Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen.I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio.Tillsammans driver de två också nätverket Nordic AI Journalism.– AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation, och därför ser många ett värde i att dela med sig och försöka förstå tillsammans, säger Agnes Stenbom.Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen.I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio.Tillsammans driver de två också nätverket <a href="https://www.nordicaijournalism.com/" rel="nofollow" target="_blank">Nordic AI Journalism</a>.– AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation, och därför ser många ett värde i att dela med sig och försöka förstå tillsammans, säger Agnes Stenbom.Den 29-30 maj arrangeras <a href="https://www.futureofdemocracy.se/" rel="nofollow" target="_blank">Future of Democracy 2023</a> i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

AI som både verktyg och bevakningsområde

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten.– Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon.I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan.Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion– Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen. På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten. För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny “etisk miljö” där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten.– Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon.I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan.Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion – Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen. På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten. För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny “etisk miljö” där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen. Den 29-30 maj arrangeras <a href="https://www.futureofdemocracy.se/" rel="nofollow" target="_blank">Future of Democracy 2023</a> i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Nya digitala verktyg för gamla mänskliga syften

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med “living labs” sammanfattas.Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående.– Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon.Elena Malakhatka. Foto: Thron UllbergIdén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter. – Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med “living labs” sammanfattas.Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående.– Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon.Elena Malakhatka. Foto: Thron Ullberg Idén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter. – Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka. Den 29-30 maj arrangeras <a href="https://www.futureofdemocracy.se/" rel="nofollow" target="_blank">Future of Democracy 2023</a> i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Lokal innovation som lösning på de stora utmaningarna

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget.Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge.Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser.– Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby.Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra.– Kommuner kan inte utveckla alla lösningar själva, men vi måste se till att de lösningar vi har kan prata med varandra. Jag skulle till exempel gärna se lagändringar som gör det svårare för leverantörer att låsa in sina kunder, säger han.Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget.Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge.Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser.– Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby.Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra.– Kommuner kan inte utveckla alla lösningar själva, men vi måste se till att de lösningar vi har kan prata med varandra. Jag skulle till exempel gärna se lagändringar som gör det svårare för leverantörer att låsa in sina kunder, säger han.Den 29-30 maj arrangeras <a href="https://www.futureofdemocracy.se/" rel="nofollow" target="_blank">Future of Democracy 2023</a> i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Kollektiv digitalisering för en starkare välfärd

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.– Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon.Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den.För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas:– Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lagen, resonerar hon.Vidgar vi diskussionen ytterligare ser Charlotta Kronblad ett behov av ett gemensamt språk, där jurister och programmerare bättre förstår varandra, och en teknikneutral lagstiftning som tar sikte på hur teknik används snarare än hur komplex den är.Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.– Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon.Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den.För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas:– Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lagen, resonerar hon.Vidgar vi diskussionen ytterligare ser Charlotta Kronblad ett behov av ett gemensamt språk, där jurister och programmerare bättre förstår varandra, och en teknikneutral lagstiftning som tar sikte på hur teknik används snarare än hur komplex den är.Den 29-30 maj arrangeras <a href="https://www.futureofdemocracy.se/" rel="nofollow" target="_blank">Future of Democracy 2023</a> i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Att bygga in rättssäkerhet i automatiska beslut

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk?Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff.– Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Francisca Hoyer.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk?Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff.– Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Francisca Hoyer.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med <a href="https://ai.se/" rel="nofollow" target="_blank">AI Sweden</a>.

Så lär man en dator hantera mänskligt språk

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner.Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai.Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex &amp; Sigge, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem.– 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka trender över tid, säger Madelaine Levy.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner.Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai.Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där <a href="https://www.svd.se/a/dwqpRB/alex-sigges-podcast-har-blivit-argare-visar-ai-analys" rel="nofollow" target="_blank">innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex &amp; Sigge</a>, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem.– 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka trender över tid, säger Madelaine Levy.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med <a href="https://ai.se/" rel="nofollow" target="_blank">AI Sweden</a>.

AI som ett nytt verktyg i journalistiken

Alla svenska kommuner behöver förbereda sig för en framtid där fler kommuninvånare ska förses med samhällsservice utförd av färre anställda. “AI kommer att vara en viktig del för att det ska vara möjligt. Men det är ett nytt verktyg som vi inte behärskar än,” säger Frédéric Rambaud digitaliseringsstrateg i Strängnäs kommun. Så hur förhåller man sig till det? Frågar man Frédéric Rambaud och hans kollega Frida Fallström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret, är svaret tydligt: Hitta ett första verksamhetsbehov som AI kan hjälpa till att lösa och sen till att de som förstår verksamhetsbehoven får jobba tätt tillsammans med de som kan tekniken. Frida Fallström och Frédéric Rambaud, Strängnäs kommun.“Vi lyckades bygga en projektkultur där inga frågor var dumma. Vi bidrog alla till att det blev så. Jag kunde lära upp Frédéric och hans kollegor om hur socialtjänsten fungerar och vice versa. Det är viktigt att man lägger tid på att skapa ett gemensamt språk. Utan det hade vi nog inte kommit till samma insikter,” säger Frida Fallström. Ett annat viktigt råd: Låt inte andra göra jobbet åt er. Genom att själva vara delaktiga i arbetet så blir resultatet mer än den konkreta tekniska lösningen. På köpet, och ännu viktigare, byggs också kunskap och förståelse om AI i organisationen upp. “Välj en resa som ni som organisation kan äga. Vår teknikleverantör skulle kunna stått för projektledningen. Men då hade vi tappat resan, det egna lärandet. Vi hade landat med en konsultprodukt som vi hade kunnat förvalta, men inte lära av,” säger Frédéric Rambaud. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Alla svenska kommuner behöver förbereda sig för en framtid där fler kommuninvånare ska förses med samhällsservice utförd av färre anställda. “AI kommer att vara en viktig del för att det ska vara möjligt. Men det är ett nytt verktyg som vi inte behärskar än,” säger Frédéric Rambaud digitaliseringsstrateg i Strängnäs kommun. Så hur förhåller man sig till det? Frågar man Frédéric Rambaud och hans kollega Frida Fallström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret, är svaret tydligt: Hitta ett första verksamhetsbehov som AI kan hjälpa till att lösa och sen till att de som förstår verksamhetsbehoven får jobba tätt tillsammans med de som kan tekniken. Frida Fallström och Frédéric Rambaud, Strängnäs kommun. “Vi lyckades bygga en projektkultur där inga frågor var dumma. Vi bidrog alla till att det blev så. Jag kunde lära upp Frédéric och hans kollegor om hur socialtjänsten fungerar och vice versa. Det är viktigt att man lägger tid på att skapa ett gemensamt språk. Utan det hade vi nog inte kommit till samma insikter,” säger Frida Fallström. Ett annat viktigt råd: Låt inte andra göra jobbet åt er. Genom att själva vara delaktiga i arbetet så blir resultatet mer än den konkreta tekniska lösningen. På köpet, och ännu viktigare, byggs också kunskap och förståelse om AI i organisationen upp. “Välj en resa som ni som organisation kan äga. Vår teknikleverantör skulle kunna stått för projektledningen. Men då hade vi tappat resan, det egna lärandet. Vi hade landat med en konsultprodukt som vi hade kunnat förvalta, men inte lära av,” säger Frédéric Rambaud. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med <a href="https://ai.se/" rel="nofollow" target="_blank">AI Sweden</a>.

“Äg er AI-resa – så att ni kan lära av den”

“Transparent but incomprehensible”. Det är titeln på Jacob Dexes avhandling vid KTH. Forskningen handlar om en av de stora nutidsfrågorna kopplad till datadrivet beslutsfattande och andra processer där analys av data utgör grunden. En viktig slutsats är att “transparens” bör ses som ett verktyg, snarare än ett mål i sig självt. Transparens om den underliggande informationen (“det här vet vi om dig”, till exempel) är relativt enkelt att uppnå, men med begränsad nytta. Transparens kring de beslut som fattas (“baserat på den data vi har kom vi fram till det här”) kan utformas på många olika sätt, för olika syften, och är svårare att uppnå.Jacob Dexes forskning visar att det bland annat finns en tydligare koppling mellan negativa beslut och behov av transparens. Får du avslag från ditt försäkringsbolag vill du veta varför, men får du den ersättning du begärt bryr du dig mindre om hur beslutet fattades.Bilden i avsnittets grafik? Skapad med Dall-E, med prompten “transparency in data analytics, ultra realistic”. 

“Transparent but incomprehensible”. Det är titeln på Jacob Dexes avhandling vid KTH. Forskningen handlar om en av de stora nutidsfrågorna kopplad till datadrivet beslutsfattande och andra processer där analys av data utgör grunden. En viktig slutsats är att “transparens” bör ses som ett verktyg, snarare än ett mål i sig självt. Transparens om den underliggande informationen (“det här vet vi om dig”, till exempel) är relativt enkelt att uppnå, men med begränsad nytta. Transparens kring de beslut som fattas (“baserat på den data vi har kom vi fram till det här”) kan utformas på många olika sätt, för olika syften, och är svårare att uppnå.Jacob Dexes forskning visar att det bland annat finns en tydligare koppling mellan negativa beslut och behov av transparens. Får du avslag från ditt försäkringsbolag vill du veta varför, men får du den ersättning du begärt bryr du dig mindre om hur beslutet fattades.Bilden i avsnittets grafik? Skapad med Dall-E, med prompten “transparency in data analytics, ultra realistic”.

Transparent, men svårbegripligt

Hur kan små och medelstora företag förhålla sig till artificiell intelligens? Med den frågan startar avsnittet där Pontus Wärnestål är tilllbaka som gäst i Digitalsamtal. “Som ett designmaterial” är ett av hans svar, och gör liknelser mellan olja på en målarduk eller lera på en drejskiva:– Vi behöver förstå hur materialet beter sig, vad som går att göra med det och hur det skiljer sig från andra material vi är vana vid att hantera. En stor utmaning framöver är att få icke-tekniker att intressera sig för AI:s förmågor, säger Pontus Wärnestål.Pontus Wärnestål.– Skulle vi backa diskussionen hade motsvarande fråga varit om bara elektriker behöver intressera sig för elektricitet. Så är det ju inte. Och du måste inte vara programmerare för att kunna dra nytta av AI:s möjligheter, säger Pontus Wärnestål. Och även om den inledande frågan handlade om små och stora företag finns det många tankar värdefulla för alla typer av organisationer som ännu inte börjat använda AI i verksamheten. På 45 minuter hinner han dessutom med flera andra svar: Bland annat en snabbintroduktion till prototyparbete, att argumentera för utvecklingsteam med många olika kompetenser är vägen till framgång och resonera kring “lömska problem”. Och även om avsnittet börjar i ett resonemang om mindre företag är det helt säkert relevant lyssning för många fler. Poddavsnittet som nämns på slutet är intervjun med Jonas Hentati Sundberg. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Hur kan små och medelstora företag förhålla sig till artificiell intelligens? Med den frågan startar avsnittet där Pontus Wärnestål är <a href="https://digitalsamtal.se/202-hogskolan-i-halmstad-bidrar-till-okad-ai-kompetens/" rel="nofollow" target="_blank">tilllbaka som gäst</a> i Digitalsamtal. “Som ett designmaterial” är ett av hans svar, och gör liknelser mellan olja på en målarduk eller lera på en drejskiva:– Vi behöver förstå hur materialet beter sig, vad som går att göra med det och hur det skiljer sig från andra material vi är vana vid att hantera. En stor utmaning framöver är att få icke-tekniker att intressera sig för AI:s förmågor, säger Pontus Wärnestål.Pontus Wärnestål. – Skulle vi backa diskussionen hade motsvarande fråga varit om bara elektriker behöver intressera sig för elektricitet. Så är det ju inte. Och du måste inte vara programmerare för att kunna dra nytta av AI:s möjligheter, säger Pontus Wärnestål. Och även om den inledande frågan handlade om små och stora företag finns det många tankar värdefulla för alla typer av organisationer som ännu inte börjat använda AI i verksamheten. På 45 minuter hinner han dessutom med flera andra svar: Bland annat en snabbintroduktion till prototyparbete, att argumentera för utvecklingsteam med många olika kompetenser är vägen till framgång och resonera kring “lömska problem”. Och även om avsnittet börjar i ett resonemang om mindre företag är det helt säkert relevant lyssning för många fler. Poddavsnittet som nämns på slutet är intervjun med <a href="https://digitalsamtal.se/256-sillgrisslor-datorseende-och-ny-kunskap/" rel="nofollow" target="_blank">Jonas Hentati Sundberg</a>. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med <a href="https://ai.se/" rel="nofollow" target="_blank">AI Sweden</a>.

“Tänk på AI som ett nytt designmaterial”

Podcasten som sätter teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv. Produceras av Anders Thoresson.

Att inspektera det kommunala vägnätet i en kommun av Helsingborgs storlek är en tidskrävande process. Ungefär en gång per år gjordes tidigare en översyn av de 60 mil bilväg och de 30 mil gång- och cykelbanor som kommunen ansvarar för. Med hjälp av artificiell intelligens sker det nu istället varannan vecka.– Tidigare hade vi personal som åkte runt med bil, ett arbete som tar väldigt lång tid och bara tittade på beläggningens status. Nu kan vi också tittat efter bland annat skadade vägskyltar eller vegetation som hänger in över vägarna och efter igensatta dagvattenbrunnar. Från en enda bild kan vi svara upp mot många olika behov som finns, säger Andréas Hall, utvecklingsingenjör på Helsingborg Stad.Andréas Hall, Helsingborg Stad, och David Lidström, Univrses.Lösningen bygger på mjukvara från teknikbolaget Univrses som analyserar bilder som samlas in av mobiltelefoner som monterats i kommunens renhållningsbilar.– Genom att använda mobiltelefoner kan vilket fordon som helst bli en datainsamlare till den här typen av tillämpningar, säger David Lidström, Head of Commercial på Univrses.För fler exempel på hur möjligheterna med datorseende kan utnyttjas, lyssna också på de två föregående avsnitten: Ett om datorseende som verktyg för forskare och ett om datorseende som verktyg för second hand-kedjor.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Att inspektera det kommunala vägnätet i en kommun av Helsingborgs storlek är en tidskrävande process. Ungefär en gång per år gjordes tidigare en översyn av de 60 mil bilväg och de 30 mil gång- och cykelbanor som kommunen ansvarar för. Med hjälp av artificiell intelligens sker det nu istället varannan vecka. – Tidigare hade vi personal som åkte runt med bil, ett arbete som tar väldigt lång tid och bara tittade på beläggningens status. Nu kan vi också tittat efter bland annat skadade vägskyltar eller vegetation som hänger in över vägarna och efter igensatta dagvattenbrunnar. Från en enda bild kan vi svara upp mot många olika behov som finns, säger Andréas Hall, utvecklingsingenjör på Helsingborg Stad. Andréas Hall, Helsingborg Stad, och David Lidström, Univrses. Lösningen bygger på mjukvara från teknikbolaget Univrses som analyserar bilder som samlas in av mobiltelefoner som monterats i kommunens renhållningsbilar. – Genom att använda mobiltelefoner kan vilket fordon som helst bli en datainsamlare till den här typen av tillämpningar, säger David Lidström, Head of Commercial på Univrses. För fler exempel på hur möjligheterna med datorseende kan utnyttjas, lyssna också på de två föregående avsnitten: Ett om datorseende som verktyg för forskare och ett om datorseende som verktyg för second hand-kedjor. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

I Helsingborg tar renhållningsbilarna med sig bilder hem

Fotostationen på Wargön Innovation där plagg fotograferas innan bilderna annoteras.Några av aktörerna i AI för cirkulärt mode är kanske inte de man i första hand förväntar sig hitta i ett innovationsprojekt om artificiell intelligens. Men när fokus inte är på tekniken i sig själv utan hur den kan bli ett verktyg för att lösa problem blir det uppenbart varför AI är intressant för Myrorna, Röda Korset och Björkå Frihet. Särskilt i kombination med nya hållbarhetskrav på textilbranschen. Tillsammans med bland andra RISE och med Wargön Innovation som sammanhållande part är målet att utveckla en lösning som hjälper till i sorteringen av begagnade kläder.I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Joel Arnoldsson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, gäst. Han berättar om hur datorseende kan hjälpa till att fatta beslut om vilka plagg som tjänat ut och är redo för återvinning och vilka som kan gå till återbruk – och hur det på sikt också är tänkt att tekniken ska hjälpa second hand-kedjorna att sätta rätt pris på kläderna se säljer.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Fotostationen på Wargön Innovation där plagg fotograferas innan bilderna annoteras. Några av aktörerna i AI för cirkulärt mode är kanske inte de man i första hand förväntar sig hitta i ett innovationsprojekt om artificiell intelligens. Men när fokus inte är på tekniken i sig själv utan hur den kan bli ett verktyg för att lösa problem blir det uppenbart varför AI är intressant för Myrorna, Röda Korset och Björkå Frihet. Särskilt i kombination med nya hållbarhetskrav på textilbranschen. Tillsammans med bland andra RISE och med Wargön Innovation som sammanhållande part är målet att utveckla en lösning som hjälper till i sorteringen av begagnade kläder. I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Joel Arnoldsson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, gäst. Han berättar om hur datorseende kan hjälpa till att fatta beslut om vilka plagg som tjänat ut och är redo för återvinning och vilka som kan gå till återbruk – och hur det på sikt också är tänkt att tekniken ska hjälpa second hand-kedjorna att sätta rätt pris på kläderna se säljer. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Så ska AI bli ett verktyg för second hand-kedjorna

"AI och forskning" handlar ofta om forskning om AI. När Digitalsamtal åker till Lysekil blir det istället ett samtal om forskning med AI.Jonas Hentati Sundberg forskar i marinekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans övergripande frågeställning är hur vi människor bättre kan förvalta de marina ekosystem som vi hämtar olika typer av resurser från.För Jonas Hentati Sundberg, forskare på SLU, har AI blivit ett värdefullt tillskott i verktygslådan.I det arbetet blir datainsamling och dataanalys en allt viktigare del. Och med det blir olika typer av artificiell intelligens ett allt viktigare verktyg i verktygslådan. Det började med att använda datorseende för att identifiera sillgrisslor – och sen har tillämpningarna bara blivit fler.Generaliserar man arbetsmetoderna och resultaten ser Jonas Hentati Sundberg stora möjligheter för forskare också i andra discipliner att få nya insikter och skapa ny kunskap med AI som verktyg. Vilket i sin tur kräver att nya kompetenser kommer att behövas in i många forskargrupper."Teknikutvecklingen gör att vi inte bara genererar data snabbare. Vi genererar kunskap snabbare," säger Jonas Hentati Sundberg.Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

"AI och forskning" handlar ofta om forskning om AI. När Digitalsamtal åker till Lysekil blir det istället ett samtal om forskning med AI. Jonas Hentati Sundberg forskar i marinekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans övergripande frågeställning är hur vi människor bättre kan förvalta de marina ekosystem som vi hämtar olika typer av resurser från. För Jonas Hentati Sundberg, forskare på SLU, har AI blivit ett värdefullt tillskott i verktygslådan. I det arbetet blir datainsamling och dataanalys en allt viktigare del. Och med det blir olika typer av artificiell intelligens ett allt viktigare verktyg i verktygslådan. Det började med att använda datorseende för att identifiera sillgrisslor – och sen har tillämpningarna bara blivit fler. Generaliserar man arbetsmetoderna och resultaten ser Jonas Hentati Sundberg stora möjligheter för forskare också i andra discipliner att få nya insikter och skapa ny kunskap med AI som verktyg. Vilket i sin tur kräver att nya kompetenser kommer att behövas in i många forskargrupper. "Teknikutvecklingen gör att vi inte bara genererar data snabbare. Vi genererar kunskap snabbare," säger Jonas Hentati Sundberg. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Sillgrisslor, datorseende och ny kunskap

Några ombokade intervjuer gjorde att sommaruppehållet blev ett par veckor längre än planerat. Men i nästa vecka är Digitalsamtal tillbaka igen. Och därefter blir det nya avsnitt varannan eller var tredje vecka.I det här korta insticket vill jag bara passa på förtydliga från vilken utgångspunkt jag kommer göra podden framöver:Efter att i många år jobbat som frilansande teknikjournalist utgör skrivandet idag bara en liten del av det jag gör. Det största delen av min arbetstid tillbringar jag på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI.En del av de kommande avsnitten kommer att produceras i samarbete med AI Sweden. Andra kommer, precis som i våras, göras tillsammans med Future of Democracy. Och avsnitt som varken rör AI eller har tydlig koppling mellan digitalisering och demokrati blir gamla vanliga Digitalsamtal.Jag tror inte att detta kommer påverka innehållet i någon nämnvärd omfattning, men vill ändå att min yrkesroll ska vara tydlig gentemot er lyssnare.Om en vecka hörs vi igen, i ett "riktigt" avsnitt. I väntan på det, hör gärna av dig med förslag på ämnen eller gäster som du tycker att podden ska ta upp eller bjuda in. Mailadressen är podcast@digitalsamtal.se.

Några ombokade intervjuer gjorde att sommaruppehållet blev ett par veckor längre än planerat. Men i nästa vecka är Digitalsamtal tillbaka igen. Och därefter blir det nya avsnitt varannan eller var tredje vecka. I det här korta insticket vill jag bara passa på förtydliga från vilken utgångspunkt jag kommer göra podden framöver: Efter att i många år jobbat som frilansande teknikjournalist utgör skrivandet idag bara en liten del av det jag gör. Det största delen av min arbetstid tillbringar jag på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI. En del av de kommande avsnitten kommer att produceras i samarbete med AI Sweden. Andra kommer, precis som i våras, göras tillsammans med Future of Democracy. Och avsnitt som varken rör AI eller har tydlig koppling mellan digitalisering och demokrati blir gamla vanliga Digitalsamtal. Jag tror inte att detta kommer påverka innehållet i någon nämnvärd omfattning, men vill ändå att min yrkesroll ska vara tydlig gentemot er lyssnare. Om en vecka hörs vi igen, i ett "riktigt" avsnitt. I väntan på det, hör gärna av dig med förslag på ämnen eller gäster som du tycker att podden ska ta upp eller bjuda in. Mailadressen är podcast@digitalsamtal.se.

#255 – Dags för fler Digitalsamtal

"Vi brukade bara samla in hälsodata när någon känner sig sjuk. Ny teknik gör det möjligt att samla in data också när vi mår bra," säger Mark Wolff, chief health analytics strategist på SAS Institute, en av deltagarna på Future of Democracy i Helsingborg.Och med möjligheten att samla in data också när vi är friska får vi en baslinje att jämföra oss med när vi är sjuka. "Det innebär att vi kan sätta vår sjukdom i relation till hur vår kropp fungerar när vi är friska. Hur sjuk är jag, egentligen? Men det innebär också att vi kan hitta tidiga tecken på sjukdom. Det här kommer förändra hur vi tänker kring hälsa."Men det kommer också kräva nya sätt att tänka om andra saker. Som datadelning och personförsäkringar. Vilken data vill jag dela med vem? Och hur ska den få användas?Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy.

"Vi brukade bara samla in hälsodata när någon känner sig sjuk. Ny teknik gör det möjligt att samla in data också när vi mår bra," säger Mark Wolff, chief health analytics strategist på SAS Institute, en av deltagarna på Future of Democracy i Helsingborg. Och med möjligheten att samla in data också när vi är friska får vi en baslinje att jämföra oss med när vi är sjuka. "Det innebär att vi kan sätta vår sjukdom i relation till hur vår kropp fungerar när vi är friska. Hur sjuk är jag, egentligen? Men det innebär också att vi kan hitta tidiga tecken på sjukdom. Det här kommer förändra hur vi tänker kring hälsa." Men det kommer också kräva nya sätt att tänka om andra saker. Som datadelning och personförsäkringar. Vilken data vill jag dela med vem? Och hur ska den få användas? Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy.

#254 – Uppkopplade prylar skapar en baslinje för vår hälsa

Flera av Digitalsamtals gäster lyfte i avsnitten inför Future of Democracy på H22 i Helsingborg just Helsingborgs stad som en föregångare vad gäller digitalisering av offentlig sektor. Efter konferensen passade vi därför på att sätta en mikrofon på Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll för att få veta hur staden jobbar.En del är att byta vokabulär, från "digitalisering" till "innovation":"Det är inte så annorlunda, egentligen. Men det är ett annat sätt att prata om det. Digitalisering blir snabbt teknik, vilket gör att diskussionerna blir distanserade från dem som känner att de inte kan teknik. Men innovation kan alla förhållla sig till," säger Martin Güll.Att släppa fokuset på tekniken innebär också att andra aspekter i innovationsarbetet får ta plats, som kultur, struktur och förmågor."Förändringsarbetet måste ske genom medarbetarna i organisationen. De är där kompetensen om hur verksamheten fungerar finns. Därför tror jag inte på att trycka ut centrala projekt. En förskolepedagog, en socialhandläggare eller en inköpare med en idé som de vill testa ska istället få stöttning i det. Det är så vi kommer nära det äkta behovet."Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

Flera av Digitalsamtals gäster lyfte i avsnitten inför Future of Democracy på H22 i Helsingborg just Helsingborgs stad som en föregångare vad gäller digitalisering av offentlig sektor. Efter konferensen passade vi därför på att sätta en mikrofon på Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll för att få veta hur staden jobbar. En del är att byta vokabulär, från "digitalisering" till "innovation": "Det är inte så annorlunda, egentligen. Men det är ett annat sätt att prata om det. Digitalisering blir snabbt teknik, vilket gör att diskussionerna blir distanserade från dem som känner att de inte kan teknik. Men innovation kan alla förhållla sig till," säger Martin Güll. Att släppa fokuset på tekniken innebär också att andra aspekter i innovationsarbetet får ta plats, som kultur, struktur och förmågor. "Förändringsarbetet måste ske genom medarbetarna i organisationen. De är där kompetensen om hur verksamheten fungerar finns. Därför tror jag inte på att trycka ut centrala projekt. En förskolepedagog, en socialhandläggare eller en inköpare med en idé som de vill testa ska istället få stöttning i det. Det är så vi kommer nära det äkta behovet." Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

#253 – Helsingborg sätter innovation framför digitalisering

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial.Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications &amp; Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som en plattform för ett politiskt samtal, om vilken roll nya tjänster spelar, hur politiker utnyttjar möjligheterna och vilka förväntningar och förhoppningar väljarna har.Framför allt bland de unga finns en framtidsoptimism om hur nätet kan spela en roll för demokratisk delaktighet. Men än har inte nätet som en arena för dialog och möte mellan politiker och väljare realiserats:"För politikerna är internet fortfarande i hög utsträckning en verktyg för broadcasting," säger Jannike Tillå.Det finns också andra utmaningar att ta sig an, som bland annat tar sig uttryck i självcensur på grund var rädsla för hat och hot. Från lagstiftarens håll, på både nationell och internationell nivå, är det här frågor som det jobbas med. "Men vi har ingen erfarenhet av att lagstifta i sammanhang som är så rörliga som det här," säger Carl Heath.Därför, menar han, måste vi jobba med innovation av själva processen för nya lagar och regler."Vi behöver hitta sätt att lagstifta inte bara baserat på det som hänt, utan för det som komma skall."Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial. Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications &amp; Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som en plattform för ett politiskt samtal, om vilken roll nya tjänster spelar, hur politiker utnyttjar möjligheterna och vilka förväntningar och förhoppningar väljarna har. Framför allt bland de unga finns en framtidsoptimism om hur nätet kan spela en roll för demokratisk delaktighet. Men än har inte nätet som en arena för dialog och möte mellan politiker och väljare realiserats: "För politikerna är internet fortfarande i hög utsträckning en verktyg för broadcasting," säger Jannike Tillå. Det finns också andra utmaningar att ta sig an, som bland annat tar sig uttryck i självcensur på grund var rädsla för hat och hot. Från lagstiftarens håll, på både nationell och internationell nivå, är det här frågor som det jobbas med. "Men vi har ingen erfarenhet av att lagstifta i sammanhang som är så rörliga som det här," säger Carl Heath. Därför, menar han, måste vi jobba med innovation av själva processen för nya lagar och regler. "Vi behöver hitta sätt att lagstifta inte bara baserat på det som hänt, utan för det som komma skall." Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

#252 – “Vi måste tillsammans uppfinna en digitaliserad demokrati”

"Tekniken står aldrig still. Det är det som är så spännande och kittlande, att det hela tiden finns nya utmaningar och nya stenar att vända på."Det säger Judith Wolst, som tillsammans med Aurore Belfrage gästar Digitalsamtal/Future of Democracy. Tillsammans är de aktiva i SusTechable, en plattform där de vill göra det tydligt att och hur ny teknik skapar förutsättningar för att driva företag på ett mer hållbart sätt. Och det är också kring det samtalet i avsnittet handlar:"Teknik är en dunderhonung för en hållbar omställning," säger Aurore Belfrage. Men precis som Bamses dunderhonung inte löser några problem av sig själv är teknik också bara ett verktyg. "Digitalisering är inte en konkurrent till viktiga politiska frågor som utbildning och sjukvård. Digitalisering är en möjliggörare. Om vi inte digitaliserar kommer vi inte kunna ha en effektiv skola och sjukvård," säger Aurore Belfrage.Och för att dra nytta av tekniken, för att hitta rätt användningsområden och för att utnyttja den på bästa sätt, krävs ett lagarbete. Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG, har varit inne på samma resonemang i ett tidigare avsnitt av Digitalsamtal. Judith Wolst beskriver ett lagspel som måste ske på åtminstone tre nivåer: Mellan individer med olika kompetenser, mellan olika typer av teknik, och mellan organisationer med olika ansvar för en hållbar helhet.Dessutom innehåller samtalet två tydliga efterlysningar:Fler delar av offentlig sektor som använder sig av innovationsupphandling. Fler som sätter press på lokala politiker att göra digitalisering och hållbarhet till en valfråga.Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

"Tekniken står aldrig still. Det är det som är så spännande och kittlande, att det hela tiden finns nya utmaningar och nya stenar att vända på." Det säger Judith Wolst, som tillsammans med Aurore Belfrage gästar Digitalsamtal/Future of Democracy. Tillsammans är de aktiva i SusTechable, en plattform där de vill göra det tydligt att och hur ny teknik skapar förutsättningar för att driva företag på ett mer hållbart sätt. Och det är också kring det samtalet i avsnittet handlar: "Teknik är en dunderhonung för en hållbar omställning," säger Aurore Belfrage. Men precis som Bamses dunderhonung inte löser några problem av sig själv är teknik också bara ett verktyg. "Digitalisering är inte en konkurrent till viktiga politiska frågor som utbildning och sjukvård. Digitalisering är en möjliggörare. Om vi inte digitaliserar kommer vi inte kunna ha en effektiv skola och sjukvård," säger Aurore Belfrage. Och för att dra nytta av tekniken, för att hitta rätt användningsområden och för att utnyttja den på bästa sätt, krävs ett lagarbete. Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG, har varit inne på samma resonemang i ett tidigare avsnitt av Digitalsamtal. Judith Wolst beskriver ett lagspel som måste ske på åtminstone tre nivåer: Mellan individer med olika kompetenser, mellan olika typer av teknik, och mellan organisationer med olika ansvar för en hållbar helhet. Dessutom innehåller samtalet två tydliga efterlysningar: Fler delar av offentlig sektor som använder sig av innovationsupphandling. Fler som sätter press på lokala politiker att göra digitalisering och hållbarhet till en valfråga. Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

#251 – “Digitalisering konkurrerar inte med andra politiska frågor – det är en möjliggörare”

Det 250:onde avsnittet av Digitalsamtal är ett avsnitt som pyr av frustration. “Jag är frustrerad eftersom jag tycker att det går för sakta. Om vi missar det här gamblar vi med hela välfärdens framtid,” säger Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs Universitet och föreståndare för SCDI, The Swedish Center for Digital Innovation.Efter att i många år ha forskat på det privata näringslivets användning av digitala verktyg riktade han 2016 sitt intresse mot offentlig sektor.“Offentlig sektor är 50 procent av BNP samlad i en stor koncernstruktur. Gör vi något bra i vår forskning kan det sprida sig och få enorm påverkan, i det offentliga är det inbyggt att man vill dela med sig och lära av varandra.”Och utrymme att lära och förbättra, det finns det.“1,7 miljoner invånare i Sverige riskerar att hamna på efterkälken när det gäler tillgång till digital välfärd. Och i takt med att digital välfärd måste ersätta stora delar av den fysiska välfärden så innebär det att det är personer som hamnar på efterkälken när det gäller välfärd.”Vad gör att vi inte kommer framåt? Johan Magnusson ser hinder i bland annat en rädsla att göra fel, samma rädsla som Jon Simonsson i avsnitt 249 för övrigt också lyfte fram som en utmaning:“Folk är rädda för att göra fel, rädda för att bryta mot lagen. Men vi tittar aldrig på vad det kostar att stå still. Att ha noll risk i en kommun eller myndighet borde vara tjänstefel eftersom det också innebär noll grad av innovation och noll grad av framdrift. Och vi har inte råd med det. Vi behöver politiker som avsätter pengar i budget för utforskande aktiviteter,” säger Johan Magnusson.Finns det något ljus i mörkret då? Absolut.“För mig är det tjänstemannanivån. Där finns det personer som förstår – och de blir fler och fler.”Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

Det 250:onde avsnittet av Digitalsamtal är ett avsnitt som pyr av frustration. “Jag är frustrerad eftersom jag tycker att det går för sakta. Om vi missar det här gamblar vi med hela välfärdens framtid,” säger Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs Universitet och föreståndare för SCDI, The Swedish Center for Digital Innovation. Efter att i många år ha forskat på det privata näringslivets användning av digitala verktyg riktade han 2016 sitt intresse mot offentlig sektor. “Offentlig sektor är 50 procent av BNP samlad i en stor koncernstruktur. Gör vi något bra i vår forskning kan det sprida sig och få enorm påverkan, i det offentliga är det inbyggt att man vill dela med sig och lära av varandra.” Och utrymme att lära och förbättra, det finns det. “1,7 miljoner invånare i Sverige riskerar att hamna på efterkälken när det gäler tillgång till digital välfärd. Och i takt med att digital välfärd måste ersätta stora delar av den fysiska välfärden så innebär det att det är personer som hamnar på efterkälken när det gäller välfärd.” Vad gör att vi inte kommer framåt? Johan Magnusson ser hinder i bland annat en rädsla att göra fel, samma rädsla som Jon Simonsson i avsnitt 249 för övrigt också lyfte fram som en utmaning: “Folk är rädda för att göra fel, rädda för att bryta mot lagen. Men vi tittar aldrig på vad det kostar att stå still. Att ha noll risk i en kommun eller myndighet borde vara tjänstefel eftersom det också innebär noll grad av innovation och noll grad av framdrift. Och vi har inte råd med det. Vi behöver politiker som avsätter pengar i budget för utforskande aktiviteter,” säger Johan Magnusson. Finns det något ljus i mörkret då? Absolut. “För mig är det tjänstemannanivån. Där finns det personer som förstår – och de blir fler och fler.” Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

#250 – “Jag blir frustrerad över att folk inte har panik”

"För många i offentlig sektor fokuserar på att göra på rätt sätt, men det innebär inte nödvändigtvis att man gör rätt saker. Det finns inget direkt samband däremellan."Jon Simonsson är ordförande för Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik, och efterlyser i avsnittet mer av en försökskultur i det offentliga Sverige. Han hämtar inspiration hos Axel Oxenstierna och argumenterar för offentliga testbäddar, eller "regulatoriska växthus". Där får offentlig sektor förutsättningar, både regulatoriskt och ekonomiskt, att utforska och förstå teknikens möjligheter. Växthusen skulle därmed både kunna göra det möjligt att "stresstesta" lagstiftningen – men också skapa ett utrymme för projekt som gör vissa dikeskörningar."Det som ibland ser ut som slöseri med pengar är investeringar för att förstå vad som fungerar och vad som inte fungerar."Det risktagandet behöver vi göra, menar Jon Simonsson. "Både digitalisering och förvaltningsutveckling är nödvändigt för att få till stånd en hållbar omställning."Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

"För många i offentlig sektor fokuserar på att göra på rätt sätt, men det innebär inte nödvändigtvis att man gör rätt saker. Det finns inget direkt samband däremellan." Jon Simonsson är ordförande för Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik, och efterlyser i avsnittet mer av en försökskultur i det offentliga Sverige. Han hämtar inspiration hos Axel Oxenstierna och argumenterar för offentliga testbäddar, eller "regulatoriska växthus". Där får offentlig sektor förutsättningar, både regulatoriskt och ekonomiskt, att utforska och förstå teknikens möjligheter. Växthusen skulle därmed både kunna göra det möjligt att "stresstesta" lagstiftningen – men också skapa ett utrymme för projekt som gör vissa dikeskörningar. "Det som ibland ser ut som slöseri med pengar är investeringar för att förstå vad som fungerar och vad som inte fungerar." Det risktagandet behöver vi göra, menar Jon Simonsson. "Både digitalisering och förvaltningsutveckling är nödvändigt för att få till stånd en hållbar omställning." Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

#249 – “Sverige behöver en försökskultur”

Digitalsamtal

The best podcasts about ourselves as well as the world through the lense of Science. Specific topics include things about our brain, emotions to biology, physics and more!

Best Episodes on Science, Humans & The World

The best podcasts on investing. For anyone interested in the stories in the investing industry, whether it's an interview with Ray Dalio or Ed Thorp to the writer of The Big Short. This topic includes the most fascinating stories from all the best investors. Add episodes you're interested into your queue below!