskt har förtryckts av den ryska kolonialmakten.Samtidigt raserar det ryska anfallskriget många möjligheter för ukrainarna att både skapa och att uppleva kultur, och hotar till och med bevarandet av den kultur som finns på museer och i offentliga rum.Under tiden har den ryska kulturen hamnat i en nedåtgående spiral som inte bara handlar om bojkotter och sanktioner. Putinsystemet självt för krig inte bara mot grannländer utan också mot oberoende kreativa krafter i Ryssland. Det som var riskabelt att uttrycka öppet i Ryssland kan nu vara direkt farligt att förmedla.Möt den 20-åriga ukrainska artisten Promsonya (Sofyia Pylypenko) som flytt från Donbas till Lviv i västra Ukraina. Följ med på den sju timmar långa föreställningen "Bomb Shelter Night" i Oslo med ukrainska Teater Dakh. Och hör undergroundbandet Iva Nova från Sankt Petersburg berätta om varför de har tur som är så okända i Ryssland.Programledare: Fredrik WadströmDet här är den första delen av fem i serien "Fokus Ukraina – röster om motstånd".

Fokus Ukraina – röster om motstånd

Del 2 i serien handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022. Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Zjadan &amp; Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina.Reporter: Fredrik WadströmUppläsare: Ulph NyströmProducent: Andreas MagnellDet här är den andra delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 2 i serien handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022. Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Zjadan &amp; Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina. Reporter: Fredrik Wadström Uppläsare: Ulph Nyström Producent: Andreas MagnellDet här är den andra delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Fokus Ukraina – författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan

Masha Gessen

Del 3 i serien handlar om den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen som för mer än 10 år sedan skrev en kritisk biografi om Vladimir Putin. Nu skriver Gessen både om Ukraina och Putins Ryssland. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. – För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. – Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont."Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas MagnellDet här är den tredje delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 3 i serien handlar om den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen som för mer än 10 år sedan skrev en kritisk biografi om Vladimir Putin. Nu skriver Gessen både om Ukraina och Putins Ryssland. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. – För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. – Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont. "Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Andreas MagnellDet här är den tredje delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Fokus Ukraina – Masha Gessen förutsåg Putins plan

Del 4 i serien är ett möte med den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Hans bok "Rysslands förlorade seger" är en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan.  Arkadij Babtjenkos senaste bok på svenska, “Rysslands förlorade seger” (2022), består till stora delar av texter skrivna under de första månaderna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom.– Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko.– Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död.ARKADIJ BABTJENKOS BÖCKER:“Krigets färger” (2007)“Bilder av ett litet krig” (2009)”Dagar i Alchan-Jurt” (2014)”Rysslands förlorade seger” (2022)(Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom “Bilder av ett litet krig” som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.)Det här är den fjärde delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 4 i serien är ett möte med den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Hans bok "Rysslands förlorade seger" är en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan. Arkadij Babtjenkos senaste bok på svenska, “Rysslands förlorade seger” (2022), består till stora delar av texter skrivna under de första månaderna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom.– Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko.– Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död.<h2>ARKADIJ BABTJENKOS BÖCKER:</h2>“Krigets färger” (2007)“Bilder av ett litet krig” (2009)”Dagar i Alchan-Jurt” (2014)”Rysslands förlorade seger” (2022)(Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom “Bilder av ett litet krig” som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.)Det här är den fjärde delen av fem i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Fokus Ukraina – Arkadij Babtjenko om det fascistiska Ryssland

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Fokus Ukraina – revolutionens döttrar Dakh Daughters

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se 

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Berg mattias.berg@sr.se

Sverige 500 år – fem sekel, fem böcker

Lloyd Cole

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats.  Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats. Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

Lloyd Cole: Jag hoppas mina skivor ryms bredvid Bowies

Laurie Anderson

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Laurie Anderson är aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land hon också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Laurie Anderson är aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land hon också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Laurie Anderson – en konstnärlig resa genom fyra decennier

Reportage från kulturredaktionen P1 som introducerar, fördjupar och analyserar. Ansvarig utgivare: Katarina Dahlgren Svanevik

P1 Kultur Reportage

Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker vad det betyder att få nobben som författare. "Tack för dina dikter. Det är inte oävet det du skriver, men dina dikter skulle vinna på att du slipade bort de mest romantiska fraserna." Det sägs att nästan alla författare blir refuserade någon gång. Det hjälpte inte mig. Jag stod där med refuseringsbrevet i handen och skämdes, som om någon upptäckt hur dålig poet jag var, egentligen. Alla har sina sätt att hantera refuseringar. Det finns en mängd strategier och ritualer. Men hur är det för den som refuserar? Hur formulerar man sig? Och hur lång stund tar det innan man känner om en text håller eller inte? Och vad kan man lära sig av en refus? Den refuserade poeten, numera radioreportern, Richard Dinter söker upp den dåvarande redaktören för Bonniers litterära magasin, Ola Larsmo, som refuserade honom då för nära 30 år sedan. Möt också författarna Gabriella Håkansson och Elin Cullhed om att bli avvisad och om varför man överhuvudtaget skriver. Och hör sociologen Henrik Fürst som forskat om refuseringen. Reportaget sändes första gången 2017. Richard Dinterp1kultur@sverigesradio.se

Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker vad det betyder att få nobben som författare. "Tack för dina dikter. Det är inte oävet det du skriver, men dina dikter skulle vinna på att du slipade bort de mest romantiska fraserna." Det sägs att nästan alla författare blir refuserade någon gång. Det hjälpte inte mig. Jag stod där med refuseringsbrevet i handen och skämdes, som om någon upptäckt hur dålig poet jag var, egentligen. Alla har sina sätt att hantera refuseringar. Det finns en mängd strategier och ritualer. Men hur är det för den som refuserar? Hur formulerar man sig? Och hur lång stund tar det innan man känner om en text håller eller inte? Och vad kan man lära sig av en refus? Den refuserade poeten, numera radioreportern, Richard Dinter söker upp den dåvarande redaktören för Bonniers litterära magasin, Ola Larsmo, som refuserade honom då för nära 30 år sedan. Möt också författarna Gabriella Håkansson och Elin Cullhed om att bli avvisad och om varför man överhuvudtaget skriver. Och hör sociologen Henrik Fürst som forskat om refuseringen. Reportaget sändes första gången 2017. Richard Dinter <a href="mailto:p1kultur@sverigesradio.se">p1kultur@sverigesradio.se</a>

De refuserade – om att få nobben som författare

Klichéer i litteratur, musik eller konst  handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann?  Det finns få saker som svider lika mycket för en konstnär som att bli beskylld för att syssla med klichéer. Att landa i klyschor i sitt skapande tyder på bristande fantasi. Samtidigt som allt språk bygger på väl inarbetade symboliska betydelser – klarar vi oss verkligen utan det färdigformulerade och igenkännbara om vi vill göra oss förstådda? Ett reportage om balansgången mellan klyscha och kommunikation. Med Cajsa Von Zeipel, konstnär; Anna Hallberg, poet; Thanos Fotas, komiker och Gunilla Almström Persson, språkvetare. P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

Klichéer i litteratur, musik eller konst handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann? Det finns få saker som svider lika mycket för en konstnär som att bli beskylld för att syssla med klichéer. Att landa i klyschor i sitt skapande tyder på bristande fantasi. Samtidigt som allt språk bygger på väl inarbetade symboliska betydelser – klarar vi oss verkligen utan det färdigformulerade och igenkännbara om vi vill göra oss förstådda? Ett reportage om balansgången mellan klyscha och kommunikation. Med Cajsa Von Zeipel, konstnär; Anna Hallberg, poet; Thanos Fotas, komiker och Gunilla Almström Persson, språkvetare. P1 Kultur  <a href="mailto:p1kultur@sverigesradio.se">p1kultur@sverigesradio.se</a>

Konstens klichéer – balansen mellan slitna grepp och nödvändiga symboler

Utställningen "Skånska Teatern - en teatersaga i tre delar" på Landskrona Museum skildrar en av Sveriges främsta fria teatergrupper. Skånska Teatern var den fria teatergruppen som i några olika varianter var aktiva i Landskrona mellan 1974 och 2003. På ett knökfullt vernissage invigde skådespelaren Rolf Lassgård utställningen, och förklarade vad som var så speciellt med de år som han tillbringade på teatern i början av sin karriär: – Det handlar om Skånska Teaterns väldigt speciella sätt att jobba på, som sökte och tog näring från publiken. Från Landskronabornas tankar, drömmar och känslor så skapades en teater som jag skulle säga var unik här, säger Rolf Lassgård. Hur den fria teatergruppen Skånska Teatern blev en viktig del av Landskrona det är en av de röda trådarna i utställningen på Landskrona. Som till exempel hur man jobbade intensivt med publikarbete, och gjorde trailers för sina föreställningar ute på arbetsplatser och använde sig av med stadens teateramatörer i flera stora uppsättningar. Men även sättet som teatern tog ställning i kampen mot att stadens stora arbetsplats, Öresundsvarvet, skulle läggas ner. Lyssna på Roger Wilsons reportage Roger Wilsonroger.wilson@sverigesradio.se

Utställningen "Skånska Teatern - en teatersaga i tre delar" på Landskrona Museum skildrar en av Sveriges främsta fria teatergrupper. Skånska Teatern var den fria teatergruppen som i några olika varianter var aktiva i Landskrona mellan 1974 och 2003. På ett knökfullt vernissage invigde skådespelaren Rolf Lassgård utställningen, och förklarade vad som var så speciellt med de år som han tillbringade på teatern i början av sin karriär: – Det handlar om Skånska Teaterns väldigt speciella sätt att jobba på, som sökte och tog näring från publiken. Från Landskronabornas tankar, drömmar och känslor så skapades en teater som jag skulle säga var unik här, säger Rolf Lassgård. Hur den fria teatergruppen Skånska Teatern blev en viktig del av Landskrona det är en av de röda trådarna i utställningen på Landskrona. Som till exempel hur man jobbade intensivt med publikarbete, och gjorde trailers för sina föreställningar ute på arbetsplatser och använde sig av med stadens teateramatörer i flera stora uppsättningar. Men även sättet som teatern tog ställning i kampen mot att stadens stora arbetsplats, Öresundsvarvet, skulle läggas ner. Lyssna på Roger Wilsons reportage Roger Wilson <a href="mailto:roger.wilson@sverigesradio.se">roger.wilson@sverigesradio.se</a>

"En teater som var unik" – minnesutställning om Skånska Teatern och Landskrona

Barnet och barndomen är vanliga litterära teman. Men vem blir Barnet när vuxna definierar det? Och med vilka motiv? Ett kulturreportage om vuxnas ord och barns maktlöshet. Evighetslånga barndomssomrar eller nattsvart barndomsskräck – allt det där som händer oss innan vi fyllt 18 och är en outsinlig källa som författare öser ur, i bok efter bok efter bok söker de efter de perfekta orden för att skildra barnet. Men vilka blir barnen när vuxna definierar dem? Blir de bara en vuxen fantasi om Barnet, baserad på en sentimental längtan tillbaka till den egna barndomen? Och vad gör det i så fall med de verkliga barnens röster, tystas de än mer eftersom de inte stämmer med vuxnas förvrängda fantasibarn? Reporter Jenny Aschenbrenner har träffat författarna Mirja Unge och Kristoffer Leandoer, och forskaren Jeanette Sundhall för att nysta i vad vuxnas ord gör med barnens maktlöshet. P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

Barnet och barndomen är vanliga litterära teman. Men vem blir Barnet när vuxna definierar det? Och med vilka motiv? Ett kulturreportage om vuxnas ord och barns maktlöshet. Evighetslånga barndomssomrar eller nattsvart barndomsskräck – allt det där som händer oss innan vi fyllt 18 och är en outsinlig källa som författare öser ur, i bok efter bok efter bok söker de efter de perfekta orden för att skildra barnet. Men vilka blir barnen när vuxna definierar dem? Blir de bara en vuxen fantasi om Barnet, baserad på en sentimental längtan tillbaka till den egna barndomen? Och vad gör det i så fall med de verkliga barnens röster, tystas de än mer eftersom de inte stämmer med vuxnas förvrängda fantasibarn? Reporter Jenny Aschenbrenner har träffat författarna Mirja Unge och Kristoffer Leandoer, och forskaren Jeanette Sundhall för att nysta i vad vuxnas ord gör med barnens maktlöshet. P1 Kultur  p1kultur@sverigesradio.se

Barnet i litteraturen – om vuxnas ord och barns maktlöshet

Intresset för att sända närradio har minskat kraftigt under 2000-talet. Vilken roll spelar den egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Föreningsradion, som den ibland kallas, var tänkt att fungera som just föreningarnas och samfundens kommunikationskanal, och i många år var den ett självklart val för många grupper. Till en början fyllde främst kyrkor och religiösa samfund närradioradiotablåerna runt om i landet, men med åren fick fler och fler upp ögonen för närradions potential. Sedan glansdagarna på 80-90-talet har mycket hänt, och intresset för att sända närradio har minskat kraftigt. Så vilken roll spelar närradion egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Elina Perdahlelina.perdahl@sverigesradio.se

Intresset för att sända närradio har minskat kraftigt under 2000-talet. Vilken roll spelar den egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Föreningsradion, som den ibland kallas, var tänkt att fungera som just föreningarnas och samfundens kommunikationskanal, och i många år var den ett självklart val för många grupper. Till en början fyllde främst kyrkor och religiösa samfund närradioradiotablåerna runt om i landet, men med åren fick fler och fler upp ögonen för närradions potential. Sedan glansdagarna på 80-90-talet har mycket hänt, och intresset för att sända närradio har minskat kraftigt. Så vilken roll spelar närradion egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap? Elina Perdahl <a href="mailto:elina.perdahl@sverigesradio.se">elina.perdahl@sverigesradio.se</a>

Närradion - från konkurrens om sändningstimmar till luckor i tablån

J H Engström föddes i Hagfors. Bor ibland i Paris. Han ser det skrovliga i tillvaron, ensamheten men också ömheten. Nu sätter han samman bilder av ensamma män som han har fotograferat i 30 års tid.  J H Engström har gett ut många fotoböcker internationellt och en gång tiden var han elev till Anders Petersen som han också gjorde utställningen "From back home" tillsammans med 2009. Katarina Wikars hälsade på honom i Östra Ämtervik i Värmland, såg HSB-längorna i Hagfors rivas, den sista kärleken på dansbanan och några trötta män utanför Paris. Vad är det han vill åt? Kan han blunda och inte se bilder? Vad finns utanför ramen? Kaos, säger J H Engström.

J H Engström föddes i Hagfors. Bor ibland i Paris. Han ser det skrovliga i tillvaron, ensamheten men också ömheten. Nu sätter han samman bilder av ensamma män som han har fotograferat i 30 års tid. J H Engström har gett ut många fotoböcker internationellt och en gång tiden var han elev till Anders Petersen som han också gjorde utställningen "From back home" tillsammans med 2009. Katarina Wikars hälsade på honom i Östra Ämtervik i Värmland, såg HSB-längorna i Hagfors rivas, den sista kärleken på dansbanan och några trötta män utanför Paris. Vad är det han vill åt? Kan han blunda och inte se bilder? Vad finns utanför ramen? Kaos, säger J H Engström.

De ensamma männen får ett rum hos fotografen J H Engström

Han började spela fiol när han var fyra år och övar fem timmar om dagen. Som 19-åring är Johan Dalene en världsviolinist. Johan Dalene från Norrköping har just gått ut gymnasiet men har redan vunnit flera internationella violintävlingar. Men när han var tretton ville han lämna fiolspelandet, han tyckte att det var roligare med kompisar och fotboll. Vad var det som hände? Vi ska få följa med i den klassiska musikvärlden där konkurrensen om att nå toppen är stenhård. Märta Myrstenermarta.myrstener@sverigesradio.se

Han började spela fiol när han var fyra år och övar fem timmar om dagen. Som 19-åring är Johan Dalene en världsviolinist. Johan Dalene från Norrköping har just gått ut gymnasiet men har redan vunnit flera internationella violintävlingar. Men när han var tretton ville han lämna fiolspelandet, han tyckte att det var roligare med kompisar och fotboll. Vad var det som hände? Vi ska få följa med i den klassiska musikvärlden där konkurrensen om att nå toppen är stenhård. Märta Myrstener <a href="mailto:marta.myrstener@sverigesradio.se">marta.myrstener@sverigesradio.se</a>

Johan Dalene – Sveriges nya världsviolinist

The best podcast episodes on physical health. Episodes talk about your diet, sleep, exercise and all the things that people do to improve their physical health and live a healthier life. This topic is for everyone, with applications in all of our everyday lives. Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes on Physical Health & Your Body

The best episodes for anyone looking to learn more about topics such as happiness, fulfillment, depression and psychology/mental health in general. With interviews with industry experts, personal stories of individuals, this topic has lessons applicable to everyone. Add episodes you're interested into your queue below!