Spindelfobi. Höjdrädsla. Fobi för gamla bestick. Det finns en massa saker och fenomen som människor är rädda för, utan att veta varför. Hur uppkommer en fobi och går den att bli av med? – Fobi är egentligen bara en extrem version av rädsla, det är som att kroppen tar över, säger Jeremy Ray, psykolog och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet.En fobiker vet ofta att det de är rädda för är ofarligt.– Jag är inte rädd för att spindel ska bita mig, och jag tror inte att den är giftig, det är inte det jag är rädd för, säger Rebecca, som lider av spindelfobi. Rädslan som uppkommer är ändå en högst verklig känsla som påverkar människor fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.– Det skulle krävas pistolhot om jag ska äta med ett par gamla bestick, säger Gustav, som har fobi för gamla saker av metall. Psykolog Jeremy Ray berättar att kroppens flykt- och kamprespons går igång när vi blir rädda.– Kroppen dumpar ut koldioxid väldigt snabbt, och det gör den för du ska förbereda dig för att springa för ditt liv. Det är ju inget vi är medvetna om, men det som händer då är att man kan känna väldigt stark yrsel, overklighetskänslor, tryck för bröstet.

Spindelfobi. Höjdrädsla. Fobi för gamla bestick. Det finns en massa saker och fenomen som människor är rädda för, utan att veta varför. Hur uppkommer en fobi och går den att bli av med? – Fobi är egentligen bara en extrem version av rädsla, det är som att kroppen tar över, säger Jeremy Ray, psykolog och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet. En fobiker vet ofta att det de är rädda för är ofarligt. – Jag är inte rädd för att spindel ska bita mig, och jag tror inte att den är giftig, det är inte det jag är rädd för, säger Rebecca, som lider av spindelfobi. Rädslan som uppkommer är ändå en högst verklig känsla som påverkar människor fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. – Det skulle krävas pistolhot om jag ska äta med ett par gamla bestick, säger Gustav, som har fobi för gamla saker av metall. Psykolog Jeremy Ray berättar att kroppens flykt- och kamprespons går igång när vi blir rädda. – Kroppen dumpar ut koldioxid väldigt snabbt, och det gör den för du ska förbereda dig för att springa för ditt liv. Det är ju inget vi är medvetna om, men det som händer då är att man kan känna väldigt stark yrsel, overklighetskänslor, tryck för bröstet.

Varför kan ofarliga saker göra oss orimligt rädda?

Att ha lite pengar får de flesta att må dåligt. Men varför är det så? Vad har pengar att göra med psykisk ohälsa?  – Den viktigaste slutsatsen är att vi påverkas väldigt mycket av pengar, och mycket mer än vi tror, säger Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att pengar skapar en distans mellan människor, både fysiskt och mentalt. Han säger också att pengar sätter ett värde på människor, som sträcker sig längre än värdet på pengarna i sig. – Pengarna blir ett facit för hur bra det går för dig, hur bra du har presterat, hur bra du är, säger han. Flera tidigare gäster i Psyket som Pannie Kianzad, Jonatan Unge och Beatrice Eli har alla haft problem med sin ekonomi samtidigt som de har mått psykiskt dåligt. – Antingen så är det att jag projicerar alla mina problem på att jag inte har pengar, eller så är det att pengar är orsaken till att jag har alla de här problemen, säger Beatrice Eli. Enligt Micael Dahlén är det en kombination.– Har du det sämre ställt så har du ett större behov av pengar, och det gör också att du kommer tänka mer på pengar, säger han. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med psykologen Alain Topor som har undersökt hur pengar kan påverka människor med allvarliga psykiska störningar.

Att ha lite pengar får de flesta att må dåligt. Men varför är det så? Vad har pengar att göra med psykisk ohälsa? – Den viktigaste slutsatsen är att vi påverkas väldigt mycket av pengar, och mycket mer än vi tror, säger Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han menar att pengar skapar en distans mellan människor, både fysiskt och mentalt. Han säger också att pengar sätter ett värde på människor, som sträcker sig längre än värdet på pengarna i sig. – Pengarna blir ett facit för hur bra det går för dig, hur bra du har presterat, hur bra du är, säger han. Flera tidigare gäster i Psyket som <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857792?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Pannie Kianzad</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857765?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Jonatan Unge</a> och <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/754628?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Beatrice Eli</a> har alla haft problem med sin ekonomi samtidigt som de har mått psykiskt dåligt. – Antingen så är det att jag projicerar alla mina problem på att jag inte har pengar, eller så är det att pengar är orsaken till att jag har alla de här problemen, säger Beatrice Eli. Enligt Micael Dahlén är det en kombination. – Har du det sämre ställt så har du ett större behov av pengar, och det gör också att du kommer tänka mer på pengar, säger han. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med psykologen Alain Topor som har undersökt hur pengar kan påverka människor med allvarliga psykiska störningar.

Hur hänger pengar och psykisk ohälsa ihop? 

Ilska, sorg, humörsvängningar och självmordstankar är återkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man må så dåligt av sin egen menscykel?  – Jag får mycket ångest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, säger Kerstin som har PMS. Hon säger också att det kan vara svårt att berätta för omgivningen om hur hon mår en gång i månaden. – Generellt känns det som att det finns en ganska liten förståelse för att man mår så när man har PMS. I jobbsammanhang är det nästa som att jag inte kan säga det, inte för att det är pinsamt utan för att det känns som att det är hittepå. 10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige är ett av få länder där det sker forskning på området. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet är en av de som forskar på orsaker till PMS och PMDS. Emmy Rasper träffar Marie Bixo som bland annat berättar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjärnan.

Ilska, sorg, humörsvängningar och självmordstankar är återkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man må så dåligt av sin egen menscykel? – Jag får mycket ångest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, säger Kerstin som har PMS. Hon säger också att det kan vara svårt att berätta för omgivningen om hur hon mår en gång i månaden. – Generellt känns det som att det finns en ganska liten förståelse för att man mår så när man har PMS. I jobbsammanhang är det nästa som att jag inte kan säga det, inte för att det är pinsamt utan för att det känns som att det är hittepå. 10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige är ett av få länder där det sker forskning på området. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid Umeå universitet är en av de som forskar på orsaker till PMS och PMDS. Emmy Rasper träffar Marie Bixo som bland annat berättar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjärnan.

Vad händer i hjärnan när man har PMS och PMDS?

Att bli för arg och få ilskeutbrott kan vara ett problem för dig själv och människor i din närhet. Men varför blir du så fruktansvärt arg?  – Det känns som att man exploderar, som att man vill ha sönder hela världen, säger Albin Loán, om hur det kändes när han som barn ofta blev väldigt arg. Som vuxen har han lärt sig att hantera sin ilska och idag vet han att aggression ofta kan handla om andra känslor. – Det var mycket fokus på att jag var arg och att jag slogs i onödan, man tittade på det istället för att ta reda på varför jag var arg. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med kuratorerna Tomas Stacewicz Dahlheim och Eva Friberg från Kriscentrum för män i Göteborg. De berättar vad ilska har för syfte, varför vissa personer verkar bli argare än de flesta andra och vad man kan göra för att hantera sin ilska på ett sätt som inte blir skrämmande för andra människor.

Att bli för arg och få ilskeutbrott kan vara ett problem för dig själv och människor i din närhet. Men varför blir du så fruktansvärt arg? – Det känns som att man exploderar, som att man vill ha sönder hela världen, säger Albin Loán, om hur det kändes när han som barn ofta blev väldigt arg. Som vuxen har han lärt sig att hantera sin ilska och idag vet han att aggression ofta kan handla om andra känslor. – Det var mycket fokus på att jag var arg och att jag slogs i onödan, man tittade på det istället för att ta reda på varför jag var arg. I det här avsnittet pratar Emmy Rasper även med kuratorerna Tomas Stacewicz Dahlheim och Eva Friberg från Kriscentrum för män i Göteborg. De berättar vad ilska har för syfte, varför vissa personer verkar bli argare än de flesta andra och vad man kan göra för att hantera sin ilska på ett sätt som inte blir skrämmande för andra människor.

Varför blir vissa argare än andra?

En efterlysning och en uppdatering från Psyketredaktionen. 

En efterlysning och en uppdatering från Psyketredaktionen.

Välkommen till Psyket och ett nytt år

Lyssna, våga fråga och sök hjälp. Det är viktiga steg för att bemöta någon med suicidtankar. Men hur gör man egentligen det där?  – Om någon berättar att den funderar på att ta sitt liv ska man alltid ta det på allvar, säger Martin Letell från Suicidprevention i Väst. Martin jobbar med att utbilda personer i att förebygga självmord och säger det är viktigt att lyssna och visa att man bryr sig. – Det kan vara svårt att berätta om självmordstankar. Så om någon berättar för en så är det ett förtroende man får. Att lyssna och ta personens tankar på allvar kan vara en hjälp i sig. Om man misstänker att en person tänker på suicid, men inte själv berättar om det, då tycker Martin att man ska fråga om personen har självmordstankar. – Det finns inget annat sätt att få reda på det. En del är rädda för att fråga, men de flesta vi träffar som har haft självmordstankar säger att de uppskattade att någon frågade. Lyssna på podden för fler råd och tankar om hur man kan bemöta någon som tänker på att ta sitt liv. Behöver du hjälp eller är orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101Har öppet alla dagar: 06-24 Föreningen Mind har också en chatt som du hittar här Fler stödnummer finns här

Lyssna, våga fråga och sök hjälp. Det är viktiga steg för att bemöta någon med suicidtankar. Men hur gör man egentligen det där? – Om någon berättar att den funderar på att ta sitt liv ska man alltid ta det på allvar, säger Martin Letell från <a href="http://undefined" rel="nofollow" target="_blank">Suicidprevention i Väst</a>. Martin jobbar med att utbilda personer i att förebygga självmord och säger det är viktigt att lyssna och visa att man bryr sig. – Det kan vara svårt att berätta om självmordstankar. Så om någon berättar för en så är det ett förtroende man får. Att lyssna och ta personens tankar på allvar kan vara en hjälp i sig. Om man misstänker att en person tänker på suicid, men inte själv berättar om det, då tycker Martin att man ska fråga om personen har självmordstankar. – Det finns inget annat sätt att få reda på det. En del är rädda för att fråga, men de flesta vi träffar som har haft självmordstankar säger att de uppskattade att någon frågade. Lyssna på podden för fler råd och tankar om hur man kan bemöta någon som tänker på att ta sitt liv. <h2>Behöver du hjälp eller är orolig för någon i din närhet?</h2> I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Föreningen Mind har också en chatt <a href="https://chat.mind.se/" rel="nofollow" target="_blank">som du hittar här</a> Fler stödnummer <a href="http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4852&amp;grupp=23787&amp;artikel=6648071" rel="nofollow" target="_blank">finns här</a>

Hur kan du hjälpa någon med självmordstankar?

Julen kan vara en högtid fylld med presenter, familj och mys. Men julen kan också kännas psykiskt påfrestande. Varför då? Och vad kan man göra åt det? – Det är ju den mest laddade högtiden på året, säger Eva Norrman Brandt, socionom och legitimerad psykoterapeut, i Psyket.  Julen är en högtid som, för många, kommer med höga krav och förväntningar. Vi frågade er lyssnare vad ni tycker är jobbigast med jul, och fick många svar. Det värsta med julen är att jag ständigt känner mig otillräcklig från första advent till trettonhelgen, sa en av er anonymt.  Vi tog upp flera av era erfarenheter i podden, och Eva Norrman Brandt har konkreta tips på hur man kan hantera julen om den känns jobbig. – Man måste, som i alla situationer, fråga sig: Vad vill jag egentligen? Vad är min bild av en bra jul?

Julen kan vara en högtid fylld med presenter, familj och mys. Men julen kan också kännas psykiskt påfrestande. Varför då? Och vad kan man göra åt det? – Det är ju den mest laddade högtiden på året, säger Eva Norrman Brandt, socionom och legitimerad psykoterapeut, i Psyket. Julen är en högtid som, för många, kommer med höga krav och förväntningar. Vi frågade er lyssnare vad ni tycker är jobbigast med jul, och fick många svar. Det värsta med julen är att jag ständigt känner mig otillräcklig från första advent till trettonhelgen, sa en av er anonymt.  Vi tog upp flera av era erfarenheter i podden, och Eva Norrman Brandt har konkreta tips på hur man kan hantera julen om den känns jobbig. – Man måste, som i alla situationer, fråga sig: Vad vill jag egentligen? Vad är min bild av en bra jul?

Varför är inte jul kul för alla? 

EXTRA: Att mäta personlighet i olika tester är populärt. Men vad är egentligen definitionen av en personlighet?  När man söker jobb är det vanligt att få göra ett personlighetstest, och det pratade vi om i förra avsnittet av Psyket. Men vad säger en psykolog om begreppet personlighet?  – En sak som kan definiera vår personlighet är hur vi automatiskt reagerar med våra känslor inför situationer, men också hur vi organisera våra tankar, säger Mattias Lundberg, legitimerad psykolog.

EXTRA: Att mäta personlighet i olika tester är populärt. Men vad är egentligen definitionen av en personlighet? När man söker jobb är det vanligt att få göra ett personlighetstest, och det pratade vi om i <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/984875?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">förra avsnittet av Psyket</a>. Men vad säger en psykolog om begreppet personlighet?  – En sak som kan definiera vår personlighet är hur vi automatiskt reagerar med våra känslor inför situationer, men också hur vi organisera våra tankar, säger Mattias Lundberg, legitimerad psykolog.

Vad är personlighet?

Personlighetstester säger sig kunna berätta vem du är. Men hur fungerar de och vad är det man mäter egentligen?   –  Du kan inte ha fel personlighet, men vi vill förutse ditt framtida arbetsbeteende. Saker som faller utanför det mäter vi inte och bryr oss inte om, säger Rebecca Hallberg, rekryterare vid TNG i Göteborg. Att göra personlighetstester i samband med att man söker jobb har blivit vanligare. Det finns också massor av mer eller mindre seriösa tester på nätet som säger sig kunna berätta något om din personlighet. I Psyket tar vi reda på vad som går att mäta och få fram i personlighetstester som görs vid rekrytering. Rebecca Hallberg berättar att hon som rekryterare ofta försöker få fram i vilka situationer en person får energi eller töms på energi. –  Man brukar säga att personligheter är töjbara, det vill säga du kan anpassa dig. Till exempel om du är introvert så kan du vara i sammanhang med mycket folk, och uppfattas som trevlig och social, men sen kommer du antagligen känna dig dränerad på energi. Det är sånt som vi försöker ta reda på.

Personlighetstester säger sig kunna berätta vem du är. Men hur fungerar de och vad är det man mäter egentligen?  –  Du kan inte ha fel personlighet, men vi vill förutse ditt framtida arbetsbeteende. Saker som faller utanför det mäter vi inte och bryr oss inte om, säger Rebecca Hallberg, rekryterare vid TNG i Göteborg. Att göra personlighetstester i samband med att man söker jobb har blivit vanligare. Det finns också massor av mer eller mindre seriösa tester på nätet som säger sig kunna berätta något om din personlighet. I Psyket tar vi reda på vad som går att mäta och få fram i personlighetstester som görs vid rekrytering. Rebecca Hallberg berättar att hon som rekryterare ofta försöker få fram i vilka situationer en person får energi eller töms på energi. –  Man brukar säga att personligheter är töjbara, det vill säga du kan anpassa dig. Till exempel om du är introvert så kan du vara i sammanhang med mycket folk, och uppfattas som trevlig och social, men sen kommer du antagligen känna dig dränerad på energi. Det är sånt som vi försöker ta reda på.

Går det att mäta personlighet?

Vara rädd för smuts och tvätta händerna flera gånger. Tankar om att skada folk i sin närhet. Det är exempel på tvångstankar och tvångshandlingar. Men vad är tvång egentligen?  – Tvångstankar är tankar, bilder och impulser som är obehagliga, och som kommer in i ditt huvud och väcker ångest, säger Erik Andersson, psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Att kontrollera om dörren är låst flera gånger, eller vara överdrivet rädd för smuts, är tvångshandlingar som många känner till. Men tvång kan även ta sig andra uttryck, som att vilja ha det perfekta livet, att vara överdrivet rädd för att ha plast och kemikaler i hemmet eller att ha tvång i sina relationer. – Det finns människor som känner tvång kring att maximera livet och njuta i varje stund. Man kan bli så upptagen av att planera att man faktiskt inte gör de sakerna som man vill, säger Mia Asplund, psykolog och psykoterapeut vid Ångestenheten, psykiatrin nordväst i Stockholm. Psyket reder ut vad tvång är, beror på och hur man kan få hjälp att bli av med sina tvångsbeteenden. Om du känner att du har problem med tvångstankar eller tvångshandlingar - sök hjälp hos din vårdcentral. Mer info om tvång finns att få via stödföreningen OCD-förbundet och på Vårdguiden.

Vara rädd för smuts och tvätta händerna flera gånger. Tankar om att skada folk i sin närhet. Det är exempel på tvångstankar och tvångshandlingar. Men vad är tvång egentligen? – Tvångstankar är tankar, bilder och impulser som är obehagliga, och som kommer in i ditt huvud och väcker ångest, säger Erik Andersson, psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Att kontrollera om dörren är låst flera gånger, eller vara överdrivet rädd för smuts, är tvångshandlingar som många känner till. Men tvång kan även ta sig andra uttryck, som att vilja ha det perfekta livet, att vara överdrivet rädd för att ha plast och kemikaler i hemmet eller att ha tvång i sina relationer. – Det finns människor som känner tvång kring att maximera livet och njuta i varje stund. Man kan bli så upptagen av att planera att man faktiskt inte gör de sakerna som man vill, säger Mia Asplund, psykolog och psykoterapeut vid Ångestenheten, psykiatrin nordväst i Stockholm. Psyket reder ut vad tvång är, beror på och hur man kan få hjälp att bli av med sina tvångsbeteenden. Om du känner att du har problem med tvångstankar eller tvångshandlingar - sök hjälp hos din vårdcentral. Mer info om tvång finns att få via stödföreningen <a href="http://www.ocdforbundet.se/" rel="nofollow" target="_blank">OCD-förbundet</a> och på <a href="https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tvangssyndrom/" rel="nofollow" target="_blank">Vårdguiden</a>.

Har jag tvångstankar eller tvångsbeteende?

Emmy Rasper söker svar på frågor om psykisk hälsa och ohälsa.Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Emmy Rasper söker svar på frågor om psykisk hälsa och ohälsa. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Psyket

EXTRA: Påverkas vi mest av våra mammor eller pappor? Är de första levnadsåren de viktigaste? Psyket reder ut fem vanliga missuppfattningar om föräldrars roll i vår utveckling. I förra avsnittet av Psyket: "Blir man som sina föräldrar?" pratade vi en del om anknytningsteori. Men vad är det egentligen? Varför tycker vissa att teorin är kontroversiell? Och vad är det som spelar roll för hur vi knyter an till våra föräldrar? Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, reder ut fem vanliga missuppfattningar om anknytningsteori.

EXTRA: Påverkas vi mest av våra mammor eller pappor? Är de första levnadsåren de viktigaste? Psyket reder ut fem vanliga missuppfattningar om föräldrars roll i vår utveckling. I förra avsnittet av Psyket: <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/970050?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">"Blir man som sina föräldrar?"</a> pratade vi en del om anknytningsteori. Men vad är det egentligen? Varför tycker vissa att teorin är kontroversiell? Och vad är det som spelar roll för hur vi knyter an till våra föräldrar? Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, reder ut fem vanliga missuppfattningar om anknytningsteori.

5 missuppfattningar om hur vi påverkas av våra föräldrar

Vem är jag? Varför är jag som jag är? Hur har mina föräldrar påverkat mig? Psyket ger svar på hur relationen till ens föräldrar kan spela roll för hur man blir, mår och hanterar relationer som vuxen. – Under de åren när vi hade det tufft kände jag att du prioriterade bort mig ibland, och prioriterade saker som du behövde för att hantera din sorg, men som inte jag behövde som ditt barn, så säger 24-åriga Fia, till sin mamma i en film som finns på Psykets sociala medier. I Psyket har Emmy Rasper träffat Anna Sylvén Björnör, psykolog och familjeterapeut, för att prata om varför relationen till föräldrar kan var känslig men även varför ens föräldrar kan påverka hur vi blir som vuxna. – När vi är små är vi ju helt beroende av våra föräldrar, vi är inte som älgar som kan springa därifrån om det blir jobbigt, utan vi dör ju om inte nån tar hand om oss, säger Anna Sylvén Björnör.Hur vi knyter an till de som tar hand om oss som barn kan, enligt det som kallas anknytningsteori, påverka hur vi som vuxna skapar relationer. Hör mer om det i podden!

Vem är jag? Varför är jag som jag är? Hur har mina föräldrar påverkat mig? Psyket ger svar på hur relationen till ens föräldrar kan spela roll för hur man blir, mår och hanterar relationer som vuxen. – Under de åren när vi hade det tufft kände jag att du prioriterade bort mig ibland, och prioriterade saker som du behövde för att hantera din sorg, men som inte jag behövde som ditt barn, så säger 24-åriga Fia, till sin mamma i en film som finns på Psykets sociala medier. I Psyket har Emmy Rasper träffat Anna Sylvén Björnör, psykolog och familjeterapeut, för att prata om varför relationen till föräldrar kan var känslig men även varför ens föräldrar kan påverka hur vi blir som vuxna. – När vi är små är vi ju helt beroende av våra föräldrar, vi är inte som älgar som kan springa därifrån om det blir jobbigt, utan vi dör ju om inte nån tar hand om oss, säger Anna Sylvén Björnör. Hur vi knyter an till de som tar hand om oss som barn kan, enligt det som kallas anknytningsteori, påverka hur vi som vuxna skapar relationer. Hör mer om det i podden!

Blir man som sina föräldrar?

Varför dricker jag för mycket? Har sex fast jag inte vill? Svälter mig själv? Skär mig? Varför försöker vissa dämpa sin psykiska smärta med fysisk smärta? – Det kan lindrar outhärdlig psykisk smärta och därför blir det så lätt en vana och det är enormt skadligt på sikt, säger Ulrica Bonde, legitimerad psykolog och psykoterapeut och projektledare på Nationella självskadeprojektet. Att förstå varför man skadar sig själv är en viktig grej för att kunna sluta. Ulrica Bonde lär sina patienter om "medveten närvaro", att stanna upp och styra sitt eget agerande och känna in. – Det handlar om att inte trycka ner känslor eller stänga av utan att istället ha acceptans för vad du känner och tänker och inte döma dig själv. Personer med självskadebeteende har historiskt inte fått den vård de behöver och inte alltid blivit bemötta på ett bra sätt. Det har till exempel SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering konstaterat, läs mer här. Inom Norra Stockholms psykiatri pågår ett projekt där man låter personer med självskadebeteende själva bestämma om och när de ska läggas in. Den som har lett projektet är Joachim Eckerström specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och högskoleadjunkt vid Röda korsets högskola. – Man vill bli respekterad och sedd för den man är och ha möjlighet att vara en del av sitt tillfrisknande och att vården inte tar över Har du några råd för hur man kan bemöta någon som har självskadebeteende?– Ja, att man tänker på att personen gör det här för att den inte har några andra strategier för att reglera sina känslor. Personen gör så gott den kan för att hantera sin ångest. Ställa öppna frågor och visa att du har tid. Fler råd och info finns i podden! Mår du dåligt psykiskt och behöver hjälp läs mer här.

Varför dricker jag för mycket? Har sex fast jag inte vill? Svälter mig själv? Skär mig? Varför försöker vissa dämpa sin psykiska smärta med fysisk smärta? – Det kan lindrar outhärdlig psykisk smärta och därför blir det så lätt en vana och det är enormt skadligt på sikt, säger Ulrica Bonde, legitimerad psykolog och psykoterapeut och projektledare på <a href="https://nationellasjalvskadeprojektet.se/" rel="nofollow" target="_blank">Nationella självskadeprojektet</a>. Att förstå varför man skadar sig själv är en viktig grej för att kunna sluta. Ulrica Bonde lär sina patienter om "medveten närvaro", att stanna upp och styra sitt eget agerande och känna in. – Det handlar om att inte trycka ner känslor eller stänga av utan att istället ha acceptans för vad du känner och tänker och inte döma dig själv. Personer med självskadebeteende har historiskt inte fått den vård de behöver och inte alltid blivit bemötta på ett bra sätt. Det har till exempel SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering konstaterat, <a href="http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/erfarenheter-och-upplevelser-av-bemotande-och-hjalp-bland-personer-med-sjalvskadebeteende/" rel="nofollow" target="_blank">läs mer här</a>. Inom Norra Stockholms psykiatri pågår ett projekt där man låter personer med självskadebeteende själva bestämma om och när de ska läggas in. Den som har lett projektet är Joachim Eckerström specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och högskoleadjunkt vid Röda korsets högskola. – Man vill bli respekterad och sedd för den man är och ha möjlighet att vara en del av sitt tillfrisknande och att vården inte tar över Har du några råd för hur man kan bemöta någon som har självskadebeteende? – Ja, att man tänker på att personen gör det här för att den inte har några andra strategier för att reglera sina känslor. Personen gör så gott den kan för att hantera sin ångest. Ställa öppna frågor och visa att du har tid. Fler råd och info finns i podden! <a href="http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4852&amp;grupp=23787&amp;artikel=6648071" rel="nofollow" target="_blank">Mår du dåligt psykiskt och behöver hjälp läs mer här.</a>

Varför skadar man sig själv? 

Kapten Röd är för många känd som en konstant glad person. Men perioderna av ångest, självhat och meningslöshet återkommer. Själv försöker han förstå varför.  – Jag har svårt att förstå hur jag kan må så dåligt och ha så mycket ångest. Det är som att vara nykter och onykter och som att jag har varit i ett rus av depression, säger Kapten Röd. Nu för tiden försöker han att inte fly från ångesten utan istället acceptera den och vara i nuet. – Jag vet att folk kan tycka att det låter som självhjälpsMcDonalds, men för mig handlar det om att få syn på sina egna tankar, att formulera sig och ta ett steg ifrån sig själv för att inte behöva vara en slav under sina egna känslor.  I Psyket pratar vi även om högkänslighet, att vara förälder och samtidigt ha ångest och om att våga prata om sitt eget mående. – Vissa saker jag säger här har jag nog inte sagt till mina närmsta vänner. Kapten Röd är artist och producent, heter Björn Nilsson, är 34 år och bor i Göteborg. 

Kapten Röd är för många känd som en konstant glad person. Men perioderna av ångest, självhat och meningslöshet återkommer. Själv försöker han förstå varför. – Jag har svårt att förstå hur jag kan må så dåligt och ha så mycket ångest. Det är som att vara nykter och onykter och som att jag har varit i ett rus av depression, säger Kapten Röd. Nu för tiden försöker han att inte fly från ångesten utan istället acceptera den och vara i nuet. – Jag vet att folk kan tycka att det låter som självhjälpsMcDonalds, men för mig handlar det om att få syn på sina egna tankar, att formulera sig och ta ett steg ifrån sig själv för att inte behöva vara en slav under sina egna känslor.  I Psyket pratar vi även om högkänslighet, att vara förälder och samtidigt ha ångest och om att våga prata om sitt eget mående. – Vissa saker jag säger här har jag nog inte sagt till mina närmsta vänner. <a href="http://www.kaptenrod.se/" rel="nofollow" target="_blank">Kapten Röd</a> är artist och producent, heter Björn Nilsson, är 34 år och bor i Göteborg.

Kapten Röd: Hur kan jag känna att jag inte vill finnas? 

Då: Dödsångest och stressätande. Idag: Löpträning. Skådespelaren Happy Jankell har hittat nya sätt att hantera sin ångest och oro på. Men rädslan för att fastna i destruktiva beroenden finns kvar.   Hon har haft perioder i livet då hon varit väldigt rädd, men att visa sig sårbar har inte riktigt varit ett alternativ.– Under min uppväxt tog jag rollen som den "lilla och starka", säger Happy Jankell. Som vuxen har hon upplevt dödsångest och oro men bilden av sig själv som den som ska vara stark finns kvar.– Jag är sårbar, men samtidigt duktig på att trampa ner mina känslor. Jag känner ansvar för mina känslor, och därför kan jag tycka att det är pinsamt att jag ena dagen kan må så dåligt och sen nästa dag må bra. Vad gör du för att må bättre psykiskt? – Jag springer mycket. När kroppen är trött orkar inte psyket gå upp på högvarv, och det hjälper mig mycket. Happy Jankell är 23 år och bor i Stockholm. Hösten 2017 är hon aktuell i SVT:s dramaserie "Jordskott", "Familjen Rysberg" på Barnkanalen och senare i år i filmen "Ted - För kärlekens skull."

Då: Dödsångest och stressätande. Idag: Löpträning. Skådespelaren Happy Jankell har hittat nya sätt att hantera sin ångest och oro på. Men rädslan för att fastna i destruktiva beroenden finns kvar.  Hon har haft perioder i livet då hon varit väldigt rädd, men att visa sig sårbar har inte riktigt varit ett alternativ. – Under min uppväxt tog jag rollen som den "lilla och starka", säger Happy Jankell. Som vuxen har hon upplevt dödsångest och oro men bilden av sig själv som den som ska vara stark finns kvar. – Jag är sårbar, men samtidigt duktig på att trampa ner mina känslor. Jag känner ansvar för mina känslor, och därför kan jag tycka att det är pinsamt att jag ena dagen kan må så dåligt och sen nästa dag må bra. Vad gör du för att må bättre psykiskt? – Jag springer mycket. När kroppen är trött orkar inte psyket gå upp på högvarv, och det hjälper mig mycket. Happy Jankell är 23 år och bor i Stockholm. Hösten 2017 är hon aktuell i SVT:s dramaserie "Jordskott", "Familjen Rysberg" på Barnkanalen och senare i år i filmen "Ted - För kärlekens skull."

Happy Jankell: Ordet missbruk har alltid funnits med i mitt liv 

Vissa kan vara med om hemska saker och knappt påverkas alls medan andra är mer sårbara för jobbiga situationer. I den här extrapodden pratar psykiater Johan Lundberg om sårbarhet och depression. När jag satt och pratade med docent Johan Lundberg, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri, i avsnittet Psyket frågar: Vad händer i hjärnan när man äter antidepressiv medicin? så kom vi in på ett annat spår. Nämligen "Varför blir vissa deprimerade och andra inte?" Jag tycker att det är intressant och tror att du som lyssnare också tycker det. Så här är en extrapodd om sårbarhet och depression. /Emmy

Vissa kan vara med om hemska saker och knappt påverkas alls medan andra är mer sårbara för jobbiga situationer. I den här extrapodden pratar psykiater Johan Lundberg om sårbarhet och depression. När jag satt och pratade med docent Johan Lundberg, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri, i avsnittet <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/951418?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Psyket frågar: Vad händer i hjärnan när man äter antidepressiv medicin?</a> så kom vi in på ett annat spår. Nämligen "Varför blir vissa deprimerade och andra inte?" Jag tycker att det är intressant och tror att du som lyssnare också tycker det. Så här är en extrapodd om sårbarhet och depression. /Emmy

Varför blir vissa deprimerade och andra inte? 

Flera tidigare gäster i Psyket har ätit antidepressiv medicin, med varierande resultat. Men vad är det som faktiskt händer i hjärnan när man äter antidepressiva? Psykiater Johan Lundberg svarar.  Arvida Byström, Underbara Clara, Pannie Kianzad, Therese Lindgren, Kristian Anttila och Cissi Wallin är några gäster i podden som har berättat om att de har ätit eller äter någon form av antidepressiv medicin, och det är de inte ensamma om. Förra året var det 10 procent av hela befolkningen som någon gång under året hämtade ut receptbelagd antidepressiv medicin från ett apotek (källa Socialstyrelsen), och den vanligaste typen att få utskrivet är SSRI, även kallat selektiva serotoninåterupptagshämmare. Alla som äter den här typen av medicin blir inte hjälpta av det, och det finns andra metoder för att bota depression, som exempelvis terapi. I det här avsnittet av Psyket frågar vill vi ta reda på vad man faktiskt vet om antidepressiv medicins effekter och framförallt hur SSRI fungerar i hjärnan.  Emmy Rasper frågar och svarar gör Johan Lundberg, docent, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri.

Flera tidigare gäster i Psyket har ätit antidepressiv medicin, med varierande resultat. Men vad är det som faktiskt händer i hjärnan när man äter antidepressiva? Psykiater Johan Lundberg svarar. <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/897651?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Arvida Byström</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/890630?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Underbara Clara</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857792?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Pannie Kianzad</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/719743?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Therese Lindgren</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/719742?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Kristian Anttila</a> och <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/672820?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Cissi Wallin</a> är några gäster i podden som har berättat om att de har ätit eller äter någon form av antidepressiv medicin, och det är de inte ensamma om. Förra året var det 10 procent av hela befolkningen som någon gång under året hämtade ut receptbelagd antidepressiv medicin från ett apotek (källa Socialstyrelsen), och den vanligaste typen att få utskrivet är SSRI, även kallat selektiva serotoninåterupptagshämmare. Alla som äter den här typen av medicin blir inte hjälpta av det, och det finns andra metoder för att bota depression, som exempelvis terapi. I det här avsnittet av Psyket frågar vill vi ta reda på vad man faktiskt vet om antidepressiv medicins effekter och framförallt hur SSRI fungerar i hjärnan. Emmy Rasper frågar och svarar gör Johan Lundberg, docent, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri.

Vad händer i hjärnan när man äter antidepressiv medicin?

Sedan tonåren har Arvida Byström varit deprimerad och haft problem med social fobi och trötthet. Först nu har hon har tagit tag i sitt psyke och sökt hjälp. Arvida Byström är 25 år, bor i Los Angeles och jobbar som konstnär, fotograf och modell. I nästan hela sitt liv har hon varit deprimerad. – Jag har varit väldigt självkritisk och nästintill haft social fobi. Och jag stressade kring allt och alla saker var skitjobbiga. Arvida beskriver sin depression som funktionell snarare än destruktiv. Hon har alltid tagit hand om sin kropp och sett till att sova mycket. Men även valt bort sociala sammanhang och anpassat livet efter sitt mående. – Jag har levt ett liv som har möjliggjort min depression. Det var först när Arvidas flickvän började ta tag i sitt mående som hon själv insåg att hon behövde göra något. Nu går hon i terapi och äter antidepressiv medicin och mår bättre än någonsin. – Jag mår jättebra, det är oförskämt. Men jag har lärt mig mycket av att vara deprimerad. Det är en känslomässig erfarenhet att ha varit deprimerad. Man tänker ju mycket på andra människor och livet när man mår dåligt. Att må bra är att tänka lite mindre. Arvida Byström finns på instagram och mer av hennes konst och foton finns här.

Sedan tonåren har Arvida Byström varit deprimerad och haft problem med social fobi och trötthet. Först nu har hon har tagit tag i sitt psyke och sökt hjälp. Arvida Byström är 25 år, bor i Los Angeles och jobbar som konstnär, fotograf och modell. I nästan hela sitt liv har hon varit deprimerad. – Jag har varit väldigt självkritisk och nästintill haft social fobi. Och jag stressade kring allt och alla saker var skitjobbiga. Arvida beskriver sin depression som funktionell snarare än destruktiv. Hon har alltid tagit hand om sin kropp och sett till att sova mycket. Men även valt bort sociala sammanhang och anpassat livet efter sitt mående. – Jag har levt ett liv som har möjliggjort min depression. Det var först när Arvidas flickvän började ta tag i sitt mående som hon själv insåg att hon behövde göra något. Nu går hon i terapi och äter antidepressiv medicin och mår bättre än någonsin. – Jag mår jättebra, det är oförskämt. Men jag har lärt mig mycket av att vara deprimerad. Det är en känslomässig erfarenhet att ha varit deprimerad. Man tänker ju mycket på andra människor och livet när man mår dåligt. Att må bra är att tänka lite mindre. Arvida Byström finns på <a href="https://www.instagram.com/arvidabystrom/" rel="nofollow" target="_blank">instagram</a> och mer av hennes konst och foton finns <a href="http://arvidabystrom.se/" rel="nofollow" target="_blank">här</a>.

Arvida Byström: Det har hållit på så jävla länge

Utmattning och depression har varit en del av Clara Lidströms liv. Nu äter hon antidepressiv medicin, och försöker kombinera viljan att ständigt utmana sig själv med vila och återhämtning. – Det känns som att man har tagit hjärnan och skakat om, som att alla bitar har möblerats om och att inget funkar som det ska, säger Clara Lidström om hur det känns att vara utmattad. Idag äter hon antidepressiv medicin och i Psyket berättar hon om sin första reaktion när läkaren föreslog medicinering. – Jag vill inte ta nån jävla tablett, så kände jag. Sen bestämde jag mig för att lita på min läkare. Men jag blev lite rädd och tänkte "håller jag på att bli tokig nu?" En massa tankar och fördomar om antidepressiv medicin, som jag inte trodde att jag hade, kom upp. Nu tycker Clara att medicinen funkar bra. Den har hjälpt henne att oroa sig mindre och att inte känna så mycket ångest. – Nu kan jag tänka klart igen. Medicinen har tagit bort oron och en tyngd i kroppen. Jag kan notera det som är dåligt utan att tänka att det är en katastrof och när jag inte behöver hamna i tvärångest flera gånger i veckan så blir jag ju piggare.   Clara Lidström är 31 år, driver en av Sveriges största bloggar, och bor med sin man och två barn i en by i Västerbotten.

Utmattning och depression har varit en del av Clara Lidströms liv. Nu äter hon antidepressiv medicin, och försöker kombinera viljan att ständigt utmana sig själv med vila och återhämtning. – Det känns som att man har tagit hjärnan och skakat om, som att alla bitar har möblerats om och att inget funkar som det ska, säger Clara Lidström om hur det känns att vara utmattad. Idag äter hon antidepressiv medicin och i Psyket berättar hon om sin första reaktion när läkaren föreslog medicinering. – Jag vill inte ta nån jävla tablett, så kände jag. Sen bestämde jag mig för att lita på min läkare. Men jag blev lite rädd och tänkte "håller jag på att bli tokig nu?" En massa tankar och fördomar om antidepressiv medicin, som jag inte trodde att jag hade, kom upp. Nu tycker Clara att medicinen funkar bra. Den har hjälpt henne att oroa sig mindre och att inte känna så mycket ångest. – Nu kan jag tänka klart igen. Medicinen har tagit bort oron och en tyngd i kroppen. Jag kan notera det som är dåligt utan att tänka att det är en katastrof och när jag inte behöver hamna i tvärångest flera gånger i veckan så blir jag ju piggare. Clara Lidström är 31 år, driver <a href="http://underbaraclaras.se/" rel="nofollow" target="_blank">en av Sveriges största bloggar</a>, och bor med sin man och två barn i en by i Västerbotten.

UnderbaraClara: Är jag en psykiskt störd människa?

Artisten Maja Gödicke och konstnären Ossian Melin berättar om sina egna psyken, hur de pratar om psykisk ohälsa och om det ens hjälper att vara öppen med hur man mår. Programledare Emmy Rasper.  –   När jag har mått som värst har det inte funnits ord för att beskriva hur jag mår och jag har inte vågat närma mig det för det har känts för mörkt, säger Maja Gödicke. Både hon och Ossian Melin har egna erfarenheter av att må dåligt psykiskt. – Jag hade så mycket tvångstankar fram tills jag var 21 år, så att jag inte fungerade, säger Ossian Melin. Men att prata om sitt eget mående kan ibland vara ett sätt att må bättre. Maja berättar att hon en sommar då hon grät varje dag och hade svårt att andas hörde Kristina Lugn på radion beskriva ångest. – Ångest? Jaha, det är det jag har! Det var så skönt att få ett ord på det, då kunde jag förstå det och ringa ett samtal och be om hjälp. Maja Gödicke är 26 år och artist, Ossian Melin är 27 år och konstnär. Samtalet spelades in den 11 maj i Göteborg i samband med Vetenskapsfestivalen. 

Artisten Maja Gödicke och konstnären Ossian Melin berättar om sina egna psyken, hur de pratar om psykisk ohälsa och om det ens hjälper att vara öppen med hur man mår. Programledare Emmy Rasper. –   När jag har mått som värst har det inte funnits ord för att beskriva hur jag mår och jag har inte vågat närma mig det för det har känts för mörkt, säger Maja Gödicke. Både hon och Ossian Melin har egna erfarenheter av att må dåligt psykiskt. – Jag hade så mycket tvångstankar fram tills jag var 21 år, så att jag inte fungerade, säger Ossian Melin. Men att prata om sitt eget mående kan ibland vara ett sätt att må bättre. Maja berättar att hon en sommar då hon grät varje dag och hade svårt att andas hörde Kristina Lugn på radion beskriva ångest. – Ångest? Jaha, det är det jag har! Det var så skönt att få ett ord på det, då kunde jag förstå det och ringa ett samtal och be om hjälp. Maja Gödicke är 26 år och artist, Ossian Melin är 27 år och konstnär. Samtalet spelades in den 11 maj i Göteborg i samband med Vetenskapsfestivalen.

Extrapodd: Vad blir bättre för att vi pratar om psykisk ohälsa?

Internationell framgång och skivsläpp har varvats med depressioner och svackor. Artisten Mapeis liv är fullt av kontraster.  –  Jag är ofta på moln för att jag är en positiv person, men när jag mår dåligt känner jag mig ett med asfalten. Då känner jag mig som en tant på 90 år, säger Jacqueline Mapei Cummings i Psyket. Det har funnits perioder då hon har känt att hon inte velat leva längre. – Ja, såna stunder har kommit. Det är på grund av den livsstilen jag har. Ibland ger man energi till flera tusen och sen kommer man hem och käkar en morot och är helt nollställd. Som 10-åring kom Mapei till Sverige från USA och flytten innebar en stor förändring. – Jag förstod inte något på lektionerna, och det rubbade mig. Jag kom efter och gav upp när jag var liten. Jag var utanför, såg inte ut som de andra. Kände mig ensam och anpassningsbar. Jag ville bara vara ett normalt barn som smälte in. Där lärde jag mig att överleva socialt.Mapei är 33 år och bor i Stockholm, just nu är hon aktuell med pjäsen Råttkungen, där hon debuterar både som skådespelare och manusförfattare.

Internationell framgång och skivsläpp har varvats med depressioner och svackor. Artisten Mapeis liv är fullt av kontraster. –  Jag är ofta på moln för att jag är en positiv person, men när jag mår dåligt känner jag mig ett med asfalten. Då känner jag mig som en tant på 90 år, säger Jacqueline Mapei Cummings i Psyket. Det har funnits perioder då hon har känt att hon inte velat leva längre. – Ja, såna stunder har kommit. Det är på grund av den livsstilen jag har. Ibland ger man energi till flera tusen och sen kommer man hem och käkar en morot och är helt nollställd. Som 10-åring kom Mapei till Sverige från USA och flytten innebar en stor förändring. – Jag förstod inte något på lektionerna, och det rubbade mig. Jag kom efter och gav upp när jag var liten. Jag var utanför, såg inte ut som de andra. Kände mig ensam och anpassningsbar. Jag ville bara vara ett normalt barn som smälte in. Där lärde jag mig att överleva socialt. Mapei är 33 år och bor i Stockholm, just nu är hon aktuell med pjäsen Råttkungen, där hon debuterar både som skådespelare och manusförfattare.

Mapei: Jag har hamnat i djupa depressioner och varken kunnat gråta eller prata

Frans Strandberg bloggar om kändisar och deras privatliv. Sitt eget privatliv håller han för sig själv. Men i Psyket pratar han om sin oro, hypokondri och KBT-övningarna som har hjälpt honom. –  Jag är verkligen en mardrömspatient. Ibland kan jag vara övertygad om att jag har rätt, och att de som pluggat medicin i tio år har fel. Om de säger att det bara är en vagel, kan du släppa det då? – Ja, tills jag hittar något nytt att oroa mig för. I Psyket berättar Frans Strandberg om en övning som har hjälpt honom att må bättre. Övningen kallas "orosstunder" och då avsätter han 20 minuter och tillåter sig själv att oroa sig och må dåligt. Sen är det lite lättare att släppa oron. Varför tror du att du oroar dig så mycket?– Jag vill försäkra mig om att jag gjort allt för att inte misslyckas.   Frans Strandberg är 23 år, bor i Stockholm och bloggar för Aftonbladet under namnet Tramsfrans. 

Frans Strandberg bloggar om kändisar och deras privatliv. Sitt eget privatliv håller han för sig själv. Men i Psyket pratar han om sin oro, hypokondri och KBT-övningarna som har hjälpt honom. –  Jag är verkligen en mardrömspatient. Ibland kan jag vara övertygad om att jag har rätt, och att de som pluggat medicin i tio år har fel. Om de säger att det bara är en vagel, kan du släppa det då? – Ja, tills jag hittar något nytt att oroa mig för. I Psyket berättar Frans Strandberg om en övning som har hjälpt honom att må bättre. Övningen kallas "orosstunder" och då avsätter han 20 minuter och tillåter sig själv att oroa sig och må dåligt. Sen är det lite lättare att släppa oron. Varför tror du att du oroar dig så mycket? – Jag vill försäkra mig om att jag gjort allt för att inte misslyckas.  Frans Strandberg är 23 år, bor i Stockholm och bloggar för Aftonbladet under namnet <a href="http://bloggar.aftonbladet.se/tramsfrans/" rel="nofollow" target="_blank">Tramsfrans</a>.

Frans ”Tramsfrans” Strandberg: Jag är helt övertygad om att jag kommer bli blind eller få cancer

Flera av gästerna i Psyket har gått i terapi. Men vad är det som blir bättre för att man pratar om sina problem? Emmy Rasper frågar och psykologen Erica Johansson svarar.  Kalle Zackari Wahlström, Flora Wiström, Jonatan Unge och Pannie Kianzad är några av Psykets alla gäster som har träffat en psykolog eller annan terapeut, och i podden berättat om sina olika upplevelser av det. Men hur fungerar det egentligen när man går i terapi och vad kan man få hjälp med? Det tar Psyket reda på. Inför den här avsnittet frågade vi några av våra lyssnare hur det var att gå i terapi, och vi fick höra många spännande berättelser. Se ett urval här!   I Psyket frågar träffar Emmy Rasper personer som jobbar professionellt med psykisk ohälsa och tar reda på mer om vad man kan göra för att må bättre.

Flera av gästerna i Psyket har gått i terapi. Men vad är det som blir bättre för att man pratar om sina problem? Emmy Rasper frågar och psykologen Erica Johansson svarar. <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/612655?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Kalle Zackari Wahlström</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857763?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Flora Wiström</a>, <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857765?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Jonatan Unge</a> och <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/857792?programid=4852" rel="nofollow" target="_blank">Pannie Kianzad </a>är några av Psykets alla gäster som har träffat en psykolog eller annan terapeut, och i podden berättat om sina olika upplevelser av det. Men hur fungerar det egentligen när man går i terapi och vad kan man få hjälp med? Det tar Psyket reda på. Inför den här avsnittet frågade vi några av våra lyssnare hur det var att gå i terapi, och vi fick höra många spännande berättelser. Se ett urval här! I Psyket frågar träffar Emmy Rasper personer som jobbar professionellt med psykisk ohälsa och tar reda på mer om vad man kan göra för att må bättre.

Vad kan man få hjälp med i terapi?

Brwa Nouri

Han fick sparken från AIK på grund av sitt drogmissbruk. Idag är Brwa Nouri tillbaka som lagkapten för det allsvenska laget Östersund. Att bli nykter beskriver han som en livslång process.  Som 17-åring tyckte Brwa Nouri att livet var toppen. Men under samma tid började han med droger. Han fastnade i ett missbruk som pågick i över sju år.– Drogerna var min identitet, säger han. Brwa fick hjälp av en psykolog som fick honom att förstå mer om sig själv och varför just han fastnat i ett missbruk. I mötet med psykologen märkte Brwa också att det inte var någon idé att fortsätta ljuga.– Jag försökte vara manipulativ, men jag kunde inte knäcka honom och det var helt underbart. I dag lär han sig att hantera motgångar i livet utan att fly och försöker att inte definiera sig själv utifrån prestationer.   Idag är Brwa Nouri 30 år och lagkapten för Östersund FK.

Han fick sparken från AIK på grund av sitt drogmissbruk. Idag är Brwa Nouri tillbaka som lagkapten för det allsvenska laget Östersund. Att bli nykter beskriver han som en livslång process. Som 17-åring tyckte Brwa Nouri att livet var toppen. Men under samma tid började han med droger. Han fastnade i ett missbruk som pågick i över sju år. – Drogerna var min identitet, säger han. Brwa fick hjälp av en psykolog som fick honom att förstå mer om sig själv och varför just han fastnat i ett missbruk. I mötet med psykologen märkte Brwa också att det inte var någon idé att fortsätta ljuga. – Jag försökte vara manipulativ, men jag kunde inte knäcka honom och det var helt underbart. I dag lär han sig att hantera motgångar i livet utan att fly och försöker att inte definiera sig själv utifrån prestationer.   Idag är Brwa Nouri 30 år och lagkapten för Östersund FK.

Brwa Nouri: Jag är tacksam för att jag inte dog

Offentligt är Daniel Paris en glad och rolig personlighet. Privat har han svårt att lita på andra människor och är inte den som tar plats i sociala sammanhang. – Jag vill att folk ska skratta och le när de ser mig i offentliga sammanhang. Men man ser inte hela bilden av mig i media. Verkligen inte. Det är en skruvad bild, säger Daniel Paris i Psyket. Sen tonåren har han haft svårt att lita på andra människor och har flera gånger känt att vänner svikit honom.– Ibland känns det som att folk vill bli kompis med mig av fel anledning. Samtidigt är Daniel den som många kommer till när de mår dåligt. Han är utbildad socionom och en högskänslig person.–  Jag kan sitta i timmar och traggla med andras problem. Men jag är en hsp-person så jag känner allt starkt och har svårt att skaka av mig saker. Jag kan inte stänga av min hjärna. Daniel Paris är 28 år, bloggare, bor i Stockholm och jobbar som programledare för Vakna med NRJ.

Offentligt är Daniel Paris en glad och rolig personlighet. Privat har han svårt att lita på andra människor och är inte den som tar plats i sociala sammanhang. – Jag vill att folk ska skratta och le när de ser mig i offentliga sammanhang. Men man ser inte hela bilden av mig i media. Verkligen inte. Det är en skruvad bild, säger Daniel Paris i Psyket. Sen tonåren har han haft svårt att lita på andra människor och har flera gånger känt att vänner svikit honom. – Ibland känns det som att folk vill bli kompis med mig av fel anledning. Samtidigt är Daniel den som många kommer till när de mår dåligt. Han är utbildad socionom och en högskänslig person. –  Jag kan sitta i timmar och traggla med andras problem. Men jag är en hsp-person så jag känner allt starkt och har svårt att skaka av mig saker. Jag kan inte stänga av min hjärna. <a href="http://danielparis.se/" rel="nofollow" target="_blank">Daniel Paris</a> är 28 år, bloggare, bor i Stockholm och jobbar som programledare för Vakna med NRJ.

Daniel Paris: Innerst inne är jag är nog ganska ensam 

The best podcasts about ourselves as well as the world through the lense of Science. Specific topics include things about our brain, emotions to biology, physics and more!

Best Episodes on Science, Humans & The World

The best podcast episodes of the most interesting stories and things. From skyping someone while they're in space, to tracking down and meeting a telephone scammer in person, to the story of a Galapagos. These episodes will keep you and all your friends entertained and captivated for hours. Learn something new in every episode! Add episodes you're interested into your queue below!