Är EU fortfarande ett fredsprojekt när de ger försvarsindustrin skattepengar och vill bygga en försvarsunion? Eller har hoten mot Europas fred förändrats? Hur skapar man fred egentligen? I sista avsnittet av Kluvet Land tar vi oss an den fråga som är EU:s grundkärna: fredsprojektet. Var det någonsin ett fredsprojekt och kan det fortfarande kallas för det i så fall? I avsnittet får du träffa Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds och Peter Wallensteen, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Du får dessutom stifta bekantskap med Magnus Ekengren, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och Christian Leffler, biträdande generalsekreterare för Europeiska utrikestjänsten. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun.  Kluvet Landkluvetland@sverigesradio.se

Är EU fortfarande ett fredsprojekt när de ger försvarsindustrin skattepengar och vill bygga en försvarsunion? Eller har hoten mot Europas fred förändrats? Hur skapar man fred egentligen? I sista avsnittet av Kluvet Land tar vi oss an den fråga som är EU:s grundkärna: fredsprojektet. Var det någonsin ett fredsprojekt och kan det fortfarande kallas för det i så fall? I avsnittet får du träffa Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds och Peter Wallensteen, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala Universitet. Du får dessutom stifta bekantskap med Magnus Ekengren, professor i statskunskap vid Försvarshögskolan och Christian Leffler, biträdande generalsekreterare för Europeiska utrikestjänsten. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet Land kluvetland@sverigesradio.se

Handlar EU fortfarande om fred?

Fattigdom driver EU-medborgare att söka lyckan som tiggare i Sverige där många kommuner nu diskuterar tiggeriförbud. Men den stora frågan är: hur lyfter man ett land ur fattigdom? I Kluvet lands näst sista avsnitt åker redaktionen till Valea Seaca i Rumänien för att träffa de som tigger i Umeå för att ta reda på hur Rumänien påverkats av EU-medlemsskapet och om landet blir rikare. I avsnittet får du stifta bekantskap med Gruia Stingaciu som tigger i Umeå för att göra en klassresa hemma. Du får också träffa Adelina som går i skolan hemma i byn, Maria som tiggt i Uddevalla och Bogdan, som bor i Valea Seaca, med sina tolv barn och har tiggt både i Sverige och Norge. Men du kommer också att få höra Gabi Raducanu, socialarbetare och rumänsk samordnare för hjälporganisationen Star of Hope och Calin Laver, sitter i kommunfullmäktige i Valea Seaca som representant för romerna.  Avslutningsvis får du också höra Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och Joakim Palme – professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och ordförande i DEMI, Delegationen för migrationsstudier. Programledare Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet LandKluvetland@sverigesradio.se

Fattigdom driver EU-medborgare att söka lyckan som tiggare i Sverige där många kommuner nu diskuterar tiggeriförbud. Men den stora frågan är: hur lyfter man ett land ur fattigdom? I Kluvet lands näst sista avsnitt åker redaktionen till Valea Seaca i Rumänien för att träffa de som tigger i Umeå för att ta reda på hur Rumänien påverkats av EU-medlemsskapet och om landet blir rikare. I avsnittet får du stifta bekantskap med Gruia Stingaciu som tigger i Umeå för att göra en klassresa hemma. Du får också träffa Adelina som går i skolan hemma i byn, Maria som tiggt i Uddevalla och Bogdan, som bor i Valea Seaca, med sina tolv barn och har tiggt både i Sverige och Norge. Men du kommer också att få höra Gabi Raducanu, socialarbetare och rumänsk samordnare för hjälporganisationen Star of Hope och Calin Laver, sitter i kommunfullmäktige i Valea Seaca som representant för romerna.  Avslutningsvis får du också höra Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/ESS-medborgare och Joakim Palme – professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och ordförande i DEMI, Delegationen för migrationsstudier. Programledare Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet Land Kluvetland@sverigesradio.se

Hur hjälper EU tiggarna?

Svart arbetsmarknad, utstationering och fusk i byggbranschen. Vad sjuttsingen var Lex Laval och vad har EU gjort med den svenska arbetsmarknaden? I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen. Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering. Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg. Andra personer vi pratat med är Staffan Ingmanson, lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet.

Svart arbetsmarknad, utstationering och fusk i byggbranschen. Vad sjuttsingen var Lex Laval och vad har EU gjort med den svenska arbetsmarknaden? I avsnitt sex av nya Kluvet Land om EU så får du träffa Constantin Milea som blev lurad och utnyttjad som svart arbetskraft inom byggbranschen i Sverige. Peter Leander på Fair Play Bygg berättar om hur den mörka sidan av byggbranschen fungerar och varför det fuskas i byggbranschen. Du får också träffa Johan Lindholm, förbundsordförande på Byggnads, och Catarina Elmsäter-Swärd, vd på Sveriges Byggindustrier. De berättar om hur de tycker att svensk arbetsmarknad förändrats av EU och förklarar utstationering. Du får dessutom träffa Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid juridiska institutionen Umeå Universitet, Carin Ulander Wänman lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet och Anna Holmgren, jurist, som skrivit om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling. Programledare är Kalle Vannmoun och Tullamaja Fogelberg. Andra personer vi pratat med är Staffan Ingmanson, lektor vid juridiska institutionen Umeå Universitet.

Hur fungerar den svarta arbetsmarknaden i EU?

EU-motståndet har aldrig varit så lågt som nu. Varför är det så? Hur mår EU-debatten i Sverige? Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen? I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige? I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet landKluvetland@sverigesradio.se

EU-motståndet har aldrig varit så lågt som nu. Varför är det så? Hur mår EU-debatten i Sverige? Och har Sveriges journalister misslyckats med EU-bevakningen? I avsnitt fem av nya Kluvet land om EU pratar vi om det som det inte pratas om: EU i Sverige. EU-motståndet ligger på rekordlåga nivåer, utan att de som är för EU ökat särskilt mycket. Varför har vi inte längre någon debatt om EU i Sverige? I avsnitt fem får du träffa Swexitören Dan Johansson från Nej till EU, Magnus Blomgren, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Anneli Wengelin, expert på EU:s handelsavtal på Kommerskollegium. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet land Kluvetland@sverigesradio.se

Varför har EU-motståndet kollapsat?

Vad händer på orten när den lokala industrin lägger ner? Och hur undviker man gula västar när EU:s klimatpolitik ligger driver samhällsomställningen? I avsnitt fyra av nya Kluvet land tar vi dig till Degerhamn på Öland för att ta reda på vilka som vinner och försvinner av EU:s klimatpolitik. Men hur fungerar EU:s klimatpolitik och hur bör den se ut? I avsnittet får du möta Tomas Olofsson, IF Metall Cementa Degerhamn, Karin Comstedt Webb, informatör på Cementa och Pierre Schellekens, vice kabinettschef på EU:s klimatkabinett i Bryssel. Du kommer också få höra tankarna från Degerhamnsborna Johan Persson, Robert Nilsson och Ulrika Parboäng, intervjuade i P4 Kalmar och SVT Nyheter Småland. Men du får också stifta bekantskap med Ellen Gustafsson, rapportförattare Timbro, Magnus Nilsson, miljökonsult och socialdemokratisk lokalpolitiker i Stockholm och Markku Kummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet LandKluvetland@sverigesradio.se

Vad händer på orten när den lokala industrin lägger ner? Och hur undviker man gula västar när EU:s klimatpolitik ligger driver samhällsomställningen? I avsnitt fyra av nya Kluvet land tar vi dig till Degerhamn på Öland för att ta reda på vilka som vinner och försvinner av EU:s klimatpolitik. Men hur fungerar EU:s klimatpolitik och hur bör den se ut? I avsnittet får du möta Tomas Olofsson, IF Metall Cementa Degerhamn, Karin Comstedt Webb, informatör på Cementa och Pierre Schellekens, vice kabinettschef på EU:s klimatkabinett i Bryssel. Du kommer också få höra tankarna från Degerhamnsborna Johan Persson, Robert Nilsson och Ulrika Parboäng, intervjuade i P4 Kalmar och SVT Nyheter Småland. Men du får också stifta bekantskap med Ellen Gustafsson, rapportförattare Timbro, Magnus Nilsson, miljökonsult och socialdemokratisk lokalpolitiker i Stockholm och Markku Kummukainen, professor i klimatologi och Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Kluvet Land Kluvetland@sverigesradio.se

Varför får klimatpolitiken svensk industri att lägga ner?

Varför är det så svårt att åka tåg i Europa när det satsas flera miljarder euro på att få tågen att rulla? Vad gör EU för att göra det enklare att resa med tåg inom Unionen I avsnitt tre av nya Kluvet Land tar vi dig till Haparanda för att ta reda på vad som händer när tågtrafiken minskar och vad tågen kan betyda för en ort. I avsnittet får du möta Sören Alatalo, kapillärplanerare, Oskar Fröidh, forskare framtidens järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen. Andra personer vi har pratat med är Susanna Elfors, teknologie doktor i samhällsplanering vi KTH och grundare till Facebookgruppen Tågsemester. Krister Sandberg, tillfällig avdelningschef för Utvärdering, nulägesanalys och statistik på Trafikanalys, Per-Olof Lingwall, Nationell Koordinator för CEF på Trafikverket och Anneli Nylander, chefstrateg på Trafikverket. Kluvet LandKluvetland@sverigesradio.se

Varför är det så svårt att åka tåg i Europa när det satsas flera miljarder euro på att få tågen att rulla? Vad gör EU för att göra det enklare att resa med tåg inom Unionen I avsnitt tre av nya Kluvet Land tar vi dig till Haparanda för att ta reda på vad som händer när tågtrafiken minskar och vad tågen kan betyda för en ort. I avsnittet får du möta Sören Alatalo, kapillärplanerare, Oskar Fröidh, forskare framtidens järnvägstrafik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen. Andra personer vi har pratat med är Susanna Elfors, teknologie doktor i samhällsplanering vi KTH och grundare till Facebookgruppen Tågsemester. Krister Sandberg, tillfällig avdelningschef för Utvärdering, nulägesanalys och statistik på Trafikanalys, Per-Olof Lingwall, Nationell Koordinator för CEF på Trafikverket och Anneli Nylander, chefstrateg på Trafikverket. Kluvet Land Kluvetland@sverigesradio.se

Kan EU få Europas tåg att rulla igen?

Bönderna är de som får mest pengar av alla av EU. Men varför är det så? Och vad händer med svenskt jordbruk om stöden minskar? I avsnitt två av nya Kluvet land får du höra Torgny Widholm, lantbrukare i Hallen, Bertil Nygren, lantbrukare i Tegsnäset, Harald Svensson, chefsekonom jordbruksverket. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Övriga personer vi pratat med är: Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kluvet Landkluvetland@sverigesradio.se

Bönderna är de som får mest pengar av alla av EU. Men varför är det så? Och vad händer med svenskt jordbruk om stöden minskar? I avsnitt två av nya Kluvet land får du höra Torgny Widholm, lantbrukare i Hallen, Bertil Nygren, lantbrukare i Tegsnäset, Harald Svensson, chefsekonom jordbruksverket. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Kalle Vannmoun. Övriga personer vi pratat med är: Ewa Rabinowicz, professor i jordbruksekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kluvet Land <a href="mailto:kluvetland@sverigesradio.se">kluvetland@sverigesradio.se</a>

Är svenskt jordbruk bidragsberoende?

Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd? I säsongsstarten av Kluvet Land om EU med nytt format hör du Annelie och Per Öhman, lantbrukare, Helena Vestin, lantbrukare , Bodil Cornell, verksamhetsledare Eldrimner. Du hör också Johan Gaddefors, universitetslektor SLU och projektledare Landsbygdens Nycklar, Thomas Norrby, statskonsulent SLU, Camilla Bender Larsson/ställföreträdande chef på lantbruksenheten på Jordbruksverket och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på representationen på EU-kommissionen i Sverige. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun. Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet. Kluvet landKluvetland@sverigesradio.se

Svenska jordbruk lägger ner och urbaniseringen fortsätter. Så varför tror EU att mathantverk kan rädda svensk landsbygd? I säsongsstarten av Kluvet Land om EU med nytt format hör du Annelie och Per Öhman, lantbrukare, Helena Vestin, lantbrukare , Bodil Cornell, verksamhetsledare Eldrimner. Du hör också Johan Gaddefors, universitetslektor SLU och projektledare Landsbygdens Nycklar, Thomas Norrby, statskonsulent SLU, Camilla Bender Larsson/ställföreträdande chef på lantbruksenheten på Jordbruksverket och Katarina Areskoug Mascarenhas, chef på representationen på EU-kommissionen i Sverige. Programledare är Tullamaja Fogelberg och Karl-Johan Vannmoun. Rättelse: Camilla Bender Larsson arbetar på Jordbruksverket. Inte på Livsmedelsverket som det sägs i avsnittet. Kluvet land Kluvetland@sverigesradio.se

Kan maten rädda landsbygden?

För stadsodlarna som köpte gård i Höör? Efter reaktionerna från lyssnare följer vi också upp programmen om pensionerna, rekryterings problemen på landsbygden och arbetssituationen på bananplantagen. I säsongens sista Kluvet land pratar vi med statsodlarna i Malmö, Cecilia Ward och Monica Bengtsson, för att få höra hur det går på deras nyinköpta   gård i Höör. Vi berättar om ett rekryteringsprojekt som ska hjälpa teknik företag på landsbygden att hitta kvalificerad personal. Programmet om pensionerna fick många att höra av sig till oss. Bland annat journalisten Sven Vejde. Han och Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten hjälper oss vidare i ett extremt komplicerat system. Vi möter också bananarbetare som slåss för sina rättigheter och hör också vad Fairtrade Sverige säger om bananarbetarnas arbetsvillkor. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent Karin.gronberg@sverigesradio.se

För stadsodlarna som köpte gård i Höör? Efter reaktionerna från lyssnare följer vi också upp programmen om pensionerna, rekryterings problemen på landsbygden och arbetssituationen på bananplantagen. I säsongens sista Kluvet land pratar vi med statsodlarna i Malmö, Cecilia Ward och Monica Bengtsson, för att få höra hur det går på deras nyinköpta   gård i Höör. Vi berättar om ett rekryteringsprojekt som ska hjälpa teknik företag på landsbygden att hitta kvalificerad personal. Programmet om pensionerna fick många att höra av sig till oss. Bland annat journalisten Sven Vejde. Han och Ole Settergren, analyschef på pensionsmyndigheten hjälper oss vidare i ett extremt komplicerat system. Vi möter också bananarbetare som slåss för sina rättigheter och hör också vad Fairtrade Sverige säger om bananarbetarnas arbetsvillkor. Agneta Johansson, reporter  <a href="mailto:Agneta.johansson@sverigesradio.se">Agneta.johansson@sverigesradio.se</a> Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent  Karin.gronberg@sverigesradio.se

Hur gick det?

Vi blir allt fler äldre och de äldre blir en allt viktigare väljargrupp. Kan sänkt rösträttsålder bidra till en bättre demokratisk jämvikt?   Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student. Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion.  I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida Bolin, Pernilla Hansson och Tommi Oskarsson alla gymnasister på Dragonskolan i Umeå. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karin.Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Vi blir allt fler äldre och de äldre blir en allt viktigare väljargrupp. Kan sänkt rösträttsålder bidra till en bättre demokratisk jämvikt? Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student. Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion.  I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida Bolin, Pernilla Hansson och Tommi Oskarsson alla gymnasister på Dragonskolan i Umeå. Agneta Johansson, reporter <a href="mailto:Agneta.johansson@sverigesradio.se">Agneta.johansson@sverigesradio.se</a> Karin.Grönberg, producent <a href="mailto:karin.gronberg@sverigesradio.se">karin.gronberg@sverigesradio.se</a>

Rösträtt för barn

Kluvet land handlar om klyftorna mellan människorna i vårt land.  Ansvarig utgivare: Matti Lilja

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city? På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas. Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper. Programmet är från 29 september 2016 Jack Lantz, reporter Agneta Johansson, reporteragneta.johansson@sverigesradio.se Sebastian Claesson och Karin Grönberg producentKarin.gronberg@sverigesradio.se

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om. Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city? På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas. Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper. Programmet är från 29 september 2016 Jack Lantz, reporter Agneta Johansson, reporter agneta.johansson@sverigesradio.se Sebastian Claesson och Karin Grönberg producent <a href="mailto:Karin.gronberg@sverigesradio.se">Karin.gronberg@sverigesradio.se</a>

Vart tog pilsnergubbarna vägen?

Kan ett småskaligt kustnära fiske rädda både bygden och fisken? Dagens fiske är storskaligt och riskerar att tömma både havet på fisk och kustbygden från folk.  Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt. Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt. Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner? I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.   Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Kan ett småskaligt kustnära fiske rädda både bygden och fisken? Dagens fiske är storskaligt och riskerar att tömma både havet på fisk och kustbygden från folk. Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt. Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt. Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner? I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet. Karl-Johan Vannmoun, reporter  karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent  karin.gronberg@sverigesradio.se

Kampen om havet

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland. Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner. I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling.  Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.   Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland. Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner. I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling.  Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson. Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

I skuggan av Norrland

Bananen är den frukt vi svenskar äter mesta av. Hur påverkar vår kärlek till frukten livet för bananarbetarna i Latinamerika? Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem. Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren?  Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige. Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC.   Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent Karin.gronberg@sverigesradio.se

Bananen är den frukt vi svenskar äter mesta av. Hur påverkar vår kärlek till frukten livet för bananarbetarna i Latinamerika? Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem. Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren?  Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige. Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC. Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent  Karin.gronberg@sverigesradio.se

Schyssta bananer

De klev ut som hjältar, de 22 politiker och tjänstemän, som i slutna rum 1994 hade hittat lösningen för våra framtida pensioner. Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet.   - Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden. Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla. Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare. Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken. - Att känna sig lurad, det var därifrån ilskan kom, berättar socialantropologen Anette Nyqvist, som reste runt i Sverige och ställde öppna frågor om vad människor tyckte om det nya pensionssystemet och det var starka känslor hon mötte.  - Folk var arga, besvikna och uttryckte en stor oro. Vi hör också Jimmy Kristofersson facket IF Metalls försäkringsansvarige Rönnskärsverken, Johan Anundsson civilekonom, Bo Könberg folkpartisten som ledde arbetet för pensionsarbetsgruppen som tog fram det nya pensionssystemet 1994 och Daniel Barr generaldirektör på Pensionsmyndigheten.   Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

De klev ut som hjältar, de 22 politiker och tjänstemän, som i slutna rum 1994 hade hittat lösningen för våra framtida pensioner. Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet. - Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden. Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla. Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare. Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken. - Att känna sig lurad, det var därifrån ilskan kom, berättar socialantropologen Anette Nyqvist, som reste runt i Sverige och ställde öppna frågor om vad människor tyckte om det nya pensionssystemet och det var starka känslor hon mötte.  - Folk var arga, besvikna och uttryckte en stor oro. Vi hör också Jimmy Kristofersson facket IF Metalls försäkringsansvarige Rönnskärsverken, Johan Anundsson civilekonom, Bo Könberg folkpartisten som ledde arbetet för pensionsarbetsgruppen som tog fram det nya pensionssystemet 1994 och Daniel Barr generaldirektör på Pensionsmyndigheten. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Lurad på pensionen

Idealiseringen av staden driver de unga från landsbygd och småstäder men nu bryter allt fler med den urbana normen och stannar kvar. - Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts. -Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin. -Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då ”måste” man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland. Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den urbana normen. Mannen är norm och kvinnan den andra. Staden är norm och landsbygden det andra -Staden är modern, medveten, upplyst, oberoende, självständig det är likt hur mannen beskrivs och då måste man ha en motsats som bekräftar det. Då har man landsbygden som omodern, outvecklad, trångsynt, det motsatta till staden, säger Kristian Ernehed. Det är normer och föreställningar som inte stämmer överens med verkligheten men som vuxit fram för att bibehålla en maktordning. Thomas Håkki Eriksson, konstnär och föredragshållare, pekar på att det finns mycket som man som ung på landsbygden får med sig men det är kvalitéer som sällan lyfts fram. Han föreläser för unga i Sverige och Norge för att de ska få syn på de tillgångar de har men han pekar också på att han själv blev förvånad när han åkte till Botkyrka och längs vägen såg betande kor, inte en betongförort. -När man går på högstadiet borde man få resa runt till olika delar av Sverige så att man ser hur samhället verkligen ser ut och hur människor har det. I programmet hör vi också Josef Kärnstad, Jenny Edvardsson, Sara Strandberg, Jonas Ingvarsson, Anders Brändström, Ola Arvidsson och Petvin Sandström - alla från Granö i Västerbotten.   Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se  Karl-Johan Vannmoun, reporter karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                           Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Idealiseringen av staden driver de unga från landsbygd och småstäder men nu bryter allt fler med den urbana normen och stannar kvar. - Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts. -Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin. -Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då ”måste” man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland. Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den urbana normen. Mannen är norm och kvinnan den andra. Staden är norm och landsbygden det andra -Staden är modern, medveten, upplyst, oberoende, självständig det är likt hur mannen beskrivs och då måste man ha en motsats som bekräftar det. Då har man landsbygden som omodern, outvecklad, trångsynt, det motsatta till staden, säger Kristian Ernehed. Det är normer och föreställningar som inte stämmer överens med verkligheten men som vuxit fram för att bibehålla en maktordning. Thomas Håkki Eriksson, konstnär och föredragshållare, pekar på att det finns mycket som man som ung på landsbygden får med sig men det är kvalitéer som sällan lyfts fram. Han föreläser för unga i Sverige och Norge för att de ska få syn på de tillgångar de har men han pekar också på att han själv blev förvånad när han åkte till Botkyrka och längs vägen såg betande kor, inte en betongförort. -När man går på högstadiet borde man få resa runt till olika delar av Sverige så att man ser hur samhället verkligen ser ut och hur människor har det. I programmet hör vi också Josef Kärnstad, Jenny Edvardsson, Sara Strandberg, Jonas Ingvarsson, Anders Brändström, Ola Arvidsson och Petvin Sandström - alla från Granö i Västerbotten. Agneta Johansson, reporter <a href="mailto:Agneta.johansson@sverigesradio.se">Agneta.johansson@sverigesradio.se</a>  Karl-Johan Vannmoun, reporter <a href="mailto:karljohan.vannmoun@sverigesradio.se">karljohan.vannmoun@sverigesradio.se                                          </a> Karin Grönberg, producent <a href="mailto:karin.gronberg@sverigesradio.se">karin.gronberg@sverigesradio.se</a>

Strunta i den urbana normen

Hur ska företag utanför städerna överleva när högutbildade väljer bort landsbygden? Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt. På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten. I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alice Persson, Elsa Gustafsson och Malva Ögren elever på Renforsskolan Vindeln Karl-Johan Vannmoun, reporter                                                  karljohan.vannmoun@sverigesradio.se Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Hur ska företag utanför städerna överleva när högutbildade väljer bort landsbygden? Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens. En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt. På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten. I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alice Persson, Elsa Gustafsson och Malva Ögren elever på Renforsskolan Vindeln Karl-Johan Vannmoun, reporter                                                  <a href="mailto:karl-johan.vannmoun@sverigesradio.se">karljohan.vannmoun@sverigesradio.se</a> Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Rekrytera eller dö!

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv. Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen. Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro. För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat. På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan.  - Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson. Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans. Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar. Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent. - Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling. I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent Karin.gronberg@sverigesradio.se

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv. Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen. Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro. För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat. På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan.  - Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson. Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans. Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar. Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent. - Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling. I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan. Agneta Johansson, reporter <a href="mailto:Agneta.johansson@sverigesradio.se">Agneta.johansson@sverigesradio.se</a> Lari Honkanen, reporter Karin Grönberg, producent <a href="mailto:Karin.gronberg@sverigesraio.se">Karin.gronberg@sverigesradio.se</a>

Den nya gröna vågen

Krympande kommuner, hotellstädarnas arbetsmiljö och hur skaffar man ett jobb till sin son - starta ett café.  I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna? - Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen. - Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner. Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet. - Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också att starta en politiskt obunden tankesmedja, så det handlar både om att samla massorna men också att komma med recept på lösningar, säger Malin Ackermann som sitter i Landstormens styrelse. Kluvet land har i vår också tittat på hotellstädare arbetssituation. Enligt en enkät som Hotell- och restaurangfacket gjort upplever 7 av 10 som svarade mycket stress på jobbet, 9 av 10 har smärta och värk i kroppen. I år tittar  Arbetsmiljöverket lite extra på hotell- och restaurangbranschen. En rapport kommer i början på nästa år. - Vi kan ju se att det är en stor underrapportering. Det blir en genomgångs-bransch eftersom man inte klarar av att vara kvar när det är så slitigt, säger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket. I Kluvet land har under våren också vi tittat på vad som händer när civilsamhället tar över allt fler uppgifter som tidigare staten ansvarat för. Lars Nyström, pappa till August som har Down syndrom, ville säkra att hans son fick ett jobb efter gymnasiet och han startade ett café i Malmö. - Jag ville att August och hans kompisar kunde komma ut i näringslivet, säger Lars Nyström. -Vi gjorde affär på en månad och anställde 18 personer med funktionsvariationer men det är ingen vinstaffär, säger han. I programmet hör du också Britta Flinkfeldt (S) kommunalråd i Arjeplog, Malin Rönnblom professor i Statsvetenskap Karlstad Universitet, Marie Birgersson Hotell- och restaurangfacket, Lina Tidell arbetsrättsjurist på Visita. Kluvet land är tillbaka med tio nya avsnitt i höst. Agneta Johansson, reporter Agneta.johansson@sverigesradio.se Karin Grönberg, producent karin.gronberg@sverigesradio.se

Krympande kommuner, hotellstädarnas arbetsmiljö och hur skaffar man ett jobb till sin son - starta ett café. I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna? - Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen. - Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner. Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet. - Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också att starta en politiskt obunden tankesmedja, så det handlar både om att samla massorna men också att komma med recept på lösningar, säger Malin Ackermann som sitter i Landstormens styrelse. Kluvet land har i vår också tittat på hotellstädare arbetssituation. Enligt en enkät som Hotell- och restaurangfacket gjort upplever 7 av 10 som svarade mycket stress på jobbet, 9 av 10 har smärta och värk i kroppen. I år tittar  Arbetsmiljöverket lite extra på hotell- och restaurangbranschen. En rapport kommer i början på nästa år. - Vi kan ju se att det är en stor underrapportering. Det blir en genomgångs-bransch eftersom man inte klarar av att vara kvar när det är så slitigt, säger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket. I Kluvet land har under våren också vi tittat på vad som händer när civilsamhället tar över allt fler uppgifter som tidigare staten ansvarat för. Lars Nyström, pappa till August som har Down syndrom, ville säkra att hans son fick ett jobb efter gymnasiet och han startade ett café i Malmö. - Jag ville att August och hans kompisar kunde komma ut i näringslivet, säger Lars Nyström. -Vi gjorde affär på en månad och anställde 18 personer med funktionsvariationer men det är ingen vinstaffär, säger han. I programmet hör du också Britta Flinkfeldt (S) kommunalråd i Arjeplog, Malin Rönnblom professor i Statsvetenskap Karlstad Universitet, Marie Birgersson Hotell- och restaurangfacket, Lina Tidell arbetsrättsjurist på Visita. Kluvet land är tillbaka med tio nya avsnitt i höst. Agneta Johansson, reporter <a href="mailto:Agneta.johansson@sverigesradio.se">Agneta.johansson@sverigesradio.se</a> Karin Grönberg, producent <a href="mailto:karin.gronberg@sverigesradio.se">karin.gronberg@sverigesradio.se</a>

Hur löser vi problemen?

Många äldre vill bo kvar i sin hembygd när de blir gamla men idag är det svårt att få bygga lägenheter på landet. På landet ska det vara små röda stugor inte hyreshus.   När gräsklippning och snöskottning sliter för hårt på kroppen och huset börjar kännas för stort då barnen flyttat ut – måste man flytta till stan då? Måste man lämna vänner och grannar och ett fungerande socialt liv för att det inte finns en lättskött bostad i bygden trots att många fråga efter just det? I Kluvet land möter vi Monica och Nils-Åke Sandström i byn Svedjan i Tavelsjöbygden utanför Umeå som hoppas att de snart ska kunna flytta till en lägenhet i bygden och då gärna ger en barnfamilj möjlighet att flytta in i villan. Under den landsbygdsriksdag som hölls i början av maj stod det klart att just bostadsbyggande på landsbygden - och då inte minst lägenheter till vettiga priser - är ett stort problem i hela landet. Många äldre vill lämna sina krävande hus och gårdar men ändå bo kvar i bygden. Förutsättningarna för att bygga lägenheter på landsbygden kan se lite olika ut i olika kommuner men att hindren är många var deltagarna på landsbygdsriksdagen helt eniga om. Det talades om svårigheter att få lån, att få bygglov, om strandskydd, om långa handläggningstider, höga produktionskostnader med mera…  Myndigheten Boverket säger att de vill underlätta för byggande på landsbygden och erkänner att de i första hand fokuserat på byggande i städer, men rättschef Yvonne Svensson hos Boverket lovar bättring och säger att verket behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan.  Kulturgeografen Peter Eklund har länge studerat just bostadsbyggandet på landsbygden. Hans studier bekräftar i stort vad deltagarna på landsbygdsriksdagen lyfter fram och slår också fast att allmännyttan helt övergett landsbygden, men han ser också att det börja hända saker – att människor tar saken i egna händer. På flera håll i landet skapas byggemenskaper, där människor går ihop och pressar priser, bidrar med eget arbete, nyttjar lokala entreprenörer och på så sätt lyckas uppnå sina mål med billigare, mer lättskötta boenden i bygden. Också i Tavelsjöbygden, där Monica och Nils-Åke Sandström bor, pågår sedan fem, sex år ett idogt, ideellt arbete för att skapa lägenhetsboende centralt i Tavelsjö, nära affär och kyrka och med utsikt över vackra vidsträckta Tavelsjön. Handläggningstiden har varit väldigt lång och ännu har inte den första spiken slagits in, men en av de engagerade i bygden, Alf Söderlund, hoppas och tror att lägenheterna ska stå klara under 2019.  Det hoppas också Monica och Nils-Åke Sandström på. – Det skulle vara fantastiskt att kunna bo kvar i bygden bland vänner och med det engagemang som vi har i föreningar och kyrkan, försäkrar de båda. Reporter Anette Olofsson  kluvetland@sverigesradio.se Producent Sofia Johanssonsofia.s.johansson@sverigesradio.se

Många äldre vill bo kvar i sin hembygd när de blir gamla men idag är det svårt att få bygga lägenheter på landet. På landet ska det vara små röda stugor inte hyreshus. När gräsklippning och snöskottning sliter för hårt på kroppen och huset börjar kännas för stort då barnen flyttat ut – måste man flytta till stan då? Måste man lämna vänner och grannar och ett fungerande socialt liv för att det inte finns en lättskött bostad i bygden trots att många fråga efter just det? I Kluvet land möter vi Monica och Nils-Åke Sandström i byn Svedjan i Tavelsjöbygden utanför Umeå som hoppas att de snart ska kunna flytta till en lägenhet i bygden och då gärna ger en barnfamilj möjlighet att flytta in i villan. Under den landsbygdsriksdag som hölls i början av maj stod det klart att just bostadsbyggande på landsbygden - och då inte minst lägenheter till vettiga priser - är ett stort problem i hela landet. Många äldre vill lämna sina krävande hus och gårdar men ändå bo kvar i bygden. Förutsättningarna för att bygga lägenheter på landsbygden kan se lite olika ut i olika kommuner men att hindren är många var deltagarna på landsbygdsriksdagen helt eniga om. Det talades om svårigheter att få lån, att få bygglov, om strandskydd, om långa handläggningstider, höga produktionskostnader med mera…  Myndigheten Boverket säger att de vill underlätta för byggande på landsbygden och erkänner att de i första hand fokuserat på byggande i städer, men rättschef Yvonne Svensson hos Boverket lovar bättring och säger att verket behöver bli bättre på att uppmärksamma frågan.  Kulturgeografen Peter Eklund har länge studerat just bostadsbyggandet på landsbygden. Hans studier bekräftar i stort vad deltagarna på landsbygdsriksdagen lyfter fram och slår också fast att allmännyttan helt övergett landsbygden, men han ser också att det börja hända saker – att människor tar saken i egna händer. På flera håll i landet skapas byggemenskaper, där människor går ihop och pressar priser, bidrar med eget arbete, nyttjar lokala entreprenörer och på så sätt lyckas uppnå sina mål med billigare, mer lättskötta boenden i bygden. Också i Tavelsjöbygden, där Monica och Nils-Åke Sandström bor, pågår sedan fem, sex år ett idogt, ideellt arbete för att skapa lägenhetsboende centralt i Tavelsjö, nära affär och kyrka och med utsikt över vackra vidsträckta Tavelsjön. Handläggningstiden har varit väldigt lång och ännu har inte den första spiken slagits in, men en av de engagerade i bygden, Alf Söderlund, hoppas och tror att lägenheterna ska stå klara under 2019.  Det hoppas också Monica och Nils-Åke Sandström på. – Det skulle vara fantastiskt att kunna bo kvar i bygden bland vänner och med det engagemang som vi har i föreningar och kyrkan, försäkrar de båda. Reporter Anette Olofsson   kluvetland@sverigesradio.se Producent Sofia Johansson sofia.s.johansson@sverigesradio.se

Om att bo kvar i bygden – också på ålderns höst

Kluvet land handlar om klyftorna mellan människorna i vårt land. Ansvarig utgivare: Matti Lilja

Kluvet land

The best philosophy podcast episodes. Asking questions about how to live a better life, what it means to be and do good, to the idea of God. This topic includes episodes that bring about important questions that everyone should be asking themselves. Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes on Practical Philosophy & How To Live

The best podcast episodes on physical health. Episodes talk about your diet, sleep, exercise and all the things that people do to improve their physical health and live a healthier life. This topic is for everyone, with applications in all of our everyday lives. Add episodes you're interested into your queue below!