Slagfälten i Ukraina har blivit en experimentverkstad i realtid för nya typer av vapen: havsdrönare, utstörning av teletrafik och nya appar för positionering av stridande är några exempel. Samtidigt pågår strider längs gammaldags skyttegravar, med gammal utrustning och stridsvagnar från Sovjettiden. Podden hadnlar denna vecka också om hur mycket ukrainska specialstyrkor egentligen opererar på ryskkontrollerad och till och med rysk mark?  Medverkar gör Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Radiokorrespondenterna Rysslands egen Fredrik Wadström, Sveriges radios utsände i Ukraina.Programledare: Marie-Louise KristolaTekniker: Joachim PerssonProducent: Anna Pandolfi

Slagfälten i Ukraina har blivit en experimentverkstad i realtid för nya typer av vapen: havsdrönare, utstörning av teletrafik och nya appar för positionering av stridande är några exempel. Samtidigt pågår strider längs gammaldags skyttegravar, med gammal utrustning och stridsvagnar från Sovjettiden. Podden hadnlar denna vecka också om hur mycket ukrainska specialstyrkor egentligen opererar på ryskkontrollerad och till och med rysk mark? Medverkar gör Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Radiokorrespondenterna Rysslands egen Fredrik Wadström, Sveriges radios utsände i Ukraina.Programledare: Marie-Louise KristolaTekniker: Joachim PerssonProducent: Anna Pandolfi

Nya vapen som "havsdrönare" testas i realtid i kriget

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady Juvier Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Anna Pandolfi

Spannmålsavtalet och bromancen som kärvar

Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet. Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina.Medverkande:Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen. Programledare: Nina BennerProducent: Anna HolmTekniker: Linus Sjöholm

Inför mötet i Vilnius twittrade Ukrainas president ilsken kritik. Några dagar senare uttryckte han stor tacksamhet. Hör om Zelenskyj är nöjd eller frustrerad efter toppmötet. Ukrainas väg till ett eventuellt medlemskap i militäralliansen var den hetaste politiska frågan inför Natos toppmöte. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar mötet och reaktionerna i Ryssland och Ukraina. Medverkande: Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och Ekots Nato-reporter Jan Andersson, båda på plats i Vilnius. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, direkt från en tågstation i Sankt Petersburg, och Ekots utsände Trygve Ulriksen Skogseth, på en rastplats någonstans i Polen. Programledare: Nina Benner Producent: Anna Holm Tekniker: Linus Sjöholm

Zelenskyjs plötsliga vändning under Natos toppmöte

Den ryska regimens propagandaapparat går på högvarv efter Wagnergruppens marsch mot Moskva: det är en enad och stark front som visas upp. Men vad vet vi egentligen om vad som pågår i Kreml just nu? Och vad har hänt general Surovikin, som tidigare var befälhavare över de ryska styrkorna i Ukraina?  Hör om ett vykort som kanske kom fram, de avslagna mobilerna, privatarméer, pengar och sprickorna i den högsta militära ledningen i Moskva.Medverkande denna vecka är Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, själv utbildad vid Generalstabskademin i Moskva och Trygve Ulriksen Skogseth, som bevakar Ryssland för Sveriges radios räkning i sommar.Tekniker: Joar JonssonProgramledare: Jesper LindauProducent: Anna Pandolfi

Den ryska regimens propagandaapparat går på högvarv efter Wagnergruppens marsch mot Moskva: det är en enad och stark front som visas upp. Men vad vet vi egentligen om vad som pågår i Kreml just nu? Och vad har hänt general Surovikin, som tidigare var befälhavare över de ryska styrkorna i Ukraina? Hör om ett vykort som kanske kom fram, de avslagna mobilerna, privatarméer, pengar och sprickorna i den högsta militära ledningen i Moskva.Medverkande denna vecka är Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, själv utbildad vid Generalstabskademin i Moskva och Trygve Ulriksen Skogseth, som bevakar Ryssland för Sveriges radios räkning i sommar.Tekniker: Joar Jonsson Programledare: Jesper Lindau Producent: Anna Pandolfi

Generalerna som försvann

Ryska soldater förhindrade ett inbördeskrig genom att stoppa Wagnergruppens marsch mot Moskva, hävdar Putin. Men kanske är Wagner bara ett av de monster som Putin själv har skapat. De dramatiska händelserna i helgen, då privatarmén Wagnergruppen föreföll inleda ett väpnat uppror mot Putinregimen, tolkas av många som att Vladimir Putin har börjat tappa kontrollen över sitt imperium. Wagnergruppen och dess ledare Jevgenij Prigozjin har varit viktiga verktyg för den ryska staten när det kommer till militäroperationer på platser där man själv inte kan agera, men nu verkar monstret alltså ha vänt sig mot sin skapare. Vilka andra krafter kan ha satts i rörelse?Lukasjenko största vinnarenUpproret fick en oväntad vändning då Belarus president Aleksander Lukasjenko klev in och erbjöd Prigozjin och Wagnersoldaterna en fristad i landet. Lukasjenko framställer sig nu som den som räddat både Putin och Ryssland från ett hotande inbördeskrig.Hör om Wagnergruppen, kriget och propagandan som har bidragit till Putins uppgång, men som också kan komma att bli hans fall.Medverkande denna vecka är Per Enerud, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Joachim PerssonProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Anna Roxvall

Ryska soldater förhindrade ett inbördeskrig genom att stoppa Wagnergruppens marsch mot Moskva, hävdar Putin. Men kanske är Wagner bara ett av de monster som Putin själv har skapat. De dramatiska händelserna i helgen, då privatarmén Wagnergruppen föreföll inleda ett väpnat uppror mot Putinregimen, tolkas av många som att Vladimir Putin har börjat tappa kontrollen över sitt imperium. Wagnergruppen och dess ledare Jevgenij Prigozjin har varit viktiga verktyg för den ryska staten när det kommer till militäroperationer på platser där man själv inte kan agera, men nu verkar monstret alltså ha vänt sig mot sin skapare. Vilka andra krafter kan ha satts i rörelse?<h2>Lukasjenko största vinnaren</h2>Upproret fick en oväntad vändning då Belarus president Aleksander Lukasjenko klev in och erbjöd Prigozjin och Wagnersoldaterna en fristad i landet. Lukasjenko framställer sig nu som den som räddat både Putin och Ryssland från ett hotande inbördeskrig.Hör om Wagnergruppen, kriget och propagandan som har bidragit till Putins uppgång, men som också kan komma att bli hans fall.Medverkande denna vecka är Per Enerud, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Joachim Persson Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Anna Roxvall

Så skapade Putin sina egna monster

Nya rapporter om sexuellt våld från ryska soldater, ryska attacker mot räddningsarbetet kring översvämningarna vid Kachovkadammen och ukrainska soldater åtalas som terrorister i rysk domstol. Hör om oroande rapporter som i helgen slog ner som en bomb i Ukraina. Brittiska The Sunday Times publicerade en artikel om något som tydligen varit känt länge i snäva kretsar men som först nu börjat talas öppet om. Ukrainska soldater som tillfångatagits av ryska soldater, det kan handla om flera hundra män, ska ha kastrerats av ryska soldater.Medverkande denna vecka är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Calle HedlundProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Lena Bejerot

Nya rapporter om sexuellt våld från ryska soldater, ryska attacker mot räddningsarbetet kring översvämningarna vid Kachovkadammen och ukrainska soldater åtalas som terrorister i rysk domstol. Hör om oroande rapporter som i helgen slog ner som en bomb i Ukraina. Brittiska The Sunday Times publicerade en artikel om något som tydligen varit känt länge i snäva kretsar men som först nu börjat talas öppet om. Ukrainska soldater som tillfångatagits av ryska soldater, det kan handla om flera hundra män, ska ha kastrerats av ryska soldater. Medverkande denna vecka är Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Tekniker: Calle Hedlund Programledare: Fredrik Wadström Producent: Lena Bejerot

Grova ryska krigsbrott stärker den Ukrainska motståndsviljan

Den ukrainska motoffensiven är igång. Så ska Rysslands trängas ut ur landet. Hör om varför den ukrainska motoffensiven startar nu och om varför den ukrainska säkerhetstjänstens chef inte säger ett ord om den. Hör också om de röda linjer som Ryssland varnat Ukraina att inte korsa, men som gång på gång klivits över. Nu väntar nästa – de kommande F-16-planen.Medverkande:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, författare och före detta pressråd i Moskva. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Linus SjöholmProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Den ukrainska motoffensiven är igång. Så ska Rysslands trängas ut ur landet. Hör om varför den ukrainska motoffensiven startar nu och om varför den ukrainska säkerhetstjänstens chef inte säger ett ord om den. Hör också om de röda linjer som Ryssland varnat Ukraina att inte korsa, men som gång på gång klivits över. Nu väntar nästa – de kommande F-16-planen. Medverkande: Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, författare och före detta pressråd i Moskva. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Tekniker: Linus Sjöholm Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström

Så trängda är ryssarna av den ukrainska motoffensiven

I appen Sveriges Radio Play uppdateras nyheterna minst hundra gånger om dagen. Om du går in på Mina sidor kan du skräddarsy dina notiser. Välj bland lokala nyheter från P4, nationella och globala nyheter från Ekot, sportnyheter från Radiosporten – eller alltihop om du vill.

I appen Sveriges Radio Play uppdateras nyheterna minst hundra gånger om dagen. Om du går in på Mina sidor kan du skräddarsy dina notiser. Välj bland lokala nyheter från P4, nationella och globala nyheter från Ekot, sportnyheter från Radiosporten – eller alltihop om du vill.

TIPS: Så får du de senaste nyheterna från Sveriges Radio

Mitt i den planerade storoffensiven kämpar Ukraina med översvämningarna från Kachovkadammen. Hör analys hur dammkollapsen påverkar den planerade ukrainska offensiven. Dessutom om de långsiktiga konsekvenserna för matpriserna i världen och om varför de båda sidorna skyller på varandra.Medverkande:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent just hemkommen från södra Ukraina. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Tekniker: Erika EngborgProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Mitt i den planerade storoffensiven kämpar Ukraina med översvämningarna från Kachovkadammen. Hör analys hur dammkollapsen påverkar den planerade ukrainska offensiven. Dessutom om de långsiktiga konsekvenserna för matpriserna i världen och om varför de båda sidorna skyller på varandra. Medverkande: Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent just hemkommen från södra Ukraina. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Tekniker: Erika Engborg Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström

Dammkollapsen påverkar Ukrainas offensiv

Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina. Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på.Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas.Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.Tekniker: Jakob LalérProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina. Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på. Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas. Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva. Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina. Tekniker: Jakob Lalér Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström

Kartan som ska bevisa att Putin har rätt

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik WadströmAnsvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Radiokorrespondenterna Ryssland

Om Afrikas fallna Berlinmur - den öppnade gränsen mellan Etiopien och Eritrea. Glädje och återförening, men också allt fler eritreaner som nu tar chansen att fly.  Hur kommer freden att påverka diktauren Eritrea?

Om Afrikas fallna Berlinmur - den öppnade gränsen mellan Etiopien och Eritrea. Glädje och återförening, men också allt fler eritreaner som nu tar chansen att fly. Hur kommer freden att påverka diktauren Eritrea?

Samuel Larsson från gränsen mellan Etiopien och Eritrea

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Det faller ett lätt morgonregn över krigskyrkogården i Arlington, söder om Washington. Små sjöar är på väg att bildas mellan de låga vita gravstenarna som står i raka, ändlösa rader. Men varken den tidiga timmen eller vädret har hindrat tiotusentals tillfälliga frivilligarbetare som köat sen gryningen för att få komma in och delta i årets kransläggning. Över 250 000 grankransar med röda sammetsrosetter ska läggas ut, en vid varje grav för de bortgångna militärer med familjer som vilar här. Sorlet i kön tystnar och trumpetfanfarer ljuder över den enorma kyrkogården. Luften fylls sen snabbt av barrdoft när tusentals kransar med röda band bärs ut från de lastbilar som kommit hit från USA:s alla hörn. För många amerikanska familjer hör det julen till att frivilligarbeta och ge pengar till till något man vill stödja, som till exempel genom att vara med och finansiera Arlingtonkyrkogårdens kransar här. Och även om många av USA:s militära insatser har kritiserats starkt genom åren, framför allt utomlands, så finns här i USA en djup respekt i alla politiska läger för de män och kvinnor som riskerar sina liv för fosterlandet. Att vara en patriot är viktigt och fint både på vänsterkanten och inom den mest konservativa högern. Här på den alltmer leriga slänten mellan gravarna möter jag både personer i Trumpkeps och människor som ondgör sig över sin president. En del har läst tidningen Washington Posts pågående granskning av det långa kriget i Afghanistan, några suckar över ogenomtänkta och ödesdigra militära beslut som kostat så mycket pengar och så många människoliv. I ett Washington som kommer inleda det nya året med både riksrätt och valkampanjande finns det mycket att vara oensa om. Men i just i den här stunden, här på Arlingtonkyrkogården bara några dagar före jul, är alla förenade av samma känsla – man vill minnas och hedra de som gjort så gott de kunde under de förutsättningar de fått. Patriotismen och tacksamheten gentemot dem som gett sina liv för sitt land ger den känsla av gemenskap som också är så förknippat med julhelgen. Och när vi efter ett par timmar senare lämnar Arlington ser platsen påtagligt annorlunda ut. Det är som att raderna av vita gravstenar har fått en annan värme, tack vare kransarna. Julfriden har lagt sig, också över krigskyrkogården. Kajsa Boglind, Washingtonkajsa.boglind@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Det faller ett lätt morgonregn över krigskyrkogården i Arlington, söder om Washington. Små sjöar är på väg att bildas mellan de låga vita gravstenarna som står i raka, ändlösa rader. Men varken den tidiga timmen eller vädret har hindrat tiotusentals tillfälliga frivilligarbetare som köat sen gryningen för att få komma in och delta i årets kransläggning. Över 250 000 grankransar med röda sammetsrosetter ska läggas ut, en vid varje grav för de bortgångna militärer med familjer som vilar här. Sorlet i kön tystnar och trumpetfanfarer ljuder över den enorma kyrkogården. Luften fylls sen snabbt av barrdoft när tusentals kransar med röda band bärs ut från de lastbilar som kommit hit från USA:s alla hörn. För många amerikanska familjer hör det julen till att frivilligarbeta och ge pengar till till något man vill stödja, som till exempel genom att vara med och finansiera Arlingtonkyrkogårdens kransar här. Och även om många av USA:s militära insatser har kritiserats starkt genom åren, framför allt utomlands, så finns här i USA en djup respekt i alla politiska läger för de män och kvinnor som riskerar sina liv för fosterlandet. Att vara en patriot är viktigt och fint både på vänsterkanten och inom den mest konservativa högern. Här på den alltmer leriga slänten mellan gravarna möter jag både personer i Trumpkeps och människor som ondgör sig över sin president. En del har läst tidningen Washington Posts pågående granskning av det långa kriget i Afghanistan, några suckar över ogenomtänkta och ödesdigra militära beslut som kostat så mycket pengar och så många människoliv. I ett Washington som kommer inleda det nya året med både riksrätt och valkampanjande finns det mycket att vara oensa om. Men i just i den här stunden, här på Arlingtonkyrkogården bara några dagar före jul, är alla förenade av samma känsla – man vill minnas och hedra de som gjort så gott de kunde under de förutsättningar de fått. Patriotismen och tacksamheten gentemot dem som gett sina liv för sitt land ger den känsla av gemenskap som också är så förknippat med julhelgen. Och när vi efter ett par timmar senare lämnar Arlington ser platsen påtagligt annorlunda ut. Det är som att raderna av vita gravstenar har fått en annan värme, tack vare kransarna. Julfriden har lagt sig, också över krigskyrkogården. Kajsa Boglind, Washington <a href="mailto:kajsa.boglind@sverigesradio.se">kajsa.boglind@sverigesradio.se</a>

Julefriden lägger sig över kyrkogården: Kajsa Boglind, Washington

Den har kallats södra Afrikas värsta naturkatastrof någonsin  veckans Radiokorrespondenterna handlar om cyklonen Idais framfart. Natten mellan den 14:e och 15:e mars drog cyklonen Idai in över Moçambique med våldsam kraft. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson var snabbt på plats för att rapportera om översvämningarna och ödeläggelsen i dess spår. I veckans Radiokorrespondenterna, som sänds från Moçambiques huvudstad Maputo, får du möta människorna som fick sina hem bortspolade, kvinnan vars man dödades av ett fallande träd och läkaren som förlöste barn i en översvämmad sjukhussal. Men du får också höra om hjälpen som faktiskt når fram och den solidaritet som en katastrof av det här slaget föder.

Den har kallats södra Afrikas värsta naturkatastrof någonsin veckans Radiokorrespondenterna handlar om cyklonen Idais framfart. Natten mellan den 14:e och 15:e mars drog cyklonen Idai in över Moçambique med våldsam kraft. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson var snabbt på plats för att rapportera om översvämningarna och ödeläggelsen i dess spår. I veckans Radiokorrespondenterna, som sänds från Moçambiques huvudstad Maputo, får du möta människorna som fick sina hem bortspolade, kvinnan vars man dödades av ett fallande träd och läkaren som förlöste barn i en översvämmad sjukhussal. Men du får också höra om hjälpen som faktiskt når fram och den solidaritet som en katastrof av det här slaget föder.

Samuel Larsson om Moçambique efter cyklonen

I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort.   Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.

I Danmark tog socialdemokraterna makten efter valet i juni, trots att de faktiskt fick färre röster denna gång. Detta mycket på grund av att Dansk folkeparti tappade stort. Varför gick det som det gick och vilken väg kommer Danmarks nya statsminister Mette Frederiksen nu att välja? Danmarkskorrespondent David Rasmusson träffar danska journalisten Uffe Tang.

David Rasmusson om det danska regeringsskiftet 

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de pengar som flyktingar och migranter i olika länder skickar till sina ursprungsländer - så kallade remitteringar. Vilken betydelse har de? Remitteringar har ökat kraftigt under 2000-talet. Idag är de hemsända beloppen enligt Världsbanken åtminstone tre gånger större än biståndet i världen och kanske är de ännu större eftersom inte alla pengar inte skickas via banker - ibland förs de till och med i väskor till ursprungsländerna. Såvilken betydelse har pengarna för att driva på utvecklingen och ge mat, skolgång och vård till exempel? Är remitteringarna till och med mer betydelsefulla än biståndet? Medverkande är Anders Olofsgård, biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Alice Petrén

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de pengar som flyktingar och migranter i olika länder skickar till sina ursprungsländer - så kallade remitteringar. Vilken betydelse har de? Remitteringar har ökat kraftigt under 2000-talet. Idag är de hemsända beloppen enligt Världsbanken åtminstone tre gånger större än biståndet i världen och kanske är de ännu större eftersom inte alla pengar inte skickas via banker - ibland förs de till och med i väskor till ursprungsländerna. Såvilken betydelse har pengarna för att driva på utvecklingen och ge mat, skolgång och vård till exempel? Är remitteringarna till och med mer betydelsefulla än biståndet? Medverkande är Anders Olofsgård, biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Alice Petrén

Alice Petrén om migranters hemsända pengar, braindrain och bistånd

2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar. Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen. 2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal. Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland. Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Caroline Salzinger, Berlincaroline.salzinger@sverigesradio.se

2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar. Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen. 2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal. Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland. Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Caroline Salzinger, Berlin <a href="mailto:caroline.salzinger@sverigesradio.se">caroline.salzinger@sverigesradio.se</a>

Caroline Salzinger om EU-ländernas förhållande till Kina

Stödet för EU-kritiska och nationalistiska partier växer i Europa. De kan bli så stora att de får makt att blockera EU:s arbete, och kanske förändra unionens inriktning.   Hör statsvetare och parlamentariker om fruktan och förväntan inför ett val som beskrivs som det viktigaste europeiska valet någonsin – ett val som kan förändra EU:s framtid. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden besöker också gränsstaden Baarle som tillhör både Nederländerna och Belgien. Staden består av ett virrvarr av komplicerade landgränser som löper tvärs över gator och torg, och rätt igenom fastigheter och bostadshus

Stödet för EU-kritiska och nationalistiska partier växer i Europa. De kan bli så stora att de får makt att blockera EU:s arbete, och kanske förändra unionens inriktning. Hör statsvetare och parlamentariker om fruktan och förväntan inför ett val som beskrivs som det viktigaste europeiska valet någonsin – ett val som kan förändra EU:s framtid. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden besöker också gränsstaden Baarle som tillhör både Nederländerna och Belgien. Staden består av ett virrvarr av komplicerade landgränser som löper tvärs över gator och torg, och rätt igenom fastigheter och bostadshus

Andreas Liljeheden om ett avgörande EU-val 

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar. Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort. I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga. Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter. Här raskar inga rävar över isen. De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen. De kristna och de som firar jul är en minoritet här. Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern – varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat. I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar. I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind. För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar. Men ibland är detta julfirande också till förtret – särskilt för vissa konservativa. Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår. Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling. Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé – så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket. För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt – åtminstone för oss julälskare – sänker sig ett lugn och en stämning. För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet. Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas – ja, då blir det en annan slags julmagi. Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter – även om de inte är från Skaraborg – och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus. God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands. Johan Mathias Sommarström, Istanbuljohan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. God jul från Istanbul, en stad som aldrig sover, eller ens vilar. Här är vi långt fler än 15 miljoner människor som bor. Med turister, tillfälliga besökare och flyktingar är vi snarare 18 miljoner. Hyfsat stort. I några fönster lyser ljusstakar, i några hem står granar ståtliga. Men Istanbul är ingen huvudsaklig kristen stad. Visst det finns kyrkor och vid flera av dom har mäktiga julkrubbor byggts upp. Skalenliga figurer vakar över det lilla Jesusbarnet, ackompanjerat av julbelysning och glitter. Här raskar inga rävar över isen. De finns ju varken rävar eller is. Det glänser visserligen över både sjö och strand men ytterst få tomtegubbar slår i glasen och även om midnatt råder, så är det knappast tyst i husen, tyst i husen. De kristna och de som firar jul är en minoritet här. Så som de kristna är runt om i hela Mellanöstern – varifrån kristendomen har sitt ursprung, men där kristna nu är det mest förföljda och utsatta folket. Vare sig de kallas assyrier, syrianer, kaldéer, protestanter eller något annat. I Israel, det heliga landet, bor i dag bara omkring 160 000 kristna. I Irak och Turkiet, kristendomens vagga, har kristna förföljts och jagats på flykt och bara en bråkdel finns kvar. I Libanon och Syrien är kristendomen fortfarande stark men kristna är minoriteter som kämpar i motvind. För dessa hårt kämpande grupper är julfirandet, åtminstone här i Istanbul, något som förenar och något som oftast accepteras även av deras icke-kristna grannar. Men ibland är detta julfirande också till förtret – särskilt för vissa konservativa. Det har sagts att julfirande är en styggelse och att nyårsfirande bryter mot de turkiska moralvärderingarna. De konservativa försöker få ungdomen på andra tankar än att fira jul och nyår. Förra året hade de den lysande idén att de skulle få bort ungdomarna från jul- och nyårseländet genom att utlysa en tävling. En läs- och skrivtävling. Det skulle läsas verser ur koranen och skrivas uppsatser om densamma, men tävlingen blev ingen succé – så lätt gick det inte att locka bort ungdomen från jul- och nyårsträsket. För julen tycks vara här för att stanna. Det är visserligen en vanlig dag i dag. Skolor, banker och förskolor har öppet men samtidigt – åtminstone för oss julälskare – sänker sig ett lugn och en stämning. För hårt prövade kristna är julen här en tid att andas ut, en tid för gemenskap och förhoppningsvis trygghet. Och jag måste erkänna, visst saknas den gnistrande snön, men när solen glittrar i Bosporens vatten, fiskmåsar sjunger, delfiner hoppar och julsånger samtidigt spelas – ja, då blir det en annan slags julmagi. Och jag kan lova, här finns både sockerbagare, musikanter – även om de inte är från Skaraborg – och en strålande jul. För nu är det jul igen och även här i Istanbul tändas tusen juleljus. God jul önskar jag er alla, med värme och kärlek, ni lyssnare i hela landet, eller om ni till och med är utomlands. Johan Mathias Sommarström, Istanbul <a href="mailto:johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se">johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se</a>

En annan slags julmagi: Johan Mathias Sommarström, Istanbul

Den traditionella tideräkningen i Japan börjar om med en ny kejsarperiod. Samtidigt som den nye kejsaren nu tar vid sker andra förändringar i det japanska samhället. Följ med Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg till Japan och träffa svensk-japanska tv-personligheten Lilico, eller Ann-Sophie, i ett samtal om Japans utveckling de senaste 30 åren. Hör om hur landets förändrats under de olika kejsarperioderna och möt papporna som bryter mot normen på arbetsplatsen och väljer att stanna hemma med sina barn. Hanna Sahlberghanna.sahlberg@sverigesradio.se

Den traditionella tideräkningen i Japan börjar om med en ny kejsarperiod. Samtidigt som den nye kejsaren nu tar vid sker andra förändringar i det japanska samhället. Följ med Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg till Japan och träffa svensk-japanska tv-personligheten Lilico, eller Ann-Sophie, i ett samtal om Japans utveckling de senaste 30 åren. Hör om hur landets förändrats under de olika kejsarperioderna och möt papporna som bryter mot normen på arbetsplatsen och väljer att stanna hemma med sina barn. Hanna Sahlberg <a href="mailto:hanna.sahlberg@sverigesradio.se">hanna.sahlberg@sverigesradio.se</a>

Hanna Sahlberg om ett Japan i förändring

I Nigeria används urgammal voodoo-tro för att förhindra smuggling av unga kvinnor till Europa för ett liv i prostitution. Hör om hur religionens udd nu riktas mot förövare och inte mot deras offer.  I södra Nigeria har smuggling av unga flickor till Europa för prostitution länge underlättats med hjälp av den lokala voodoo-liknande religionen juju. Av rädsla för besvärjelser har kvinnorna inte vågat gå till polisen eller rymma från sitt liv på gatan i Europa.  Men samma religion, samma tro på svart magi och besvärjelser, har nu används för att stoppa en ofta hänsynslös människohandel. Efter att en lokal kung - den mäktigaste juju-magikern i hela västra Afrika - satt ner foten och använt hela sin magiska auktoritet för att strypa traktens mångmiljonbusiness har smugglingen kraftigt reducerats. Nu lever de smugglare och medicinmän, som tidigare kontrollerade kvinnorna genom besvärjelser, själva i skräck och vågar inte fortsätta med sin verksamhet. Radions afrikakorrespondent Samuel Larsson tar oss med till smugglingscentrat Benin City i södra Nigeria.

I Nigeria används urgammal voodoo-tro för att förhindra smuggling av unga kvinnor till Europa för ett liv i prostitution. Hör om hur religionens udd nu riktas mot förövare och inte mot deras offer. I södra Nigeria har smuggling av unga flickor till Europa för prostitution länge underlättats med hjälp av den lokala voodoo-liknande religionen juju. Av rädsla för besvärjelser har kvinnorna inte vågat gå till polisen eller rymma från sitt liv på gatan i Europa. Men samma religion, samma tro på svart magi och besvärjelser, har nu används för att stoppa en ofta hänsynslös människohandel. Efter att en lokal kung - den mäktigaste juju-magikern i hela västra Afrika - satt ner foten och använt hela sin magiska auktoritet för att strypa traktens mångmiljonbusiness har smugglingen kraftigt reducerats. Nu lever de smugglare och medicinmän, som tidigare kontrollerade kvinnorna genom besvärjelser, själva i skräck och vågar inte fortsätta med sin verksamhet. Radions afrikakorrespondent Samuel Larsson tar oss med till smugglingscentrat Benin City i södra Nigeria.

Samuel Larsson bland medicinmän, människosmugglare och migranter

Liberal demokrati eller nationalism i starka högervindar? Allt fler länder och regioner slits isär av motsättningar om vilken värld vi ska leva i, och hur man bäst når dit. Medverkande: Erika Gabrielsson (Östersjökorrespondent), Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Margareta Svensson (Paris), Jesper Lindau (Moskva) och Lotten Collin (Bogotá).

Liberal demokrati eller nationalism i starka högervindar? Allt fler länder och regioner slits isär av motsättningar om vilken värld vi ska leva i, och hur man bäst når dit. Medverkande: Erika Gabrielsson (Östersjökorrespondent), Filip Kotsambouikidis (Östeuropa), Margareta Svensson (Paris), Jesper Lindau (Moskva) och Lotten Collin (Bogotá).

En polariserad värld

I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. USA är redo för en president som är gay, säger anhängaren Sarah. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, Iowafernando.arias@sverigesradio.se Producent: Lubna El-Shantilubna.el-shanti@sverigesradio.se

I ett litet samhälle i delstaten Iowa håller demokraten Pete Buttigieg kampanjmöte inför nomineringsvalet. USA är redo för en president som är gay, säger anhängaren Sarah. Startskottet för amerikanska valet har gått! I helgen hålls nomineringsval i staten Iowa, där Demokraterna ska sålla bland kandidaterna som utmanar sittande president Donald Trump. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias är på plats i Des Moines. Fernando Arias, Iowa <a href="mailto:fernando.arias@sverigesradio.se">fernando.arias@sverigesradio.se</a> Producent: Lubna El-Shanti <a href="mailto:lubna.el-shanti@sverigesradio.se">lubna.el-shanti@sverigesradio.se</a>

USA-valet drar i gång – Fernando Arias på plats i Iowa

 I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller.  I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra. Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh. Radiokorrespondenternaradiokorrespondenterna@sverigesradio.se

I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller. I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra. Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh. Radiokorrespondenterna <a href="mailto:radiokorrespondenterna@sverigesradio.se">radiokorrespondenterna@sverigesradio.se</a>

Margareta Svensson om ännu ett spanskt val

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar.  Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.

Denna vecka handlar Radiokorrespondenterna om de politiska protesterna i Moskva, om förföljda oppositionella och politiska fångar. Vår Moskvakorrespondent Jesper Lindau berättar i flera reportage om läget för Putins kritiker i dagens Ryssland.

Jesper Lindau om Ryssland - protester, batonger och politiska fångar

Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år.  Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus. Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).

Medan andra världsdelar befarar en demokratisk tillbakagång har flera nationer i Afrika gjort sig av med gamla despoter. Afrika har världens yngsta befolkning med 60 procent som är under 25 år. Är det en rastlös ung generation som ligger bakom förändringens vindar, eller vill den snabbt växande och unga befolkningen hellre söka lyckan på andra håll i världen? Migration, demografi och demokrati i fokus. Medverkande: Samuel Larsson (Maputo), Johan Bergendorff (Global hälsa), Alice Petrén (Migration) och Caroline Kernen (Ungt perspektiv).

Afrika och världen – en ung befolkning på väg

Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade. Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop. Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet. Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sverigesradio.se

Hösten har präglats av protester i Latinamerika. Miljoner människor protesterar mot växande klyftor, mot politiker som inte lyssnar, och mot hur den råvaruexport som skapat tillväxt inte skapat det välstånd folket blivit lovade. Latinamerika är ett tydligt exempel på hur klimatkrisen och den växande ekonomiska ojämlikheten hänger ihop. Det märks i Colombia, där byar motsätter sig gruvutvinning och oljeprospektering i lokala folkomröstningar. I Ecuador, där slopade bensinsubventioner mötte starkt motstånd. I Chile, där presidenten tvingades ställa in FN:s klimatmöte efter omfattande protester. Och det märks i Bolivia, där högplatån drabbas hårt av en varmare planet. Radiokorrespondenterna sänds denna vecka från Chiles huvudstad Santiago. Gäster i programmet är Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande chef på Stockholm Resilience Centre, och Nina Gualinga, miljöaktivist som vunnit pris för sin kamp mot oljebolagen i Amazonas. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent <a href="mailto:lotten.collin@sverigesradio.se">lotten.collin@sverigesradio.se</a>

Lotten Collin om protester och klimatkris i Latinamerika

Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser?  Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak. – Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi. – Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han. Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera. Cecilia Uddéncecilia.udden@sverigesradio.se 

Återigen har unga tagit sig ut på gatorna i Mellanöstern för att protestera. Är det fortsättningen på arabiska våren vi ser? Många vänder sig mot det religiösa etablissemanget och mot Ayatollornas styre. Men för många är protesterna också en slags terapi, säger 23-årige Omar Dabour, skådespelare i Irak. – Hela Irak är som ett psykfall, en traumatiserad befolkning som är i behov av terapi. – Alla i min ålder har vuxit upp med död, kris och religiös sekterism. Jag såg lik på gatan när jag gick till skolan som barn. Men här i proteströrelsen känner jag att jag blir botad, det är som mental självhjälp, säger han. Följ med Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén till Irak, Libanon och Iran där unga återigen samlas för att demonstrera. Cecilia Uddén <a href="mailto:cecilia.udden@sverigesradio.se">cecilia.udden@sverigesradio.se </a>

Arabiska våren 2.0 – Cecilia Uddén om protesterna i Mellanöstern 

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Hör om julfirandet i Storbritannien. Daniel Alling, Londondaniel.alling@sverigesradio.se

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent. Hör om julfirandet i Storbritannien. Daniel Alling, London <a href="mailto:daniel.alling@sverigesradio.se">daniel.alling@sverigesradio.se</a>

En julhälsning från Daniel Alling, London

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet. Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm. Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck. När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk. Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra. Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i. Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut. Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe. När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein  –  är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag. Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april. Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul. Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså. Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från Margareta Svensson i Paris

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Doften av rostade kastanjer på gatan är jul för mig. Mest av allt är det dofterna och kryddorna och godsakerna som jag förknippar med julen. I år har jag saknat mammas fikonkaka, en sån som är indränkt i konjak och som smakar bäst några dagar efter att den har bakats. Av nån anledning har just den fastnat i smakminnet. Inte för att det saknas substitut. I min närmaste matbutik kan jag köpa tysk stollen, en bastant mjuk fruktkaka med mandel. Jag har även lärt mig tycka om den italienska panettonen som är mycket lättare men också fylld med fruktbitar eller kanske med nån choklad eller nötkräm. Men om jag får välja bland godsakerna till jul, så föredrar jag italiensk nougat, torrone, vit nougat som är hård eller mjuk och är fylld av nötter. Ja i Spanien köper jag gärna touron som man kan köpa året om. Närmsta svenska motsvarighet är väl knäck. När jag nyligen lämnade Algeriet så såldes dadlarna i klasar på flygplatsen och den arabiska nougaten halva såldes i burk. Muslimer firar ju inte jul, men det är ju nu som dadlarna, mandlarna och fikonen är mogna. Det är därför de också förgyller våra julbord. Det är fascinerande hur mat- och godsakstraditioner liknar och och påverkar varandra. Allra bäst är det om jag har anledning att åka till Italien före jul – då kan jag också få den bästa panforten – det är en lite hårdare kryddig kaka med nötter, torkad frukt och kanel, ingefära och kardemumma i. Inte helt olikt pepparkaka alltså. Som jag trodde jag hade hittat på julmarknaden i Strasbourg – men den bara såg ut som en pepparkaka – den smakade inget. Men det finns en bruna kex i min mataffär som smakar sirap och kanel – de får duga som pepparkakssubstitut. Den franska jultraditionen inbegriper en bûche de noël – en julstubbe. Originalet görs på en rulltårta med smörkräm i och chokladkräm utanpå, och smörkrämen kan smaksättas med till exempel kaffe eller rom och så ska den helst dekoreras så att den ser ut som en stubbe. När det gäller juldryckerna så kan man gärna hoppa över fransk vin chaud – det sura vinet blir visserligen betydligt bättre med rejält med socker i – men julkryddorna i brittisk mulled wine eller tysk glühwein  –  är godare och mindre söt än svensk glögg, tycker jag. Jag ser fram emot nästa besök från England. Gästerna har lovat att ta med sig mince pies. Det går att få tag i även här i Paris, men den särskilda konjaksgrädden som ska vara till – den kan man bara köpa under juldagarna här – jag för min del kan gärna äta mince pies till april. Även mince pies innehåller frukt, nötter, nejlika, muskot och kanel och smakar jul. Här i Frankrike kommer den bästa godsaken fram till trettonhelgen. Då äter man galette de roi. Kungens mandeltårta innehåller en liten leksak som överraskning och den som får den biten, blir kung. Ungefär som mandeln i gröten alltså. Allt hänger ihop, och är ungefär lika men ändå lite annorlunda. God jul från Margareta Svensson i Paris

Doften av rostade kastanjer: Margareta Svensson, Paris

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Julafton i Peking är inte en speciell dag. När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag. Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina. Det enkla svaret är: det gör man inte. Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja. Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats. I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton. Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor. Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma. Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen. Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia. Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu. Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan. Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”. Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot. 2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”. Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”. Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser. Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”. Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska. För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll. Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken. Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim. I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan. Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar. Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Björn Djurberg, Pekingbjorn.djurberg@sverigesradio.se

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Julafton i Peking är inte en speciell dag. När de flesta i Sverige är fullt upptagna med att öppna julklappar eller äta julbord, tar Pekingborna tunnelbanan hem efter ännu en arbetsdag. Det här kanske inte behöver sägas, tänker du, men du skulle bli förvånad av hur många gånger jag fått frågan om hur man firar jul i Kina. Det enkla svaret är: det gör man inte. Kommersen finns där. Galleriorna är fulla av tomtar och julgranar. Men att fira jul, nja. Faktum är att ett motstånd mot julen och andra så kallade ”högtider från Väst” har vuxit fram på senare år. Julen har, som så mycket annat i Kina, politiserats. I förra veckan till exempel gick ett protesttåg genom staden Jining i östra Kina. Viftandes kinesiska flaggor skanderade det dryga hundratalet att de minsann inte skulle fira någon julafton. Demonstranterna krävde också bojkott av utländska produkter i allmänhet – och ville uttrycka sitt stöd för kinesiskt producerade varor. Lite ironiskt kan tyckas, eftersom Kina producerar mycket av det som sedan blir julklappar hos oss där hemma. Inte minst julpynt, där en stad, Yiwu, uppskattas stå för över 50 procent av allt julpynt i världen. Och i Yiwu rullar affärerna på. Att exportera julen är big business. Men den kinesiska hemmamarknaden, däremot, ser betydligt sämre ut i år. ”Allt färre kineser bryr sig om julen”, sade en av julpyntföretagens chefer till lokalmedia. Och visst är julfirandet lite mer sparsmakat nu. Några få kinesiska städer har till och med förbjudit julpynt. Däribland staden Langfang utanför Peking, där de lokala myndigheterna förra året beordrade ut vakter under julhelgen för att säkerställa att inga butiker i smyg ställde ut en gran på gatan. Det ska däremot sägas att julmotståndet än så länge är en parentes i den bredare kampen mot det som kallas för ”värderingar från Väst”. Dessa värderingar har det styrande kommunistpartiet i Kina sedan några år tillbaka förklarat ideologiskt krig mot. 2015 till exempel, då utbildningsministeriet förbjöd läroböcker på universiteten som uppmuntrade till så kallade ”västliga värderingar”. Spola fram till december 2019, då prestigefulla Fudanuniversitetet i Shanghai ändrade sina stadgar. En över hundra år gammal formulering om att universitetet skulle uppmuntra till ”tankefrihet” ströks till förmån för en ny skrivelse om att ”följa kommunistpartiets ledarskap”. Och på vägen mellan 2015 och 2019 finns många hållplatser. Bland annat ska religioner bli mer ”kinesiska”, och anpassas till den överordnade ”socialismen med kinesiska förtecken”. Även stadsbilden rensas upp. Tidigare i år rullade en kulturkampanj över landet där exempelvis bostadsområden med namn som bedömdes ”allt för västerländska” pekades ut som problematiska. För kulturyttringar har blivit allt viktigare i ett Kina där patriotismen får gott om understöd från regeringshåll. Och när så kallade ”västliga värderingar” tvingas på reträtt i det offentliga, skapas ersättare med kinesiska förtecken. Däribland ”den kinesiska drömmen” som är president Xi Jinpings stora kulturella paraply och politiska maxim. I den kinesiska drömmens namn ska den mest traditionella av högtider, det kinesiska nyåret, nu firas år 2020 enligt nya regeringsdirektiv som kommunicerades häromveckan. Årets nyårsfirande blir startskottet på en ny kulturell landsomfattande kampanj där den kinesiska drömmen ska ”träda in i tio tusen hem” och mätta folkets behov av nya socialistiska kulturyttringar. Lite grann som när jultomten klättrar ner i skorstenen. Björn Djurberg, Peking <a href="mailto:bjorn.djurberg@sverigesradio.se">bjorn.djurberg@sverigesradio.se</a>

I Kina är julen politisk: Björn Djurberg, Peking

The best podcast episodes of anyone with an interesting story. With famous guests like Obama, LeBron James, Drake, Oprah Winfrey, Richard Branson, Michelle Obama, Serena Williams, to anyone who has a unique and interesting story to tell. Add episodes you're interested into your queue below!

Best Episodes: Personal Stories & Great Interviews

The best podcast episodes on non-current politics. Covering topics such as universal basic income, democracy, poverty & justice and more. For anyone interested in learning more about politics that affect that world, not just now, but in the longer term. Add episodes you're interested into your queue below!